Det grönskar. Och blånar och gulnar. Och Nisse övervakar allt.

Så här såg det ut hos mig i förra veckan.

Mina chiliplantor i krukor är Hot Lemon, Chiluacle Negro, Jamaican Bell, vanlig chili som man köper i livsmedelsaffär i Sverige och Thaichili. De två senare sorterna från fröer ur frukter jag har köpt för att äta, de förra från köpta fröer. Nu står de inomhus för att inte frysa ihjäl. Svensk högsommar!

Ölandstokar (växterna alltså) är bland det fulaste man kan ha i en trädgård ungefär 10 månader om året, men när de blommar skarpt gult ser de rätt skapliga ut.

Nisses kattmynta har blivit väldigt stor och fin i år. En härlig blåfärg!

Nisse låg och höll koll på allt så länge det var varmt och skönt. Nu håller han helst till inomhus.

Rundresa i Vietnam: Innehållsförteckning

Min fotoblogg från Vietnam blev så omfattande att jag tror att en innehållsförteckning kan behövas. Om inte annat så för min egen skull den dagen jag vill hitta något.

1: Halongbukten

2: Hanoi

3: Hué

4: Över bergen till Hoi An

5: Rundvandring i Hoi An

6: Matlagningskurs

7: Krukmakare och skeppsbyggare

8: Lite vilsna på landsbygden

9: En cykeltur i och utanför Kon Tum

10: Julafton i Quy Nhon

11: Med tåg och flyg till Con Dao

12: Djungelvandring och fängelsebesök

13: Tempel, fiskehamnen och bad

14: Saigon

15: Tay Nihn, Viet Congs tunnlar och test av Kalashnikov

16: Krigsmuseum, Cholon och hemresa

17: Tema Folk

18: Tema Fartyg och båtar

19: Tema Hundar och andra djur

20: Tema Mat och annat till försäljning

21: Tema Folk på jobbet

22: Tema Allt går att transportera på två hjul

Rundresa i Vietnam 14: Saigon

Måndag 30 december 2013

Sol, men fortfarande blåsigt och inte speciellt varmt.
Flyg från Con Dao till Saigon. Bussresan från flygplatsen till vårt hotell, Liberty 3, tog en halvtimme. Trafiken i Saigon var lika intensiv och tät som i Hanoi, men man tutade inte lika ofta. Nästan alla körde högertrafik.
Saigon heter förresten numera egentligen Ho Chi Minh City, men jag föredrar att använda det kortare gamla namnet.

Tät trafik. Färgen på blommorna var olika på olika gator.

Vår guider tog med oss på en rundvandring i området nära hotellet. Vi såg kända byggnader som Hotel Continetal, Rex Hotel, Operan, det vackra posthuset och katedralen.

Operahuset byggdes 1897 av fransmännen.

Saigon Central Post Office. Ritat av Gustaf Eiffel. Började byggas 1886. Fin kåk.

Groteska julprydnader fanns givetvis även här. De här tomtarna fanns utanför en lyxbutik.

En av entrérna til Rex Hotel.

Jag och mitt sällskap avslutade stadsvandringen med att dricka Banana Colada resp. Saigon Sunset på anrika Hotel Rex Top Roof Garden.

Det var ganska lugnt uppe på Rex Hotel Top Roof Garden när vi var där. En etage upp på taket fanns faktiskt en tennisplan.

Utsikten från Top Roof Garden. En moderna storstad, fast lite mera spännande.

Trafiken var intressant att studera lite från ovan.  Helt galet, men det funkade utmärkt!

Undertecknad med dyr alkoholfri banandrink. (Foto: Eva Cedergren)

Svenska hördes märkligt nog ganska ofta i staden. Utom de som ingick i gruppen hade vi inte träffat på en enda svensk tidigare under resan.

När vi gick mot vårt hotell hade det mörknat. Så här fint upplyst var hela den flera hundra meter långa parken.

Saigon var nog vackrast på  natten. I alla fall delarna vid hotellet.

Samma balkongutsikt dagtid var inte lika intressant.

Den här byggnaden skiftade färg hela tiden.

Mc-parkeringen på förra fotot i dagsljus. Någon som orkar räkna?

Parkerade tätt och i mycket god ordning.

Positioneringen pekar på vårt hotell Liberty 3. Klicka och zomma in om ni vill.

< Del 13  -0-  Del 15 >

Kroatiska djur

Under en rundvandring på stadsmuren i Dubrovnik fick jag syn på denna härliga torklina. Tyvärr hade jag lite för bråttom, fotona blev inte speciellt lyckade. Jag tycker dock att motivet är så bra så bilderna är ändå värda att visas.

Om jag bara hade lagt ner lite tid på att leta rätt vinklar, fokusera ordentligt, testat lite olika skärpedjup...

Ett blått störande hinder

Dessa broar i Mora Noret är det som hindrar M/S Gustaf Wasa från att lämna Mashavet och ta sig upp i Orsasjön. Närmast kameran är den gamla järnvägsbron. Den var öppningsbar för båttrafik och faktiskt gemensam för biltrafik och järnvägstrafik långt in på 1960-talet. Jag minns när jag ibland fick följa morfar till Mora i hans Amazon och vi fick stå vid en bom och vänta på att tåget skulle åka över bron. Då var det också gatsten i stora delar av Mora och ett jäkla ruskande och skakande i Amazonen.
I mitten av 60-talet byggdes en fast landsvägsbro blev det stopp för större båtar, men biltrafiken flöt (!) smidigare.

Jag älskar gamla nitade stål- och järnkonstruktioner, men de ska ju för f-n inte vara blå! Denna vandalisering har gjorts relativt nyligen. Gamla stål- och järngrejor ska vara grå, gråbruna, grågröna, grågula eller till och med brunröda, men absolut inte blå. Hur har man kunna komma på en så idiotisk idé som att måla bron blå?Att man sen kompletterar med tivoliorange gör saken ännu värre!