Venedig, en vacker labyrint

Fyra dagar i staden, då hinner man se en hel del, emallanåt stannade vi på något torg för att äta eller bara ta en espresso, ett glas vin eller en Aperol Spritz i solen.

Vi har passerat oräkneliga broar, trappor och kyrkor, krackelerade palats och grändernas mystiska dörrar, kanalernas myller av ambulansbåtar, polisbåtar, taxibåtar och vaporetto-båtar. Det mest fascinerande med Venedig är att allt detta ryms på ett sådant litet utrymme.

När man är så länge kan man uppleva Venedig bortom turistfällor, barockklichéer och dagturister, dock är det värt att besöka den legendariska 1930-talsbaren och Hemingwayfavoriten Harry's bar som anses vara en av världens tio bästa barer, där kan man med fördel avnjuta en Bellini, i och för sig svindyr, men ett måste.

Denna dag inte ett liv

De "bevingade" orden sade Melker Melkersson en gång i Saltkråkan, sammanhanget var ett annat men jag är benägen att hålla med.

Idag blir det en sommarbild eftersom jag längtar efter den sommar som inte kommer, det är fortfarande bara några grader varmt på morgonen och solen lyser med sin frånvaro.

Bilden är från Venedig

Långa gatan den 16e maj

Entrédörren är inte högre än 1,50 meter. Dödgrävarbostaden – en enrumsstuga från 1770-talet – är ett timrat och rödfärgat hus. Inne på gården finns ett litet hus av gråsten, det är den tidigare likboden. Det behövdes en dödgrävare i kvarteret eftersom Karl XI lät anlägga en kyrkogård där. Kyrkogården sträckte sig utmed hela den nuvarande Långa gatan från den äldre Tivoli-ingången till hörnet av Breda gatan.Under grävningarna för vissa byggnadsändamål år1924 hittade man skelett av båtsmännen vid Långa gatan.

Dröm om sommaren

Minnen låter höra av sig en sådan här vår/brist på vår. När vädret är grått och trist, då är det lätt att man drömmer sig bort till den sommar som var och den sommar som man hoppas kommer.

Bilden är från La Turbie, en grannby i södra Frankrike, den ligger högt över havet med utsikt över Monaco.

Morgon på Vasabron

Strömsborg är Stockholms minsta och kanske mest okända holme. Ursprungligen var den bara en kal klippa mitt i Norrström, holmen kallades Stenskär, 1647 dyker namnet upp i handlingarna, då donerade drottning Kristina Stenskär till sin halvbror greve Gustaf av Vasaborg. Han ägde klippön till sin död sex år senare, under den tiden förblev Stenskär obebodd.

1747 köpte handelsmannen Berge Olofsson Ström Stenskär för 600 riksdaler och lät uppföra ett hus åt sig själv. Huset liknade en borg och därför fick ön namnet Strömsborg.

Under 1800-talet gjordes ön till ett backanaliskt paradis där punschen flödade och kungarna Karls och Oscars skålar dracks i botten.

Den nuvarande stenbyggnaden är praktfull men inte i harmoni med holmens storlek, huset uppfördes åren 1895-97 åt storbyggmästaren Johan Andersson, rik som ett troll och mycket familjekär. Kung Oscar II ska ha frågat honom om han ville sälja sitt hus åt prins Carl, en av kungens yngre söner. Den förlägne byggmästaren påstås ha svarat:  Ers majestät - även jag har en son.

På 1970-talet låg restaurang Galaxy på Strömsborg, en danskrog med lätt bedagat utseende, oputsade kristallkronor och en tuff, hård yta. Tidigare hade tre andra danskrogar, Trianon, Ile de France och Adam och Mari, legat på holmen.