Ibland blir det som det blir

Fredagen lämnade vi våra arbeten mitt på dagen för att hinna till Eslöv på fest på kvällen. Det kändes litet konstigt att de bjöd in en massa folk en fredag men vid närmare eftertanke var det rätt bra, då var ju nästan hela helgen kvar efter festen.

Fotografering var inte planerad men blev av ändå, åker ingenstans utan utrustningen.

Efter att ha vaknat och umgåtts med vänner på lördagen tog vi en liten runda till ”Driveindjurparken” Fyledalen. Från bilen ser man alltid en massa djur och fåglar och ibland hinner man stanna och få bilder. Jag ville först och främst besöka lövgrodorna igen och hittade några, inte så många, på två olika ställen. Hjortar, rovfåglar och en del annat kunde också skådas men det blev inga bilder av det.

Söndagen tillbringades i Halmstad och jag åkte till Laxvik, Påarp och Trönninge ängar. Det var skiftande väder kan jag säga, allt från sol och värme till rejäla regnskurar. Mest var det ganska grått och trist men en del bilder blev det ändå av skiftande karaktär. Här följer ett urval.

Duvor fotade från hotelrummets balkong i Eslöv

Lövgroda

Trasiga vingar sent på säsongen

På rosenkvist

Torkställning

Och sedan kom regnet. Knipa.

En skrake bryr sig väl inte om vattnet kommer uppifrån eller nerifrån

Olika snäppor

Olika kråkfåglar

Smådopping

Trönninge ängar

Med andra ord, en vanlig dag på jobbet :)

/Frode

Tillbaka där allt en gång började

Efter midsommar åkte vi till Bergen för att besöka min mor. Bergen är en riktig turiststad med mängder av folk från alla jordens hörn. Japaner och kineser med sina små och stora kameror, tyskar, engelsmän, amerikaner, ryssar, det är ingen idé att nämna alla. För övrigt är väl Bergen mest känt för regnet, ca 2250mm i genomsnitt, Europas regnigaste stad. Konstigt nog har det varit förvånansvärt fint väder när jag har varit på besök de senaste gångerna, så också vid detta besök.

Jag föddes alltså i Bergen och bodde utanför staden mina första sju år. Mina minnesbilder av staden är trots det många, det var stort att åka in till stan, till exempel för att åka rulltrappa och testa självöppnande dörrar i det stora varuhuset Sundt.

Självklara mål när man vandrar runt är fisktorget och alldeles intill bryggen med de gamla Hansahusen. Här finns också turismens baksida med shopping och massor av folk. Nåja, härifrån kan man också åka upp på ett av de 7 ”fjällen” som omger staden och som delvis också bär skulden till allt regn. Upp till Flöien tar man ”trappspårvagnen” Flöibanen, en brant spårvagn där två vagnar är sammanlänkade via en lång vajer som drar den ena upp samtidigt som den andra åker ner. Där uppe har man fin utsikt över stora delar av staden och öarna ut mot Atlanten. Det finns självklart mycket annat att titta på men det skulle ta för mycket tid så det blir litet bilder i stället. Bilderna är konverterade till sv/v bara för att...

Välkommen till Bergen. Detta är vad som möter dig om du kommer med tog (vi åkte bil).

Spåren (som inte är så många) med Ulriken i bakgrunden. Bilden är tagen med tilt/shift och shiftad så att det skapar en "korridor" men skärpa mitt i bilden och inåt, båda sidor är oskarpa, en effekt man kan gilla eller tycka är kul eller hata.

Skulle du ha köpt en bil hos Riple Auto?

Märklig installation utanför Bergens konsthall.

Nere vid fisktorget med Flöien i bakgrunden. Bergen är en av de städer som har Trolleybussar, alltså eldrivna som får ström från ledningar över gatan. Ledningarnas skugga syns i gatan i bilden.

Håkonshallen, en gammal festlokal som borde tåla en del men blev nästan helt utblåst när en tysk ammunitionsbåt under kriget exploderade i hamnen alldeles nedanför.

Vid bryggen ligger Stadsraad Lehmkuhl. Bakom kommer en av snabbåtarna, som trafikerar kusten, in.

Den branta banan upp till Flöien

De stora cruiseskeppen är ständigt närvarande, ibland är det trångt i hamnen.

Bergensk variant på McDonalds

Och till sist lukrativ bransch i Europas regnigaste stad, tillika självporträtt.

/Frode

D800e och Bona på kulturkalaset

Första dagen på Göteborgs kulturkalas och ett av få inslag som jag verkligen var intresserad av. Att få kalasväder (ursäkta uttrycket) på invigningsdagen var ju som på beställning och staden var verkligen full av folk som njöt i kvällssolen och värmen.

Vi började på Götaplatsen med Melissa Horn, inte riktigt min grej men det var ändå värt att se. Ljudet på Götaplatsen är svårt med alla stora byggnader runt om och mycket folk. Står man en bit ifrån blir det mesta bara grötigt men med litet lugnare musik som Melissas så gick det ändå hyfsat bra men detaljerna bärs inte fram till de som står en bit ifrån. Förra året spelade Europe på samma ställe och ljudet var en katastrof.

Efter Melissa blev det Kungstorget och Richard Bona Mandekan Cubano, en ny konstellation med Bona och cubanska musiker. Bona är som han är, en publikfriare men också en extremt begåvad basist och sångare. Nu var det cubanska rytmer med ett par mycket starka slagverkare, utan att förringa de övriga. Kul att höra Bonas svängiga basspel mot dessa två. Ljudet är enklare att hantera på denna öppna plats och de behöver inte fläska på med lika hög volym så här kunde man njuta av alla detaljer och alla musiker kom fram tydligt även om det inte var perfekt.

På Götaplatsen kom jag inte nära scenen men på Kungstorget var det inga problem, inte lika mycket folk och litet glesare så det gick att smyga sig fram litet här och var, den enda jag inte fick bra i sökaren var pianisten som satt med ryggen mot publiken.

Det var första gången jag fick tillfälle att använda min D800e i dessa sammanhang och jag blev inte mindre imponerad av kameran nu. Jag ställde in den på ISO 3200 och testade mig fram vad gäller exponeringen. Det blev matrismätning och underexponering 1 1/3 steg. Inte en ruta med utfrätta partier, å andra sidan var det ju ingen extrem ljusshow heller. Bruset höll sig på en rimlig nivå även om det förstås är synligt.

Jag hade med två objektiv, mitt 105/2,8 och 300/2,8, på 105an hade jag en 1,4x konverter. 300at visade sig vara det rätta på Kungstorget. Ett problem när man kommer nära är att man också kommer väldigt lågt jämfört med scenen. Nu kunde jag stå längre från och få trevligare vinklar (tycker jag). Att det blir en massa huvuden i nederkant av bilderna får man stå ut med. Bilderna är knappt redigerade, litet beskärningar och en aning skärpa pålagd när jag drog ner dem för webben.

Melissa Horn och Poseidon på Götaplatsen i det varma kvällsljuset.

Många fotar och filmar med smartphones

Ocn nu Richard Bona

En av "trummisarna" och pianisten nere  i hörnet.

Allsång (tillhör publikfrieriet)

Blåsarna

Slå strängarna

En "trummis" till

/Frode