Från Mashavet och andra vatten
Ao Nang februari 2015. Del 3: 1.237 trappsteg, apor, skölpaddor och eventuella kobror
Torsdag 19/2
Efter alla tidiga mornar för dykkurser och utflykter var det skönt med en sovmorgon.
Jag promenerade in till Ao Nang och käkade färsk frukt som en sen frukost.
Jag tog bussen (dvs lastbil med bänkar på flaket) in till Krabi Town.
Från Krabi Town taxi till Wat Tham Suea , Tiger Cave Temple. En 280 meter hög klippa med lodräta sidor, 1 237 trappsteg upp till buddhisttemplet på toppen. Efter att ha köpt extra vatten började jag gå de branta trapporna. Efter 250 steg var jag helt slut men fortsatte i etapper, för upp skulle jag!
På varje avsats fanns antalet steg angivet. Aporna fick man passa sig för. De var tjuvaktiga.
De flesta vuxna aporna vände sig om när man siktade på dem med kameran, men den här ville gärna vara med på bild.
Jag stannade länge på toppen och fotograferade den fantastiska utsikten, den stora buddhan och folk.
En estnisk kille tog det här fotot på mig med den fantastiska utsikten i bakgrunden.
Spännande landskap åt andra hållet.
Den jättestora gyllene Buddhan. (Jämför med fotografen längst ut till höger.) Helgedomen var i alla fall inte heligare än att den gick utmärkt att använda för telecom-master.
Besökarna på toppen var ganska blandade. En del kom för utsikten, andra för att be.
Att gå ner var inte så jobbigt, men det såg ännu brantare ut. Tur att jag inte är höjdrädd.
Jag gick också en djungelstig i närheten, som gick runt bland mindre tempel och helgedomar. Det innebar några hundra trappsteg till innan jag var ute på själva stigen. När jag tog skydd under ett tak för en kraftig regnskur fick jag sällskap av ett par från Sibirien. (De tyckte att det var varmt i Thailand.) Vi gick sen en stor del av den några kilometer långa stigen tillsammans. Stora sköldpaddor fanns i mängder här.
Även om det fanns gott om småtempel och jag gick på en stig kändes det som att vara mitt i djungeln.
Sibirerna hälsar på en av sköldpaddorna.
De tog det här fotot av mig vid foten av ett jätteträd.
Det här templet fanns under en klippa mitt ute i djungeln.
Mot slutet av djungelpromenaden hörde jag ett ljud som lät som om någon slog ihop två stora träblock. Nyfiken som jag är bara måste jag kolla vad det var. Sibirerna gick vidare och jag lämnade stigen och och gick rakt ut i växtligheten. Mycket försiktigt, det finns en hel del otrevliga sorters ormar i Thailand. Kobror och annat, som antagligen är väl dolda bland löven. Kanske skorpioner också.
Mina skor kändes vara av mycket olämplig typ just där.
Det som lät visade sig vara två stora sköldpaddor som stångades. Givetvis hade jag valt att inte ta med kameran som kan filma. Fan, fan, fan!
Det blev i alla fall några fotografier på slagskämparna.
Taxi tillbaka till Krabi Town, lite shopping, middag och sen buss (d.v.s. lastbil) tillbaka till Ao Nang.
Fredag 20/2
Jag promenerade till stranden. Fruktfrukost och kaffe på ett fik där.
Kan man få bättre frukost än så här?
Eftersom det var högvatten var det inget bra läge för snäckletning. (Jag är ingen fanatisk samlare som jagar sällsynta arter eller så. Jag kan bara inte låta bli att leta efter vackra skal. Bara några få får följa med hem i slutänden, och de hamnar osorterade i en glasburk i köket.)
Ganska oväntat dök ett gäng med veteranmotorcyklar upp vid stranden. Kul!
Gammal BSA.
En del målar hellre akvarell än fotograferar. Inte fel det heller.
En av mina skor hade börjat gå sönder. Jag åkte till Krabi igen och hittade en skomakare som lagade den. 20 bath, ca 5 kr.
Skomakar'n höll till på utomhus med hela sin verkstad.
Jag käkade stekt ris med grönsaker till lunch innan jag åkte tillbaka till Ao Nang. Nu var det lågvatten och mycket intressant att titta på vid de torrlagda öarna. Jag hittade flera stora fina snäckor, men det var bebodda så de fick stanna där.
Den här stora krabban hade jag ingen lust bråka med, men en thailändsk pojke plockade upp den. Kanske den blev kvällsmat.
Även longtailbåtarna hade lågvatten.
Det var den kinesiska nyårsafton, vilket hade fått ett hotell att sätta upp en flera meter lång drake vid entrén.
Rundresa i Vietnam: Innehållsförteckning
Min fotoblogg från Vietnam blev så omfattande att jag tror att en innehållsförteckning kan behövas. Om inte annat så för min egen skull den dagen jag vill hitta något.
1: Halongbukten
2: Hanoi
3: Hué
7: Krukmakare och skeppsbyggare
9: En cykeltur i och utanför Kon Tum
11: Med tåg och flyg till Con Dao
12: Djungelvandring och fängelsebesök
13: Tempel, fiskehamnen och bad
14: Saigon
15: Tay Nihn, Viet Congs tunnlar och test av Kalashnikov
16: Krigsmuseum, Cholon och hemresa
17: Tema Folk
19: Tema Hundar och andra djur
Rundresa i Vietnam 7: Krukmakare och skeppsbyggare
Lördag 21/12
Hela gänget cyklade till en by några km utanför Hoi An. Byn hade krukmakeri som specialitet. Det fanns flera krukmakerier i byn. Krukmakarmäster var en 90-årig tant som var känd i hela Vietnam för att bevara gamla krukmakartraditioner. Vietnamesisk TV hade nyligen varit på plats och gjort reportage om henne.
Drejskivan var fotdriven. Inga moderna finesser här inte! Reklamen ser dock inte så traditionell ut.
Samarbete mellan generationer. Den 90-åriga krukmästaren får snurrhjälp av barnsbarnsbarnsbarn eller vad det nu kan vara.
Hunden på gatan utanför verkade vara nyfiken på besökarna i byn.
Även ungarna var nyfikna på de konstigt klädda västerlänningarna.
Ett annat av byns krukmakerier hade tallrikar som specialitet.
I byn fanns givetvis ett tempel. De gråaktiga ytorna består av pärlemor och glittrade alldeles enormt.
Nästa besök blev på en ö där man hade specialiserat sig på båtbyggeri. Materialet i båtarna var "oil pine". Man gjorde också fantastiska träsniderier, en del med inlägg av pärlemor.
Helt hantverksmässig varvsverksamheten.
Man snidade drakar, buddhafigurer och alla möjliga slags djur. Allt med enkla handredskap. Träslaget sades vara "jack fruit wood".
Fina pärlemorinläggningar. Varje liten bit tillskuren för hand och noggrant infogad.
Husmor i köket. Det här blev ett av mina favoritfoton från resan.
Även på varvsön fanns motorfordon. Skicket är kanske inte det bästa, men den är nog en viktig ägodel för en familj.