På ormjakt

Tog en tur i förmiddags för att försöka hitta huggormar. Det gick väl sådär, såg inte röken av dem. Däremot höll jag på att trampa på en hasselsnok och det är ju underbart kul, en orm som inte ses så ofta och som är fantastiskt vacker. Påsken har verkligen varit fin om man gillar värme, nu börjar det skimra grönt överallt och mycket vackert finns att titta på samtidigt. Vitsipporna blommar som bäst och en del blåsippor finns kvar.

Börjar ömsa skinn

Detalj av den vackra kroppen

En dag att minnas.  /Frode

Skadad slända

Under dagens promenad stannade jag till, det satt en slända mitt på vägen. Jag böjde mig ner för att kolla läget. Den rörde sig litet, flyttade sig några centimeter men satt sedan stilla igen. När jag försökte lägga handen under den flög den iväg och satte sig i ljungen alldeles intill vägen.

Fram med kameran, men när jag kröp nära och tittade i sökaren såg jag att det var något som inte stämde. Båda fasettögonen var skadade så den såg förmodligen inget.

Vad tror ni? En fågel som har fångat den och släppt eller tappat den?

/FW

Naturfoto när den är som värst?

2009-10-17

Vad jag menar med rubriken är att solnedgångsbilder inte är så originella men ändå väldigt gångbara?

Jag och mina vapen(kamera)bröder Claes och Günther styrde kosan till Getterön utanför Varberg denna fina hösteftermiddag. Getterön är först och främst en fågellokal med fint naturrum, flera gömslen och fågeltorn men det är också en fin halvö med öppet hav i väster. Strax innan vi kom fram blev det ganska tjockt med moln men de lättade snart igen. Vi började med besök i fågelmarkerna där jag stannade kvar medan Claes och Günther ville ut mot havet.

Vassen står tät runt vägarna ut mot gömslena. 300mm, f4, 1/2500s.

Ljuset reflekteras från himmelen även efter att solen gått ner. 34mm, f5, 1/3s.

Jag kan njuta av att sitta i ett gömsle ensam och bara spana ut genom luckorna där det hela tiden händer saker, kanske inte så mycket just denna gång. Det jag såg av fåglar var på långt håll men en fin eftermiddag/kväll blev det i alla fall.

Fåglarna är aktiva också efter att solen har sagt sitt. 300mm, f8, 1/160s.

Det var inte helt enkelt att få vassen något sånär skarp i blåsten. 300mm, f4, 1/20s.

I bakgrunden syns det stora gömslet och till vänster om det kan fågeltornet anas. 24mm, f5,6, 4s. och avtonat gråfilter.

Tack för turen Claes och Günther.

/Frode

Det regnar och blåser snålt.

2009-10-11

Det är småregnigt och jag sitter hemma vid datorn på förmiddagen och längtar ut. Jag har kontakt mailledes med min gode vän Günther angående ett projekt där vi samarbetar, en websida, och nu är det bilder till en banner som skall göras.

Vi bestämmer oss för att ta paus och åka ut med kamerorna, kanske mest just för att komma ut, få litet luft.

Amundön blir målet. Vi går ut över strandängarna och ner till vattnet där vi börjar yra runt och leta motiv. Trots regnet börjar jag titta på detaljer och det mjuka fina ljuset lockar fram makroobjektivet.

Enbär i olika mognadsgrad, 105mm f5,6 1/100s

Nypon söker skydd för regnet, 300mm f5,6 1/200s

Tror inte jag har sett en gröngöling här ute vid havet förut, 300mm f5,6 1/1600s

Ut mot mer öppet hav blåser det småsnålt och vi letar oss in i skogen för att stanna till med kaffe och smörgås. Vi småpratar med varandra och även med förbipasserande som undrar vad vi hittar att fotografera. Det verkar som kamera öppnar för samtal (även i går när jag var ute själv stannade en kille och ville prata kameror).

Det börjar bli glest mellan björklöven, 300mm 5,6 1/160s

Blåklockorna kämpar fortfarande mot hösten, 300mm f4 1/320s

Vi passerar så småningom några gamla favoritplatser och är snart tillbaka på strandängarna som leder oss tillbaka till bilen. Några timmar flyger iväg och litet regn och snålblåst gör liksom inget när man har trevligt tillsammans med en god vän.

/Frode

Livet hänger på en tunn tråd.

2009-09-27

I dag var det återigen en händelse som påminde om att livet inte är för evigt och i detta fallet hänger på en tunn tråd. Ett litet misstag, hård vind och det går inte att reparera.

Varje gång jag är i Halmstad vill jag besöka en plats som har blivit en favorit och det är Laxvik söder om stan. Här finns mycket vackra strandängar med kullersten, på dessa ängar trivs fåglar av många slag och dessutom är det gott om kaniner. Det brukar alltid hända något på promenaderna.

I dag var det blåsigt och ganska grått. Storskarven satt i klungor på en liten udde och det var få fåglar som ville upp i vindbyarna, några måsar, ungtrutar, kråkor, grönfinkar och ett par falkar. På väg tillbaka till bilen såg jag något som hängde i en taggtråd, gick närmare och upptäckte denna som hängde där, upp och ner, i vinden. Den ena foten hade fastnat i taggtråden och sedan var det kört i den hårda blåsten.

Jag stod där och tittade och tankarna flög runt i huvudet. Synen var ganska makaber och jag funderade på om jag skulle ta loss den och kasta in den i någon buske, men lät bli. Den fick bli en påminnelse om människans intrång och påverkan i naturen. Snart skulle den förmodligen bli nerplockad av ett annat djur, en katt eller en räv kanske, som ordnade ett lätt byte.

Jag avslutar med en bild från samma plats i våras den 12 april som i stället är full av liv, en hämpling som jag inte lyckades få helt skarp.

/Frode