spridda nedslag i en hantverkares tillvaro...

Att göra verkligheten synlig


Det är och har blivit ett mantra, denna mening av ord/ bokstäver lärde jag mig av Göte Ask.
Det har varit en begränsning men samtidigt en utmaning. Ofta återkommer jag till dem. Åren
på fotosidan har varit spännande och samtidigt väldigt tröttande. Jag har sedan 1980 dragits in i ett projekt  som engagerat mig och samtidigt hela tiden legat mig nära hjärtat. Låt mig berätta om Evert Jansson. Evert föddes 1905 och dog 1982. Han föddes i Boxholm och kom som 4 åring till Karmansbo
en av de sista lanchashiresmedjorna, Runt 1911 flyttade familjen till Riddarhyttan och jobbade vid gruvorna där.  Som elvaåring började han fotografera och framkallade sina filmer själv och gjorde små kontaktkopior. 1927 fick han arbete som diamantborrare . Låter exklusivt men är ett jä---skitjobb- Man borrade med rör som hade en beläggning  av industridiamanter. I röret så samlades borrkärnan. Genom att borra på detta sätt kunde man genom att studera borrkärnan kartlägga mineralförekomster. Han reste runt och var b.l.a på Grönland. spetsbergen. och sedan i början på trettiotalet kam han till Tyskland i detta arbete. 1932 lämnade han tyskland och återvände till Riddarhyttan. Han hade två stora FEL med
svenska ögon. 1. Han var helnykterist. 2. Om än inte agiterande, Syndikalist.
Jag träffade honom två gånger men varken han eller jag visste vad vi skulle komma att betyda för varandra. Så efter hans död så letade sig hans negativ fram till mig. I dag sitter jag med drygt 4000 negativ efter honom. När han kom tillbaka till Riddarhyttan 1932 så hade han en Rolleicord  med en enkel optik sen så började han att systematiskt fotografera samhället och människorna där. Jag gjorde en bok 1991 En annan Historia - Evert Janssons  Riddarhyttan, och en utställning på Fotografiska Muse´t
som på den tiden låg i Moderna muse´t och hade en egen utställningsavdelning. Jag sökte pengar från olika håll bland annat  Bildkonstnärsnämnden men då hette det att man/jag måste jobba med eget bildmaterial för att få något ekonomiskt stöd därifrån. Evert skildrade en tid i vårt samhälle som fortfarande är känslig och vars politiska dokument hemligstämplade 50 år till. Fram till detta projekts början så var jag aktiv Sosse och sedan 1977 VPK are.
 
Men har med åren förstått attt denna 1900 tals historia inte är välkommen och inte bör berättas.. Gruvarbetarna var ju befriade från beredskap och militärtjänst ,för under krigsåren så var ju vår största kund Tyskland. Svenskt stål biter!!!!!!!!!!!! Eller som en av mina vänner säger!! Vi är världsmästare på att hitta på olika sätt att tjäna pengar!!  Nåja men ett spännande projekt är detta ändock. En av mina interjuvade gruvarbetare berättade om en av de stora katastroferna i Riddarhyttan då Gruvlaven
( byggnaden ovanför gruvschaktet brann ) De var ett tjugotal gruvarbetare
nere i gruvan 140 meter under jord som satt där de hade sett hur stockar och andra brinnande föremål 
föll ner i gruvschaktet och de hade hört de starka ljuden som fortplantade sig ner där uppifrån backen.
Så satt de därnere och visste inte hur de skulle komma upp, de resonerade om det var engelsmännen eller tyskarna som bombade. Men det var inga bomber förmodligen var det en teknisk orsak till branden.
Metodiskt fotograferade Evert sig igenom samhället och dess människor. Jag har letat i olika arkiv i vårt avlänga lad men det finns få dokumentationer förutonm de rent akademiska om den svenska arbetarklassen under
1900 tale
 
ts krigsår. Och så långsamt försöker jag att skriva ner Evert historia och om dess samtid. Men det är en historia som inte ska berättas det har jag fått mig skrivit på näsan så många gånger................ Här får ni några av Evets bilder att titta på!! Skriv vad ni tycker om detta projekt och glömm inte era " gamla" hur var det under den här tiden?????
 
 För den som vill läsa mer om den här tiden rekommenderas: Maria Pia Boethius; Heder och samvete
Robert Kangas; kommunistjägarna
 
mvh
Lasse 
 
 

Inlagt 2008-03-13 19:37 | Läst 4324 ggr. | Permalink
För att förstå nutiden bör vi känna till dåtiden.
Bra för oss lite yngre att få en inblick hur det såg ut i uppbyggnadsfasen av det samhälle vi känner och lever i idag.
Dokumentär historieskildring är viktigt information, var den än kommer ifrån, som bör fås ner på papper.
Intressant projekt du har för dig.
Mvh Janne
Intressant denna kulturhistoriska insats Lasse! Hoppas få se och höra lite mer vad det lider :)
-affe
Det går fort att glömma tider som varit, speciellt om det var svåra tider. De som var med då är snart borta och ofta har de inte velat tala om det svåra och hårda livet.

Samma sak hände under slutet på 1800-talet när industrialismen gjorde sitt intåg. Allt som var köpt var fint, och när man fick råd att bygga nytt och inreda med köpemöbler, lämnade man helt sonika den gamla stugan med allt som fanns däri och eldade upp alltsammans; Människans förmåga att anpassa sig till det nya och att ha en positiv framtidssyn.

Ett grannlaga arbete är det som du fått, men också en förmån att ha fått möjligheten att ge dessa människor en plats i historien, att ta fram verkligheten i ljuset.

Vänlig hälsning
Annika