Örn, björn och skitväder

Resan till Alaska började inte så bra och fortsatte i samma anda men trots det ett fantastiskt äventyr. Vi satt i planet till Köpenhamn med dörren stängd och klara för avgång när det började samlas "gubbar" vid ena vingen. En mås hade krockat med vingen under landningen och gjort en buckla i vingens framkant. Man kan tycka att en stor jetmaskin borde tåla litet mer men det var bara att kliva av. Inne på terminalen jobbade SAS för högtryck med att boka om alla passagerare. Vår rutt med destination Anchorage i Alaska via Köpenhamn och Reykjavik var kanske inte det enklaste att lösa. Vi fick samma flyg till Köpenhamn nästa dag och via San Francisco tog vi oss till Anchorage kraftigt försenade. Som väl var hade vi hyrbil som väntade i Anchorage och om vi körde vidare till Homer under natten skulle vi ändå hinna fram i tid för sista etappen med småflyg ut till Hallo Bay där vi under en vecka skulle umgås med björnar, Klockan fem på morgonen var vi framme i Homer, efter att ha kört de dryga 35 milen i beckmörker, och kunde ta igen oss ett par timmar innan det skulle vara dags. På morgonen fick vi beskedet att vädret inte tillät någon flygning och det var bara att vänta. Efter att ha suttit i Homer tre dagar och fortfarande inte kommit i väg fick vi chansen att i stället flyga till Silver Salmon Creek i Lake Clark NP och den tog vi eftersom det var högst osäkert att vi skulle kunna ta oss till Hallo Bay över huvud taget. Det blev tre dagar med två björnhonor varav den ena hade en två år gammal unge, ett ganska magert utbyte men ändå en härlig upplevelse. Vädret var inte på vår sida men med bra utrustning klarade vi det bra även om det blåste och regnade mest hela tiden. Vi skulle enligt originalplanen vara tillbaka i Homer på fredagen och försökte flytta fram tillbakaresan till lördagen för att kunna utnyttja tiden men fick ända flyga tillbaka på fredagen eftersom det enligt väderprognosen inte skulle gå att flyga på lördagen.

Vi var sju personer i gruppen + vår guide Cristopher Wiken från Ecowatch och flera av oss hade buffertdagar inplanerade (som tur var) + extra aktiviteter på gång så Hemresan var det ingen kris med. Innan vi åkte vidare ville vi få uppleva litet mera björn så vi delade gruppen i två och bokade en dagstur till Katmai NP för att titta på björnar som fångar lax. Turen på söndagen blev inställd pga dåligt väder så klart men vi som skulle åka ut på måndagen fick en fantastisk dag.  Efter det var vi några som åkte vidare till Seward för en heldagsutflykt med båt där det var mycket att se. Marint djur- och fågelliv och en maffig glaciärfront.

Efter att ha varit hemma ett dygn och tänkt tillbaka är jag trots allt väldigt nöjd med många minnen och bilder.

Varning för många bilder...

Den första vithövdade havsörnen vi fick tillfälle att fota.

Hoppande indianlax

Örnar satt i träd men lika ofta på antenner

Glad lax

Maffigt vid Homer

Den brömda Salty dawg saloon på Homer Spit. Väggarna är tapetserade med sedlar.

Örn på blåljus

Några resekamrater och litet utrustning. Äntligen iväg men inte till Hallo Bay utan till Silver Salmon Creek.

Här blev vi alltså strandade.

Campen och Restaurang Wiken.

Utrustade för regn och odjur.

Björnar

Vi lämnar Silver Salmon Creek.

Enorma ytor frigörs vid lågvatten. Det är lätt att förstå Hans Strands fascination över dessa mönster och former (utan att på något sätt jämföra mig med honom).

Från Homer mot andra sidan fjorden

Vi hade nöjet att få se en familj prärietrana i Homer

På grund av dåligt med björnar och för få dagar tog vi chansen att åka på ytterligare en björntur. Denna gången en bit in i Katmai NP med sjöflyg (pengarna började rulla ordentligt) till Moraine Creek. Ett mycket lyckat drag, här fick vi äntligen se laxfiskande björn helt och håller på deras villkor, vi var på besök hos dem. (Det var vi iofs vid Silver Salmon Creek också).

En liten rackare som var granne med björnarna, Arctic Ground Squirrel

En mycket fin båttur (om man gillar lååååånga båtturer) från Seward ut bland fjordarna.

Ger en uppfattning om glaciärfrontens storlek. Båten är en bra bit från fronten och det är ungefär halva fronten i höjd som syns.

Valen andas och en klassisk stjärt. Knölval och det var ungefär så här mycket vi såg av dem. Vi såg deras ryggar och den lilla fenan men ingen hade lust att hoppa för oss.

Sjölejonen kan klättra långt upp på klipporna.

Tydligen en ovanlig syn. Det var andra gången besättningen såg havsutter med bläckfisk.

Avslutar med några bilder den sista morgonen innan vi flög hem. Eagle River någon mil norr om Anchorage.

Jag vill tillbaka!!!

/Frode

Pilane 2014

Årets besök på Pilane avklarat. För er som inte vet vad det är så är det ett gammalt gravfält på Tjörn där de varje sommar har utställning av skulpturer. Det är vi, andra gäster och en flock får. Fåren tror jag inte bryr sig så mycket, men någon hade skitit på ett konstverk i alla fall. I år får väl utställningen en fyra, där fanns några ganska ointressanta verk, några som grep tag och några riktiga höjdare, som vanligt. Hur som helst är det alltid värt ett besök.

Här http://www.pilane.org/Start kan ni läsa mer om konstnärerna och deras verk. Jag har inte på något sätt försökt fotografera verken som det är tänkt att man skall se dem (tror jag) utan gjort det som fallit mig in.

Jan Järlehed, Minnen. Jaha?

Laura Ford, Bedtime Boy, A&E Monkey och Days og Judgment. Vilka uttryck hon lyckas ta fram!

Tony Craggs, Versus. Jag har gillat hans tidigare verk på Pilane bättre men detta skall ju vara ett mästerverk enligt programmet.

Karl Chilcott Porten.

Xavier Veilhan, Rays. Den här skulle man vilja se i olika ljus och olika tidpunkter på dagen.

Xavier Veilhan, Shark. Blankpolerad reflekterar den marken, himlen och oss betraktare. Coolt!!!

Jacob Dahlgren Self portrait of inner turmoil och Horizontal rectangles and the awareness of perfection. Skall säkert ses på håll och i sin miljö men jag har fotat litet annorlunda.

På resterna av det 400 år gamla kinesiska templet som visades i Pilane 2012 finns erbjudanden att köpa licenser av olika slag, äktenskapslicenser, körkort, doktorsgrader - allt går att köpa på den svarta marknaden i Underjorden. Installation av Torsten Jurell. (Klipp från Pilanes hemsida). Det nämnda templet var grymt att få se.

Jag har alltid gillat Claes Hake, här med Läsvrå med utsikt och Yxan och svärdet.

Det finns alltid konst man inte förstår riktigt, det finns konst som man spontant gillar och också förstås ogillar. Dålig konst enligt mig är konst som inte får mig att reagera, spelar ingen roll hur egentligen. På Pilane finns både och, det roliga är att vi ser och reagerar olika.

/Frode

Sitter kvar med olustig känsla

Helgen skulle ägnas åt foto och huvudmålet var en liten sjö där det är bra att fotografera svarthakedopping och förhopppningsvis hade de fått ungar som jag önskade skulle åka med på föräldrarnas rygg. Jag åkte upp lördag kväll och fick ett par timmar på plats, sedan övernattning och upp kl 4 för att få morgonljuset ute vid sjön. Tyvärr blåste det ganska mycket och det var en varm natt så de där fina morgondimmorna lyste med sin frånvaro och något spegelblankt vatten var det ju heller inte tal om.

Av någon underlig anledning har ett par byggt bo väldigt nära en gångväg och en brygga, faktiskt bara en halv meter från bryggan. Det känns ju underligt att normalt skygga fåglar bygger bo så nära där människor går förbi och många går ut på bryggan alldeles förbi boet, tycker det borde vara för störig miljö.

Vi gick ut längst ut på bryggan för att vara på avstånd från boet. Efter ett tag kom en person som direkt parkerade sig vid boet, satte upp kamera och vek inte bort från boet en sekund. Senare kom fler och som flest var det sju "natur"-fotografer som stod i en ring på bryggan alldeles intill boet. Vi fotograferade svarthakedoppingar ute på sjön och på väg till och från boet och hade på kvällen också fotat den på boet men bara några bilder för att sedan dra oss tillbaka men dessa personer stod där hela tiden. Varje gång det fanns chans att ungen, det var två, en alldeles nykläckt, skulle visa sig dök de på kamerorna och fotade och filmade men var helt ointresserade av annat som pågick runtomkring.

Det var tre tyskar men också flera svenskar som mest sju tillsammans. Tyvärr lämnade vi tre platsen med samma känsla av olust, skall ett foto komma i första hand utan tanke på att motivet kanske blir stört? Ibland beror sånt här på okunskap men borde inte naturfotografer ha bättre vett? Om vi stör våra motiv kommer de ju bara att bli ännu mer skygga och snart göra vår kära hobby "omöjlig". Detta paret har byggt bo på ungefär samma plats flera år och då kan det ju inte vara så illa valt ur deras synvinkel trots att det ligger så nära vägen och bryggan. Då känns det ändå OK att under ett kort ögonblick stanna till, ta några bilder för att sedan dra sig tillbaka men såhär skall det inte gå till. När vi kom tillbaka till bilarna hade en av dem en lapp i rutan med önskemål om att lämna fågeln i fred, kanske inte ämnad för just oss men ändå en uppmaning vi skall ta till oss.

Jag sitter här med massor av foton men en tråkig känsla kvar, vad håller vi på med och till vilket pris? Bilderna jag visar här har garanterat inte stört några fåglar eller annat, även om någon bild är av litet privat karaktär. Först några bilder från ett stopp på vägen.

Och till sist gänget runt boet.

/Frode

17 maj

Att beskåda spektaklet 17 maj i Oslo är något alldeles extra. Karl Johan blir paradgata där en aldrig sinande ström av barn och vuxna tågar upp mot slottet med orkestrar och flaggor. Där uppe på slottet står kungen med familj och vinkar och detta pågår i fyra-fem timmar, tror de blir trötta i armen.

Väldigt många är klädda i folkdräkter och då är det förstas festdräkten som gäller, mest kvinnor men också män och det roligaste är att det är i alla åldrar, inte bara de äldre. (Själv ställde jag i jeans och tröja).

I år är det dessutom 200-årsjubileum för den norska grundlagen så det är mycket firande.

Vädret var som synes perfekt, inte jättevarmt men jag tror det var många som hade det ganska svettigt i sina dräkter ändå.

Till höger slottet och kungafamiljen på balkongen

Olika intressen

Stortinget, (riksdagshuset) i bakgrunden

Får se om jag tar mig till slottet i Stockholm den 6 juni och fotar där... /Frode

Vår vid Brösarps backar

Helgen tillbringades vid Brösarps backar tillsammans med goda vänner, tillika fotografer. Vädret skiftade mellan regn och sol men det blir ju ganska spännande som fotograf och egentligen spelar det inte så stor roll, umgänget och fotograferandet gör ändå att allt blir helt fantastiskt. Vi kom ner på fredag kväll och fick en ganska kort stund vid backarna och ute vid Haväng innan det blev för mörkt. Lördag morgon åkte vi till backrna för att få med oss soluppgången. Efter frukost och någon timmas sömn for vi vidare till Hallamölla och på kvällen tillbaka till Haväng. På söndagen blev det hemresa med en omväg till Fyledalen där vi fick med oss klockgrodornas lek och litet annat. En givande och mycket trevlig helg.

Aurorafjäril, hona.

Vinbärssnäcka

Tack för titten :)  /Frode