Tack Wolfgang, ja nu är tillbaka i Stockholm och hösten.
Arkitekturen är verkligen speciell, det är mycket torn på en ganska liten byggnad, fast det är läckert.
Ha en fin kväll
Stefan

Tack Björn, jag bestämde mig för att tolka slottet som en schackpjäs, det har även en långsida.
Ha en fin kväll
Stefan

Tack Stig, jag har besökt slottet då och då, den första gången var i mitten på 1970-talet innan den förra renoveringen , då var det lite ruffigt precis som Måns skriver. Egentligen lämnades slottet att förfalla redan 1916.

En slottshistoria:
Över slottet vilar en förbannelse. Det var slottets upprättare greve Per Brahe som varnade om detta efter att byggnaden stod klar någon gång under 1600-talet. Det var också han som lät rista in förbannelsen på en sten som ligger ute på godsets ägor. Förbannelsen gör gällande att ”om slottet byggs om så kommer Djävulen hit”. Kanske hände just detta eftersom slottet bär på en mörk historia.

Per Brahes egen vålnad är en av de adelsspöken som kan ses och höras uppe i slottskammaren och i vindstrappan sägs det att en av slottets tjänsteflickor begick självmord genom hängning. Men även flera av de andra av slottets forna adelsfolk tycks fortfarande hemsöka denna plats.

Besökare har hört skrik och upplevt förnimmelser om en kvinna som hängt sig. Dörrar har haspats upp och stängts tillsynes av sig själva. Slottet tycks också ha en förmåga att få folk att känna sig ovälkomna.

Under 1800-talet så bodde friherren Nils von Höpken tillsammans med slottets arvtagerska Carolina von Lantingshausen. Nils var både grym och elak. Han hade redan tidigare gjort sig skyldig till ett mord i Frankrike och människor i hans närhet var rädda för honom. Han lät även låsa in sina två barn i perioder, antingen uppe på den mörka vinden eller nere i den mörka källaren. Hans filosofi var att detta skulle ”stärka deras karaktärer”.
Carolinas oroliga gestalt kan ännu i dag uppenbara sig i slottet. Hon försökte att släppa ut sina instängda barn, något som Nils såg till att hon inte lyckades med. I denna olycka tros hon inte förmått gå vidare.

De två barnen växer upp. Deras hårda uppväxt präglade dem även som vuxna. Dottern gifte sig och slog sig till ro. Sonen, som också fick namnet Nils, drev planlöst runt i Europa i jakt på sitt livs kärlek och som han också fann i en ungersk adelskvinna. Problemet var bara att den kvinna han förälskat sig i redan var gift. Nils löste detta genom att mörda maken och övertala kvinnan att följa med honom för att bo på Bogeholm, vilket hon också gjorde.

Paret får två barn innan hans fru, som inte trivs, väljer att lämna honom för att återvända till Ungern.

Nils, den yngre, väljer också att bygga om slottet. Den förbannelse som Per Brahe uttalat tycks då träda i kraft. Kort därefter dör nämligen den arkitekt som han anlitat för renoveringen. Därefter begår han dessutom självmord.

Nu blev det mycket historia, men jag kunde inte riktigt låta bli.
Ha en fin kväll
Stefan

Tack Stefan för den fina historiebeskrivningen och spökhistorien. Någon gång före 2008 så var jag och min hustru Lena på en visning av slottet, som då hade påbörjat en renovering jag har tyvärr inte några bilder från det tillfället, men vi gick genom alla våningarna och då berättade ciceronen om slottets historia och sedermera om dess förfall. I min länk kan du läsa hur Wikipedia beskriver slottets historia och renoveringen mer i detalj.
Ha det gott/Stig