Från Mashavet och andra vatten
Arbetare död på jobbet
Jobbet ser förresten också rätt dött ut.
Han satt blick stilla i flera minuter medan jag försökte fotografera livs levande humlor på blommor intill, så det är nog ingen tvekan om att han har blivit hädangången.
Rundresa i Vietnam: Innehållsförteckning
Min fotoblogg från Vietnam blev så omfattande att jag tror att en innehållsförteckning kan behövas. Om inte annat så för min egen skull den dagen jag vill hitta något.
1: Halongbukten
2: Hanoi
3: Hué
7: Krukmakare och skeppsbyggare
9: En cykeltur i och utanför Kon Tum
11: Med tåg och flyg till Con Dao
12: Djungelvandring och fängelsebesök
13: Tempel, fiskehamnen och bad
14: Saigon
15: Tay Nihn, Viet Congs tunnlar och test av Kalashnikov
16: Krigsmuseum, Cholon och hemresa
17: Tema Folk
19: Tema Hundar och andra djur
Rundresa i Vietnam 19: Hundar och andra djur.
Några fler foton som inte kom med i själva reseberättelsen, del 1-16. Även denna gång på ett tema.
De här vovvarna satt på en butikstrappa i Hanoi. Kläderna är en markering att det är sällskapshundar och inte mathundar.
Man äter hundar i Vietnam. Enligt vår guide var det en halvstor sort med svansen rakt upp som anses vara godast. Svarta allra godast. I början var vi rädda att bli serverade hundkött, men blev snart övertygande om att det är alldeles för fint för att ge till västerlänningar som ändå inte uppskattar det. Vad vi vet såg vi heller ingen äta hund, eller ens hundkött på någon marknad.
Den här jycken i Hoi An kunde verkligen konsten att roa sig själv. Den grävde ner en liten träbit, vände runt ett varv och "hittade" den igen. Gång efter gång.
Mamma hund med massor av valpar någonstans i närheten. Produktionen var stor.
Att titta på hundvalpar brukar vara trevligt, men inte när man vet att de ska ätas när de blir vuxna.
Vem vill äta den här glada valpen? Inte jag i alla fall!
"Gäsp! Öh? Va? Turister igen? Ja, ja, fota då, bara jag får sova sen." Mitt i trafikhetsen i Quy Nhon hade den här hittat en fin plats utan trafik.
De här glada hundarna höll till på badstranden på Con Dao. Grävde gropar, jagade grejor och varandra, slogs lite sällskapligt och busade runt på alla sätt och vis.
Bland borden på en restaurang sprang de här fjäderfäna omkring medan vi åt.
Den här kalven gillade att bli fotograferad. Mamma Ko verkade inte lika förtjust.
Har man ingen häst får man ta kossan. Eller oxen, eller buffeln eller vad det nu är. När jag tänker efter kan jag faktiskt inte påminna mig att jag såg en enda häst i landet.
När man inte drar plogen blir man sittplats åt en fågel. Bara jobb och jobb...
Djuraffär på gatan i Quy Nhon.
Apor såg vi bara utanför Cao Day-templet i Tay Ninh.
Den här ödlan satt och solade i Quy Nhon. Vad det är för sort har jag ingen aning om.
Den här fjärilen satt strålkastarljuset utanför en butik i Qoy Nhon. Foten är min, den fick bli storleksjämförelse. Efter lite googlande kallar jag den för "death’s head hawk-moth". Butiken hette för övrigt Co.op och liknande svenska Coop en hel del.
Såna här geckos fanns det givetvis gott om i de södra delarna av landet. Rätt kul att titta på när de jagar insekter.
Mitt härliga lilla bi
Jag hör nog till dem som köper för många korkade souvenirer på mina resor. Inte riktigt vad som helst, det ska helst ha lite mer lokal anknytning än en ortsnamnstext. Det skulle aldrig falla mig in att köpa en tropisk snäcka med texten "Kiruna" eller en plasttomte med "Bejing" på.
I höstas när jag var i Kroatien höll jag igen på souvenirköpandet mer än vanligt och kände mig nästan lite mallig för det. Jag hade köpt en handgjord fin liten silverglänsande fisk, en blå katt av keramik och några mycket vackra handgjorda stearinljus. (Ljusen har jag gett bort som present.) Men en av de sista dagarna i Dubrovnik fick jag syn på en massa roliga djur som hängde i fjädrar och guppade. Antagligen något som är avsett att hänga över sängen åt riktigt små barn så att de ska glo på prylen istället för att yla. Jag som med god marginal är fullvuxen och inte ens tycker om små barn blev så förtjust i de små gungande djuren att jag köpte ett bi till mig själv och en uggla till resesällskapet.
En idiotisk semestersouvenir som jag faktiskt gillar bättre och bättre. Hon hänger på min farstukvist hemma och gör mig glad när jag äter frukost. Dessutom är hon lite av en nyttopryl. Hon börjar dansa av minsta vindpust och dansar allt vildare ju mer det blåser. Tyvärr finns ingen gradering av vindstyrkan, men lite uppfattning får man i alla fall.
Hon är härlig, mitt lilla bi.
Humlebo
Jag har byggt ett humlebo enligt instruktioner i en bok om fågelholkar.
Jag började med att gräva en grop i en sluttning hemma på tomten och lägga ner en slang med 10 mm innerdiameter. Jag gjorde några hål i slangens undersida så att ev. vatten kan rinna ut.
En upp-och-ner-vänd blomkruka placerades över slangen, sen grävde jag igen gropen så att bara några cm av slangen syntes, och la tillbaka gräset ovanpå.
Vad jag inte fattar är hur f-n en humla ska hitta en 10 mm slangöppning i hela min gräsmatta, tänka "Aha, en slang. Längre in finns nog en bostad för mig och hela min släkt. Perfekt!"
Sådär! Humlorna har fått lite hjälp att hitta sitt nybyggda bo. Nu återstår bara att lära humlorna att läsa.
Den lilla skylten är också god hjälp för mig när jag kommer med grästrimmern. Jag vill ju inte förstöra boet.