Det är inte klokt vad fort tiden går, igår träffades några av oss som tog civilingenjörsexamen i Luleå 1983, det är trettio är sedan.
Några har fått gråa strån och läsglasögon men det som överraskar positivt är att vi inte förändrats särskilt mycket som personer. Vi har alla lyckats i våra yrkes- och familjeroller, vi har förverkligat drömmar och fått mängder av erfarenheter, våra barn börjar bli vuxna, men vi har själva inte ändrats särskilt mycket som människor.