Rundresa i Vietnam 19: Hundar och andra djur.

Några fler foton som inte kom med i själva reseberättelsen, del 1-16. Även denna gång på ett tema.

De här vovvarna satt på en butikstrappa i Hanoi. Kläderna är en markering att det är sällskapshundar och inte mathundar.

Man äter hundar i Vietnam. Enligt vår guide var det en halvstor sort med svansen rakt upp som anses vara godast. Svarta allra godast. I början var vi rädda att bli serverade hundkött, men blev snart övertygande om att det är alldeles för fint för att ge till västerlänningar som ändå inte uppskattar det. Vad vi vet såg vi heller ingen äta hund, eller ens hundkött på någon marknad.

Den här jycken i Hoi An kunde verkligen konsten att roa sig själv. Den grävde ner en liten träbit, vände runt ett varv och "hittade" den igen. Gång efter gång.

Mamma hund med massor av valpar någonstans i närheten. Produktionen var stor.

Att titta på hundvalpar brukar vara trevligt, men inte när man vet att de ska ätas när de blir vuxna.

Vem vill äta den här glada valpen? Inte jag i alla fall!

"Gäsp! Öh? Va? Turister igen? Ja, ja, fota då, bara jag får sova sen." Mitt i trafikhetsen i Quy Nhon hade den här hittat en fin plats utan trafik.

De här glada hundarna höll till på badstranden på Con Dao.  Grävde gropar, jagade grejor och varandra, slogs lite sällskapligt och busade runt på alla sätt och vis.

Bland borden på en restaurang sprang de här fjäderfäna omkring medan vi åt.

Den här kalven gillade att bli fotograferad. Mamma Ko verkade inte lika förtjust.

Har man ingen häst får man ta kossan. Eller oxen, eller buffeln eller vad det nu är. När jag tänker efter kan jag faktiskt inte påminna mig att jag såg en enda häst i landet.

När man inte drar plogen blir man sittplats åt en fågel. Bara jobb och jobb...

Djuraffär på gatan i Quy Nhon.

Apor såg vi bara utanför Cao Day-templet i Tay Ninh.

Den här ödlan satt och solade i Quy Nhon. Vad det är för sort har jag ingen aning om.

Den här fjärilen satt strålkastarljuset utanför en butik i Qoy Nhon. Foten är min, den fick bli storleksjämförelse. Efter lite googlande kallar jag den för "death’s head hawk-moth". Butiken hette för övrigt Co.op och liknande svenska Coop en hel del.

Såna här geckos fanns det givetvis gott om i de södra delarna av landet. Rätt kul att titta på när de jagar insekter.

< Del 18  -0-  Del 20 >
Rundresa i Vietnam. Del 1

2014-06-10 12:45   Margareta Cortés

Det är lite lustigt hur vi reagerar på vad som kan ätas eller ej. Själv skulle jag inte vilja äta hund och blev som du övertygad (i Kina) om att risken var liten eftersom det var dyrt.

Besvara