Uppsättningar, forts

När jag började tänka på mina objektiv i inlägget uppsättningar (länk) slog det mig att den maffiga Lowepro-väskan och D300 med batteripack inte alltid är så lämplig att ha med sig. Ett av målen är att alltid, eller ofta, ha med mig kameran.
Jag behöver skaffa mig ett litet och lätt kamerahus samt en snygg och anonym kameraväska, som har plats för laptop. Jag har ingen laptop, men väl ett A4 kollegieblock. Exakt vilken väska det blir vet jag inte än, så jag kallar den ”streetväskan”.
Om man går igenom Uppsättningarna igen:

Uppsättning: ”Safari”
Objektiv: 8mm fisheye, 35mm, 70-300mm, 500mm reflex.
Väska: Lowepro Off trail 2. En fotoväska med plats för allt, anpassad för safari.
Kamera: D300 med MB-D10. Ingen mening med att kompromissa.

Uppsättning: ”Street”
Objektiv: 8mm fisheye, 35mm, 58mm.
Väska: streetväskan
Kamera: Nikon D40x (eller D60, eller D3000). En billig, liten, lätt sak.
Problemet med denna är att de minsta kamerahusen bara har autofokus med några få av mina objektiv. Men i detta paket är det inte ett problem då vare sig 8mm eller 58mm har AF ändå.

Uppsättning: ”Bröllop”
Objektiv: 35mm, 58mm, 70-300mm.
Väska: streetväskan
Kamera: D300
Jag tar väskan som inte är allt för iögonfallande och den bra kameran, utan batteripack.

Uppsättning: ”Sport”
Objektiv: 8mm, 35mm, 70-300mm + en ljusstark tele.
Väska: Off trail 2.
Kamera: D300 + MB-D10
Precis som på safari kan behöver man inte kompromissa. På tävlingar har jag redan med mig så många väskor att en till inte kommer märkas. Speciellt inte en man kan hänga runt höften.

Ska man kånka runt på kameran hela tiden uppstår lite speciella krav. Väskan måste vara bekväm att bära långa stunder, och framför allt måste den också rymma allt annat man alltid har med sig, samtidigt som den skyddar kameran väl.

En fotoväska för en ickefotograf. Det finns knappt, men några kandidater har jag hittat.

Crumpler – 7 Million Dollar Home. Crumpler gör snygga streetväskor, som inte liknar fotoväskor alls. Rätt stor och bred, men har plats för allt och lite till.
Think Tank – Retrospective 10 el. 20. Think tank har släppt en serie retroväskor som är väldigt snygga och totalt anonyma. Jag har räknat på det, och jag tror inte jag får plats med ett block den, men allt annat och även D300 med batteripack om jag skulle behöva.
National Geographic – 2343 el 2345. De ser inte ut som fotoväskor, utan som pionärjournalist-ute-i-jungeln-väskor. National geographic, liksom. Ganska snygga och rymliga. Man väldigt stora.

Men oavsett vad jag väljer så får budgethus och streetväska allt vänta till efter Namibia. Och jag kommer vänta ett slag innan jag diskuterar utrustning igen, hoppas jag.

Nu är det dags att ägna sig lite mer åt färdigheten.

Uppsättningar

Kämpande mot intellektuella uppkastningsreflexer finner jag mer inspiration i Mr. Kens idéer, där han skriver om att sätta ihop ett system. Jag håller inte med om mycket han skriver i artikeln, förutom grundpremissen: ett system. Det fick mig att, istället för att välja objektiv per brännvidd, fundera kring uppsättningar.

Det prime-paket jag valde ut i förra inlägget bestod av sex objektiv. Jag har lagt till en nöd-vidvinkel och ett nöd-tele. (De fetstilta äger jag redan.)

• Pro-optik, 8mm f3.5 eller Nikon 10.5mm f2.8G DX
• Nikon AF-D 18mm f2.8
• Nikon AF-D 24mm f2.8 eller AF-S 24mm f1.4G
• Nikon AF-S 35mm f1.8G DX
• Voigtländer MF 58mm f1.4 eller Nikon AF-D 50mm f1.4
• Nikon AF-D 70-300mm f4-5.6 eller 70-300mm f4.5-5.6G VR
• Nikon AF-D 85mm f1.8 eller AF-D 105mm f2 eller Series E 135mm f2.8 (MF)
• Samyang 500mm f8 reflex eller Nikon 500mm f8 reflex

Att kuta runt med åtta objektiv kommer aldrig hända. Utifrån dessa åtta har jag därför designat uppsättningar med ca tre objektiv, baserat på olika fotosituationer.

Uppsättning: ”Safari”
Den första kallar jag safari främst för att jag är på väg till Namibia, men uppsättningen passar alla situationer när man ger sig ut i naturen specifikt, eller främst, för att fota.
Objektiv: 8mm fisheye, 35mm, 70-300mm, 500mm reflex.
Allt från fisheye till supertele. På safari kan man ta med sig lite extra.

Uppsättning: ”Street”
Visst är det häftiga namn jag kommer på?
Denna uppsättning ska jag kunna ha med mig ”jämt”.
Objektiv: 8mm fisheye, 35mm, 58mm. Enkla, små objektiv. Ibland kanske man bara har 1-2 objektiv, och ibland kanske 58 byts ut mot 85, ibland 35 mot 24.

Uppsättning: ”Bröllop”
Bröllop och andra tillställningar där man har med sig mer än standarduppsättningen, men som ändå inte handlar främst om foto.
Objektiv: 35mm, 58mm, 70-300mm.
Ljusstarka objektiv med zoomen i nödfall. Eventuellt blir det ett fisheye istället för 58mm, t ex.

Uppsättning: ”Sport”
Nej, jag åker inte på hockeymatcher eller fotbollsmatcher eller några andra matcher för att fota sport.
Men jag åker regelbundet på tävlingar och läger i kendo och iaido, som jag själv utövar. Kendo är en japansk kampsport med utövare som anfaller varandra med pinnar. Dessa anfall tar ca 0,5 sek. Man behöver slutartider på 1/500s för att få vettiga bilder, gärna snabbare. Kendo utövas inomhus, i dåligt upplysta gympahallar.
Jag skulle behöva en 70-200mm f2.8 med teleförlängare, men jag har inte plats eller råd eller lust med en sådan.
Objektiv: 8mm, 35mm, 70-300mm + en ljusstark tele.
Jag har inte listat ut än vilken ljusstark tele jag behöver; 85 eller 105 eller 135. Det lutar åt 85mm, så jag har en riktigt ljusstark.

Några fler situationer som kräver andra uppsättningar kan jag inte komma på. Jag märker att 18mm inte får vara med och leka alls i dessa grunduppsättningar, vilket är varför denna är längst ner på att köpa-listan. Direkt efter 85/105/135, som också används sällan. Dessa införskaffas endast om behovet uppstår.

Prime-paket

Den senaste tiden har jag varit väldigt upptagen och fotograferingen hamnat i bakgrunden. Men jag har inte varit helt inaktiv: kameran har följt med lite hit och dit.

Domkyrkan, Linköping, 2010-04-24

Budo-SM, Uppsala, 2010-05-22

Jag har också funderat kring mina objektivinköpsfunderingar. En slags metadiskussion, jag har försökt höja premisserna för vilka val och bedömningar jag gör.

Det här skäms jag att erkänna, men jag har inspirerats av den moraliskt oförsvarbare Ken Rockwell. Vet du vem det är förstår du vad jag menar. Vet du inte vem det är gör det inget.

Bland all hans rappakalja dyker det ibland upp artiklar som innehåller idéer som faktiskt inte är helt uppåt väggarna. En av dessa idéer är den att man bör hellre ha fasta objektiv än zoomar.

Hans argument är i korthet:

• Lättare och mindre till lägre pris.
• I regel bättre ljusstyrka.
• Istället för att zooma så kan man röra på sig.
• När man använder fast objektiv får man till slut en intuition om vad utsnittet är och man kan komponera bilder i huvudet.

Då jag redan äger främst fasta objektiv är det inte så svårt att sätta ihop ett ”prime-paket” med objektiv som skulle kunna passa mina behov.

• 10.5mm fisheye
• 24mm f1.4G
• 35mm f1.8G (äger redan)
• Voigtländer 58mm f1.4
• 70-300mm VR
• 500mm f/8 reflex

Med detta täcker jag upp 10-500mm med 3kg objektiv. Inte ett enda av dessa väger mer än min kamera (900g).

(Men hallå, vad gör ett zoomobjektiv där bland alla primater? Jo, 70-300mm ersätter 105mm, 200mm och 300mm. Jag behöver inte dessa tillräckligt mycket för att skaffa allihop, så i det spannet lämpar sig zoomen bättre. Ljusstarka 200- och 300mm är dessutom stora och dyra och inte alls roliga.)

Detta skulle vara mitt ”drömpaket”, men det kostar över 30 000kr. Lyckligtvis finns det budgetalternativ. När det gäller 70-300mm och 500mm f8 har jag redan diskuterat olika varianter, men övriga objektiv har inte riktigt funnits med i tankarna inför Namibia-resan.
Istället för 10.5mm så kan man skaffa en 8mm Pro-optic. Fullframe fisheye för DX, ungefär hälften så dyr ny som 10.5mm är begagnad.
Istället för den nya, svindyra 24mm AF-S f1.4G så kan jag nöja mig med den 24mm AF-D f2.8 jag redan äger idag. Bara där sjunker paketpriset med ca 50%.
 (Vill man lägga ner extra mycket pengar kan man istället för Voigtländern köpa en Nikkor 58mm Noct f1.2 på eBay för 30 000kr. Ja, 30 000kr för begagnad, manuell-fokus normal-optik. Internet är ett intressant ställe.)

I och med denna rationalisering skulle jag kunna sälja mitt 18-200mm samt 55mm micro. Mitt sorgligt outnyttnade makroobjektiv blir nog lyckligare i andra händer, men att vara helt utan autofokus från 35 till 70mm känns lite läskigt. Kanske blir det en Nikon 50mm AF-D f1.4 istället.

Inte helt ovärt att fundera på. Men det gör ont att tänka på varifrån idén kom. Så det gör vi inte.

Problem vid 300

Förra inlägget om utrustning skapade egentligen fler frågor än det besvarade. Vilken 300mm? Behöver jag 500mm? Stativ? Vilken väska?
Jag fick några intressanta kommentarer på det inlägget, som alla rekommenderade 70-300mm.
Att göra mig av med 18-200mm är en idé jag inte funderat på tidigare. Klart intressant med tanke på min begränsade budget, men jag är lite orolig med tanke på redundansen. Blir min 70-300mm söndertrampad av en elefant så står jag där med 35mm och kan ”titta” på lejonen i fjärran. Och efter att version 2 av det objektivet kom har andrahandsvärdet på den tidigare versionen gått ner markant.

Nikkor 70-300mm

Det är inte ljusstarkt, men jag kommer använda megatele främst när vi är ute och åker (= dagtid), och när skymningen faller är det främst 35mm som kommer sitta på.
Det finns tre varianter av detta objektiv:

• 70-300mm f/4-5.6 AF-D ED.
• 70-300mm f/4-5.6G AF-D.
• 70-300mm f/4.5-5.6G AF-S ED-IF VR.

De två övre är billigast, kan fås för 1000-1500kr. Den nedre kostar bortåt 6000kr ny. Att betala fyra till sex gånger så mycket för inbyggd autofokusmotor (AF-S) och bildstabilisering (VR) känns inte aktuellt för min del. Men det är också bättre optiskt...
Ett moraliskt problem med 70-300mm är det faktum att jag egenligen inte vill köpa det, annat än för denna resa. Även om jag väljer en billig variant så är det ändå 1500kr.

Gör om – tänk rätt

Problemet med 70-300mm är att den senaste versionen är svindyr, och alla andra är optiskt kass. Bra vid 70mm, okej fram till 200mm, katastrof vid 300mm.
Och det var ju den extra räckvidden jag var ute efter. Jag är inte fanatiker när det gäller skärpa, men jag ser när bilden inte är riktigt skarp, och det stör mig. Vill jag verkligen komma hem med bilder som jag inte riktigt är nöjd med? Där allt är perfekt, men ögonen är lite luddiga?

Så jag kollade vidare på fasta 300mm. Det finns en uppsjö av dessa:

• Nikon 300mm f2.8 AF-S VR – ca-pris 40 000kr
• Nikon 300mm f4 AF-S – ca-pris 10 000kr (beg)
• Nikon 300mm f4 AF-D – ca-pris 6 000kr (beg)
• Sigma 300mm f4 APO – ca-pris 2500kr (beg)
• Nikon 300mm f4 ais – ca-pris 1500kr (beg). (Manuell fokus)

Prismässigt är Sigmat och AF-D-varianten intressanta, och optiskt har de fått bra betyg. Deras akilleshäl är autofokusen, som är apslö. Inget man jagar springande bufflar med. Så om de ändå kommer användas främst som manuell fokusobjektiv kan man väl lika gärna köpa ett sånt från början.
Men dessa är över 20cm långa, och tunga. Och fastlåst i en brännvidd, på ett givet avstånd (sittandes i en bil) är man väldigt begränsad. Väldigt läskigt begränsad.

Till sist har jag Nikon 80-200mm f2.8 AF-D – ca-pris 8000kr (beg), som man kan smälla på en telekonverter på. Men det blir alldeles för dyrt.

Jag har inte kommit någon vart funderingsmässigt när det gäller väska och stativ. Men det kan jag skjuta på framtiden. Väska är meningslöst att kolla vidare innan jag vet vilka objektiv jag tar med mig. Samma sak gäller stativfrågan.

Så detta är så långt jag kan komma när det gäller utrustning just nu. Jag kommer inte göra några inköp förrän i sommar och tills dess kan jag gott fokusera på att öka mina färdigheter. Dem kan jag träna på lika bra med de grejer jag har.

Fotoböcker

Förutom detta, sitter jag nu också i fotoboksköpstankar.
Interwebbartiklar och bloggar i all ära, men ordentligt lärande kräver ordentliga böcker. Det är värdekonservativa pedogogiska bakgrund som talar, jag vet, men för att citera Specialagent Dale Cooper: ”Old habits die hard, just about as hard as I want those eggs.”
Det där sista har inget med något att göra, men jag ville citera serien Twin Peaks, då det igår var precis 20 år sedan första avsnittet gick på TV för första gången.

Angående fotoböcker, så finns det minst 100 miljoner. Rena bilderböcker samt faktaböcker och läroböcker om precis alla aspekter av foto. Alla har fått jättebra recensioner och kommer garanterat göra dig till en bättre fotograf. Varenda sabla bok. ”I learned just what I needed about X”, ”This is a must-have book for anyone intrested in X”. Blärk.
Det jag inte vill ha är en bok som blandar ihop teknik och teknologi. ”Hur man tar bättre bilder” görs lätt om till information om skärpedjup och slutartid. Och sådana saker har jag redan koll på, i den mån jag behöver.
Jag var inte säker på vad jag egentligen var ute efter, då jag snubblade över dessa två:
Galen Rowells ”Inner Game of of Outdoor Photography” samt Freeman Pattersons ”Photographing the World Around You”.
I den första boken diskuterar författaren hur han tänker och gör för att ta bra landskapsbilder, och den andra försöker lära ut hur man ska titta för att se bilderna i sin omvärld. Jag vet inte om böckerna är så bra som de överdrivna recensionerna säger, men de borde ge något i alla fall.

Jag läste en interwebbartikel på Luminous Landscapes av Art Wolfe, kallad ”Seeing Like a Painter”, där han uppmanar fotografen att börja titta aktivt, och lära sig se mönster och strukturer. I ett citat summerar han perfekt vad det är jag varit ute efter, utan att ha förstått det själv: ”When the positive and negatives spaces become co-equal in your imagination as you compose the shot, you have seized control as an artist and are not merely grabbing images but creating them.”
Han är kanske överdrivet intresserad av linjer och former, men för att lära sig se dessa strukturer måste man vara överdrivet intresserad. Ett litet tag. Tills ögonen ser det utan att hjärnan påminner om det.

Tills ögonen ser "det".

Angående anskaffning av utrustning

I mitt för(st)a inlägg beskrev jag övergripande vilka förberedelser jag behövde göra inför resan och delade in dem i tre kategorier: Utrustning, färdighet och planering.

Vi börjar med utrustningen. Dels för att den är klart enklast, dels för att den faktiskt leder naturligt till de två övriga. Hantverket börjar med händerna (eller det man har i dem). Jag vill inleda med en varning – alla inlägg som är taggade med ”utrustning” kommer ägnas åt prylporr. Individer känsliga för sådant bör läsa med aktsamhet.

Min fotoväska

Först en genomgång av den kamerautrustning jag redan har.

• Nikon D300. En kompetent, väderskyddad kamera. 100% okej. DX-formatet är faktiskt att föredra iom att det ger 50% tele-effekt.
• Nikon 18-200mm. Alltiallo-zoom. Optiskt är den inte superb, men objektiv är alltid kompromisser.
• Nikon 35mm f1.8 DX. Min nya standardglugg. Följer mig överallt.
• Nikon 24mm f2.8 AF-D.

Jag har lite annat också, men inget som kan göra någon nytta i Namibia. Ett hus, en zoom med okej tele-längd och en normal. Det absoluta minimum man behöver på en fotoexpedition. Men inte tillräckligt.

Thoms regler

En resa av det här slaget är ju ett ypperligt tillfälle att köpa onödiga saker man egentligen inte behöver. Men vis av andra personers erfarenhet är det några saker jag tänker hålla fast vid:

• Man ska inte köpa något till en resa som man inte egentligen inte behöver, dvs som inte kommer användas efteråt.
• Man ska inte köpa något precis före en resa. 5% av all konsumentelektronik har produktionsfel, och vet man inte hur sina grejer funkar ordentligt får man inte ut det mesta av dem.
• Man ska ha redundans, alltså reserver av allt.
• Man ska inte ha med sig för mycket fotoutrustning på en resa. Det är dyrt, tungt, jobbigt och krångligt.

Dessa tips kommer från Thom Hogans artikel ”The Big Trip”. Förutom det sista, som står i ”Weighty Advice”. Han motsäger sig själv lite grann, men det är väl en del av utmaningen, får jag anta.

Idealet

En uppsättning som skulle passa det mesta vore:

• 12-24mm f4
• 24-70mm f2.8
• 70-200mm f2.8
• 200-400mm f4

Dessa objektiv kostar ca 18 plus 17 plus 20 plus 70. Tusen. Dvs 115 000kr. Använder jag hela min resbudget är jag ungefär 100 000kr kort.

Så jag behöver rationalisera.

Vad behöver jag till denna resa, som jag inte redan har?
Egentligen bara en sak: räckvidd. Lejonen kommer inte komma till mig, och jag kommer inte vilja komma för nära lejonen. Jag behöver åtminstone 300mm.

Det finns ett par alternativ som är inom budget:

• 70-300mm f4-5.6. Nikon har tre varianter av denna, och Sigma och Tamron har också var sin. Även en manuell 100-300mm bör undersökas.
• 300mm f4. Ljusstark, fast glugg. Det finns allt från 20 år gamla manuella till väldigt moderna och dyra saker med AF-S och VR och hela klabbet.
• 70-200mm f2.8 (offbrand) + telekonverterare. Denna kombo är dyr, men ska inte avfärdas alldeles på en gång.

Vilken variant av vilket alternativ det till slut blir har jag ingen aning om, men något i den gruppen borde duga.

Räcker det med fyra objektiv, alltså?

Självklart inte. 300mm är inte att förakta, men med tanke på att lejon och vilda dromedarer (nej, jag har inte läst in mig på Namibias fauna än) har en tendens att vara långt ifrån körande bilar, så hade ännu mera räckvidd varit kul. Tyvärr är större objektiv alldeles för dyra och stora och klumpiga. Jag kommer eventuellt inte ens ha med mig ett stativ och då går giga-telen bort.
Till exempel Nikons 500mm f4 VR väger lite mindre än 4kg och kostar lite mer än 50 000kr. Så vad göra?

Reflex-Nikkor 500mm f8

Aha! Jag har äntligen en perfekt förevändning att skaffa ett objektiv jag velat ha länge, men inte kunna motivera med rationella argument: Reflex-Nikkor 500mm f8.
Ett reflexobjektiv är en sällsam skapelse, som bygger på principen att låta ljuset studsa två gånger inuti objektivet. Objektivet blir kortare och mycket lättare. Jämför siffrorna nedan.

Hämtat från Photography in Malaysia.

Därtill kommer att man kan hitta en begagnad reflex-glugg för ca 1000kr, dvs mindre än en femtiondel av en normal 500mm. Så vad är kruxet? Varför bygger inte alla stora objektiv på den här tekniken?
Jo, därför att reflex-gluggar är kass. Megakass. De har fast bländare, dvs ett f8-objektiv är endast f8 och inget annat. Optiskt är de helt förkastliga. Man kan ev. få hyfsad skärpa i mitten, men kanterna är bara att glömma. Och till sist, bokkehn ser bedrövlig ut. ”Bokkeh” är hur det som inte är i fokus ser ut. Helst ska det vara mjukt rundat, så att ljusprickar i bakgrunden inte stör. I sämre objektiv kan dessa bli hårda kanter mellan ljust och mörkt (=irriterande).
I reflexobjektiv blir de ringar. Inte som i runda, utan som i ring-formade. Det är horribelt fult. Läs mer på "Information on Nikon 500mm f/8 Reflex Nikkor Lens”.
Alla seriösa fotografer är ense om att det inte är värt besväret. Spara ihop till en riktig 500mm eller gå lite närmre. Men som de flesta nog har förstått är inte jag en seriös fotograf.
Med dessa två - samt det jag redan har - klarar jag det mesta.

Räcker det med fem objektiv, alltså?

Det som ”saknas” vore möjligtvis en vidvinkel. Nikon 20-35 f2.8 eller kanske 16-35mm f4. Men jag kan inte köpa allt, och om jag verkligen behöver vidvinkel får min 18-200mm duga.
Andra objektiv jag skulle vilja skaffa mig i största allmänhet är Voigtländer Noktor 58mm f1.4, Nikon 10.5mm Fisheye och en Lensbaby composer. Men manuella porträttobjektiv och lekgluggar får faktiskt vänta. Någon måtta får det vara.

Därmed är objektiv- och kamerahusfrågan behandlad och kan bordläggas. Vad mer kamerautrustning behövs?

Batterigrepp MB-D10

Jag har i princip redan bestämt mig för att skaffa ett MB-D10 batteripack. Anledningarna är flera. Mer batteritid – man vet aldrig när man kan ladda i öknen, batteripacket tar dessutom AA-batterier. Ska man plåta en hel dag, kanske så mycket som en tredjedel stående (bilden, inte jag) så vill man kunna hålla kameran bekvämt även då. Och man kan sprutta iväg 8 bilder per sekund, mot 6 utan. Kan komma till pass när man ser en tiger attackera en antilop.
Dessa anledningar är förstås bara dåliga ursäkter – jag vill ha ett batteripack, det är inte mer med det. (Thom knackar mig på axeln, jag viftar bort honom.)

Nu återstår bara två ångest-ämnen: väska och stativ.

Kameraväska

Jag har kollat och läst om ett gäng väskor, och tror jag har span på en eller ett par som kommer tillåta mig att göra tre saker.

1. Bära all utrustning hela tiden, på ett bekvämt sätt.
2. Tillåta snabb åtkomst. Öppna, dra, skjut. Ryggsäck går fetbort.
3. Skydda mot sand, regn och tjuvar.

De väskor jag äger är en Lowepro Nova 5 och en Nova 1. Dessa kommer inte att duga. Den ena är för stor, den andra för liten, och de är båda för oergonomiska för att bära längre perioder. De jag har sneglat på är Lowepro Offtrail 2 och Inverse 200. Jag håller mig till Lowepro, främst för att jag inte orkar undersöka den ogenomträngliga djungel av kameraväskor som finns därute. De två jag valt ut är midjeväskor som fått goda kommentarer på fotosidan och andra ställen.
Helst skulle jag vilja gå till fotobutiken och testa mig fram, men utbudet av kameraväskor i Linköping är lite sorgligt. Jag får köpa objektiven först och i värsta fall utnyttja distanshandelslagen.

Stativ

Först hade jag inte tänkt ta med mig stativ, men när jag tänker efter begränsar jag mina möjliga motiv utan stativ. VR kompenserar delvis för detta, men inte helt helt. Vill jag fånga ljuset i Namibias (antagligen äckelvackra) solupp- och -nedgångar krävs slutartider på flera sekunder, och det kan ingen människa klara handhållet. Så har jag inte med mig stativ så kommer jag ångra det direkt.
Då har vi nästa problem: mitt stativ är ett Manfrotto 55 Pro B, som med kulled väger 3kg. Det är nästan lika mycket som all övrig kamerautrustning jag tänkt ta med tillsammans. Att släpa med tre kilo metallåbäke bara för att man eventuellt behöver det för någon fånig soluppgång. Bäh. Men vad är alternativet? Att köpa ett larvigt velbon som inte ens klarar att hålla kameran stadigt? Nej tack. Att skaffa ett Gitzo-stativ i kolfiber? Tja, om någon ger mig 5000kr. Eller hellre 8000, så kan jag skaffa en Real Right Stuff kulled samtidigt. Eh, nej, kommer inte hända.
Så jag får nog nöja mig med mitt Manfrotto och hoppas att flygplanet inte knäcks under tyngden.

Det här med utrustning kommer nog ta några vändor till innan det är spikat...