Helgeandsholmen

I slutet av 1200-talet grundades Helgeandshuset – Helige andes hus på holmarna. Det var stadens första inrättning för fattiga och sjuka och innehöll hospital, kapell och kyrkogård, århundradena gick och gyttret av hus tätnade.

Den 21 augusti 1463 lät kung Kristian 1 kväsa ett bondeuppror från Upplands bönder på Helgeandsholmen där ett drygt sextiotal bönder dödades och 21 tillfångatogs varav nio avrättades. Bondeupproret hade startat efter att Kristian 1 hade avsatt Ärkebiskop Jöns Bengtsson som kungens ställföreträdande den 14 augusti.

På 1500-talet var holmarna fulla av ekonomibyggnader till Slottet Tre Kronors självhushåll, byggda ovanpå Helgeandshuset. Här bryggdes öl och man födde upp och slaktade kreatur. Här stod även fiskebodar vid stränderna och trängdes med tvätterier och vattenkvarnar.

På drottning Kristinas tid fick Helgeandsholmen ett mer ståndsmässigt utseende. År 1647 revs Apoteket Morianen och här byggdes nu ett stort hovstall för Karl XI:s räkning. Här stod 200 hästar i en byggnad som också innehöll rid- och vagnshus. Hovstallet stod kvar till slutet av 1800-talet då man började höja holmen. Under perioden 1897–1905 byggdes Riksdagshuset och det före detta riksbankshuset, och den 11 januari 1905 flyttade Riksdagen in i det nya huset. Gatan som skiljer de båda byggnaderna åt är Riksgatan. Parken framför (öster om) Riksdagshuset heter Riksplan. Byggnaderna byggdes om 1978–1983 och efter det huserar Sveriges Riksdag i bägge husen.

Den åttonde februari

Ännu en kall vinterdag när morgonpromenaden blev kort, jag stannade till och tog en bild mot Riddarholmen.

Det är där borta

Natt i Kungsan

Stadshuset

Det finns motiv som jag inte kan motstå, fast jag har fotograferat dem så många gånger, Stockholms stadshus att ett av dem. Vad gäller stadshuset försöker jag skylla på mina tidiga år i tv-soffan där jag i väntan på Humle och Dumle, Familjen Flinta eller Pellepennan och Suddagumman tittade på testbilden med stadshuset som mitt i bilden reste sig högt över staden.

Brännkyrkagatan

En gata på Södermalm där de nötta gatstenarna blänker i nattbelysning.

Gatan fick sitt namn vid namnrevisionen 1885, innan dess var namnet "Stora Bastugatan och Besvärsgatan". På 1600-talet förekom även namnen "Gamble Badestugegatathun" och "Stora badstwegegattan".