Dagen efter

Vi får aldrig vika oss för ondskan
Vi får aldrig glömma att mångfalden är en styrka och en förutsättning för vårt samhälle.

En svart dag i Stockholm

Efter dagens vansinnesattack i centrala Stockholm blir man påmind om att, världen inte är vad den en gång var.
Att människor börjar använda fordon som vapen är helt enkelt fruktansvärt, och det visar total avsaknad av allt det som gör oss till människor.

Skinnarviksberget

”Lossa tågen, seglen fäll

Ren syns Skinnarviken

med dess kojor och kastell,

branta berg och diken”

Så sjunger Bellman i Fredmans epistel nr 48. Nere vid stranden hade garvarna, skinnarna, hållit till med sitt illaluktande värv, därav bergets namn. Det var en fattig, illa beryktad trakt, dit ”det sämre folket” sökte sig för att bo i usla kojor, som var ständigt fuktiga av vattnet som rann utför berget. Olaglig brännvinsbränning var en av näringarna.

När August Blanche söker en ruskig miljö, där hans hjälte skall slåss mot en gräslig bov så väljer han Skinnarviksberget.

Små barn nere i staden skrämdes med att Jätten i Skinnarviken skulle komma och ta dem, om de var olydiga. Stora och Lilla Somens var kvarnar på berget, som med sina 53 meter över havet är den högsta naturliga utsiktsplatsen i Stockholm. Polisövergevaldiger Jakob Martin Titz byggde sin ”fåfänga” där. Därintill, på krönet, står ännu ”Ensamma huset”, Gamla Lundagatan 14, där Erik Asklund bodde sina sista år. I två böcker har Irja Browallius berättat om livet i Skinnarviken. Hennes morfar, gipsgjutaren Josef Pisani, hade sin verkstad på Gamla Lundagatan 19, huset på bilden.

Tankar för dagen

På spaning efter den katt som rymt

La Turbie, den lilla staden med utsikt över Monaco hänger som en balkong 1,150m över havet. Staden som tycks sväva i luften domineras av sin gigantiska Trophee d'Auguste.

Trophee d'Auguste är 35 meter hög, den byggdes för 2000 år sedan av romarna till ära av kejsar Augustus, erövraren av de sista liguriska stammarna, ursprungligen var konstruktionen 49 meter hög med en gigantisk staty av kejsaren högst upp.

Efter att ha vandrat genom en grind i den medeltida försvarsmuren, är det härlig att promenera längs de smala kullerstensgatorna, med fina stenhus och generösa växtlighet. Där finns välvda passager, monumentala fontäner och en vacker kyrka i barockstil med tak av glaserat tegel.

När man har fått nog av historien, kan man njuta av utsikten över Monaco, Ventimiglia, Cap Martin och klara dagar även Korsika.