Rundresa i Vietnam: Innehållsförteckning

Min fotoblogg från Vietnam blev så omfattande att jag tror att en innehållsförteckning kan behövas. Om inte annat så för min egen skull den dagen jag vill hitta något.

1: Halongbukten

2: Hanoi

3: Hué

4: Över bergen till Hoi An

5: Rundvandring i Hoi An

6: Matlagningskurs

7: Krukmakare och skeppsbyggare

8: Lite vilsna på landsbygden

9: En cykeltur i och utanför Kon Tum

10: Julafton i Quy Nhon

11: Med tåg och flyg till Con Dao

12: Djungelvandring och fängelsebesök

13: Tempel, fiskehamnen och bad

14: Saigon

15: Tay Nihn, Viet Congs tunnlar och test av Kalashnikov

16: Krigsmuseum, Cholon och hemresa

17: Tema Folk

18: Tema Fartyg och båtar

19: Tema Hundar och andra djur

20: Tema Mat och annat till försäljning

21: Tema Folk på jobbet

22: Tema Allt går att transportera på två hjul

Rundresa i Vietnam 22: Allt går att transportera på två hjul

Det här var nog det som var allra roligast att fotografera på hela resan - alla otroliga, fantastiska,vansinniga transporter.

Det här ser ut att vara en leverans från konfektionsindustrin.

Hela familjen på samma motorcykel såg man ofta. Lastningsprincipen liten-stor-liten-stor framifrån räknat verkade vara den vanligaste.

Klart kryckan ska med. Den är ju dessutom praktisk om man måste stanna.

Leverans till blomsteraffären. Eller kanske det är blomsteraffären.

Fatöl på moppe. No problem!

Krukmakaren på leveranstur. Kanske funkar det bättre att knuffa hojen med styret felvänt?

En mobil blomsteraffär.

Man undrar ju lite vad som finns i säckarna. Det kan ju inte vara allt för tungt.

Vietnamesisk timmertransport.

Även ute på landsbygden var det tvåhjulingar som gällde för de flesta transporter.

Jo, hej!

Lika självklart som att det finns bilbärgare i Sverige måste det finnas mc-bärgare i Vietnam.

Blomleverans till en begravning?

Ballongförsäljaren på motorcykel syntes bra i trafiken.

Med släpvagn efter moppen får man med sig grismaten eller vad det nu är i tunnorna.

En till familje-mc lastad enligt principen liten-stor-liten-stor.

Riktigt små barn placeras i barnstol, dock inte bakåtvänd som i Sverige.

Tja... vet inte riktigt vad det är i lasten.

Restaurang under förflyttning.

Har man ingen dragkrok får någon hålla i.

Bonden som kommer in till stan för att leverera ris?

Det här verkar vara en leverans till någon livsmedelsbutik.

Bröllop på gång? Eller begravning? Inte lätt att veta.

Madrasser tror jag.

Det här får bli den sista delen av foton från Vietnam. Möjligen dyker något enstaka foto upp i andra sammanhang.

< Del 21
<< Del 1

Rundresa i Vietnam 20: Mat och annat till försäljning

Både i Sverige och utomlands gillar jag att gå runt i saluhallar och på marknader. Det brukar finnas massor av spännande exotiska fiskar, märkliga grönsaker, konstiga manicker och annat kul. Vietnam är nog det mest spännande marknadslandet jag har besökt hittills.

Citrusfrukter på marknaden i Hoi An.

Komplett mobil restaurang i Hué.

Frukthandlerskor i Hoi An.

Ananas görs ätklar.

Frukthandel mitt i den intensiva trafiken i Saigon.

Snabbmat på gatan.

Spännande frukter.

Det här har jag glömt vad det var som såldes på trottoaren i Quy Nhon, men det ser intressant ut.

Färsk fisk av oidentifierad sort.

Mera fisk. Tonfisk?

Olika sorters torkad fisk.

Extremt färsk fisk på marknaden i Kon Tum.

Köttmarknaden i Hoi An.

Att det skulle stå Knorr på slaktarens förkläde var en högoddsare. Kniven ser behändig ut.

Fjäderfäförsäljning i Hoi An.

Likadana burar med fjäderfä i Kon Tum.

Någon som behöver en färgglad sadel till moppen? Om ingen här passar så fanns det fler butiker i att välja i. Hanoi.

Högglanspolerade marmorklot, stora som bowlingklot, i Da Nang.

Vi såg såg vid såg. Modellen känns lite ålderdomlig, men är säkert helt rätt för det de används till.

Det här verkar vara ett mellanting mellan yxa och machete.

Hoppas att de inte lyckas sälja en enda sån här otrevlig fälla!

< Del 19  -0-  Del 21 >

Rundresa i Vietnam 16: Krigsmuseum, Cholon och hemresa

Onsdag 1 januari 2014 (Nyårsdagen)

Under förmiddagen besökte vi krigsmuseet i Saigon. Fram tills USA släppte handelsembargot mot Vietnam 1994 hette det ungefär "Museet över amerikanska krigsförbrytelser". Det här museet visade bara den amerikanska sidan. Amerikanska erövrade vapen, fordon och flygplan och mängder av fotografier på offer för amerikanska krigshandlingar. (Det finns ett krigsmuseum i Hanoi som visar den Vietnamesiska sidan. Där finns givetvis bara hjältar.)

Grabbens leksak är en dubbelmonterad 20mm Oerlikon automatkanon.

En del av fordonsparken.

Douglas Skyraider. Kunde bära 3,6 ton last! Började byggas i slutet av andra väldskriget och var i tjänst ända till mitten av 1970-talet.

Efter museet en rundvandring i delar av stan, bl.a. Cholon, Saigons Chinatown.

Sånt här tingeltangel fans hur mycket som helst.

Tillverkning av konstgjorda blommor på trottoaren. Hela familjen hjälpte till.

Lunchrast på jobbet. Eller var det en restaurang?

Vietnamesisk airbag.

Traditionellt och modernt i skön blandning.

Snyggt uppradade små lastbilar.

Den här glada kvinnan satt och skalade... färska kokosnötter tror jag.

Gatumusiker. Högtalarsystemet skulle nog betraktas som ganska udda i Sverige.

Avskedsmiddag och avtackning av vår vietnamesiska guide under kvällen.

Torsdag 2 januari 2014

Rundvandring och shopping på egen hand under dagen. Fotografering av överlastade motorcyklar och annan spännande trafik utanför hotellet.

Säkerhetstänkande. Små barn ska sitta i barnstol i trafiken. Moskitnät som extra skydd.

Nästan hela familjen.

Hela familjen. Minstingen i barnstol. Trafiksäkerhetstänkande, som sagt...

Även cyklar kan lastas med mycket.

Blomsterhandlaren levererar begravningskrans modell större.

Damen med fruktståndet gick sakta mitt i den livliga trafiken. Killen med mattan hade desto mer bråttom.

Madrassleverans.

Saigon var en intressant stad där jag hade velat gå runt på egen hand och fotografera mycket mera. Tyvärr drällde det av fräcka tjuvar där. Hela tiden hörde man hotellets vakter varna: "Watch your camera, watch your bag, watch your..."  Det blir inte lika roligt då.

Det kändes lite lugnare med kameran när man hade en uniformerad kille i närheten. Fast hans huvudsakliga jobb var att parkera motorcyklar utanför hotellet.

Buss till flygplatsen. Planet lyfte 23.20 lokal tid.

Fredag 3 januari 2014

Landade planenligt i Paris 06 på morgonen.
Efter att ha gått, åkt rullband och förarlöst tåg långa sträckor hamnade vi i rätt terminal. Där fanns ett McDonalds som inte sålde hamburgare och en tidningsbutik med hundratals tidningar, alla på franska. På en internationell flygplats! Efter en lång och trist väntan klev vi äntligen ombord på ett SAS-plan till Arlanda. Givetvis hade inte grodätarna lastat våra väskor på det planet. Frankrike är inte ett land jag frivilligt kommer att besöka igen.
Min väska kom nästan en vecka senare.

Då var själva reseberättelsen slut. I det stora hela en mycket trevlig resa. Vi hade otur med vädret, men det kan man ju inte göra något åt. Bra och kunniga guider, det mesta flöt på fint. Ibland hade jag velat ha mera tid på en del platser, kanske helt skippat några andra, men jag skulle tro att det fanns många olika åsikter om vad som var intressant och vad som inte var det inom gruppen. Det är var nog ändå en lagom blandning där alla hittade mycket intressant.

Det kommer några fler delar. Specialare med foton som jag gärna vill visa, men som inte riktigt gick att få in i handlingen.

< Del 15  -0-  Del 17 >

Rundresa i Vietnam 15: Tay Nihn, Viet Congs tunnlar och test av Kalashnikov

Tisdag 31 december 2013 (Nyårsafton)

Vi startade med buss från hotellet på morgonen.
Saigon var verkligen en stor stad. Mil efter mil innan bebyggelsen började glesna, men riktig landsbygd blev det inte. Hus vid hus, mil efter mil.

Vid lunchtid var vi framme vid Cao Day-templet i Tay Ninh. En helgedom för en märklig religion som är en blandning av alla världens större religioner, och dessutom tillbad man helgon som Jeanne d'Arc, Napoleon I, Victor Hugo, Karl Marx, Louis Pasteur, Winston Churchill och Che Guevara.
Lunch på en ganska bra restaurang i närheten.

Cao Day-templet var en imponerande byggnad.

Insidan var inte mindre imponerande.

Skorna skulle lämnas utanför.

Nästa stopp var vid Cu Chi-tunnlarna. Ett enormt tunnelsystem som började byggas redan 1948 under kriget mot fransmännen och fortsatte under kriget mot USA. Totalt blev det 25 mil tunnlar med stora underjordiska rum och gångar i flera våningar. På platsen vi besökte var också  anordnat ett slags krigsmuseum med Viet Cong-läger, fällor, vapentillverkning mm.

Vår vietnamesiske guide visade hur man tog sig ner och la på luckan efter sig.

Jag testade också. Det var otroligt trångt, men det gick. (Foto: Eva Cedergren)

Inga trevliga saker, dom här fällorna.

Viet Cong-läger. Soldaterna är fullstora dockor.

En äkta oskadliggjord amerikans stridsvagn.

Trofétext på andra sidan. (Foto: Eva Cedergren)

Bombkratrarna hade man sparat och märkt ut. De stora bomberna hade nog inte mycket påverkar på tunnlarna djupt under.

För några dollar fick man provskjuta olika automatvapen med skarp ammunition. Undrar om svenska försvaret skulle kunna komma på en sån idé?

Jag testar AK-47 Kalashnikov under överinseende av en vietnamesisk officer.

Det var fler i gruppen som provsköt.

Hade jag haft tid hade det blivit fler vapentester.  35 000 vietnamesiska dong motsvarar ca 13 svenska kronor. Fast de ville helst ha dollar...

Buss tillbaka till hotellet i Saigon.

Ett riktigt dåligt foto, taget genom bussrutan, men det som bäst visar den täta trafiken.

På kvällen åt vi en god trerätters på en enkel men bra italiensk restaurang runt hörnet från hotellet. 12-slaget i folkvimlet utanför hotellet.

Nyårsyra på gatan flera timmar innan tolvslaget. Det blev MYCKET tätare sen...

Positioneringen pekar på Tay Ninh.

< Del 14  -0-  Del 16 >