Funderingar och fotografier från min vy i Vintergatan

Vid Strömmens mörka yta

Jag har saknat att blogga här. Så nu gör jag ett nytt försök...

Igen.

Vintern har varit lång och våren hektisk, men idag har min sommarledighet börjat! Och det blir några sammanhängande dagar. Hela 21, närmare bestämt. Jag ser hur de ligger framför mig - dagarna, liksom i en lång rad och bara skall fyllas med helt andra saker än jobb. Oh yes!

Bloggat har jag inte gjort sedan i höstas. Ibland hinner man bara inte allt man vill. Men jag har förstås fotograferat av och till och bloggfunderingar har jag gott om också. De ligger i ett virrvarr innanför pannbenet och trängs. Skall försöka trassla fram ett och annat och fästa här.

Jag kommer att fortsätta mina funderingar omkring det här med att försöka streta sig fram med sin kamera i hopp om någon slags utveckling. Dessutom har jag några fotoprojekt, eller mer kanske fotoidéer som jag kommer att återkomma till. Några pågående - om än i långsam takt, och några som jag bara drömmer rosa drömmar om...

Men...vi startar i Industrilandskapet, vid Strömmens mörka yta.

" genom fönsterglas "

Jag gillar effekten av gammalt fönsterglas, det ger alldeles gratis snygg bokeh...

---

" morgonspegling "

Här tycker jag att Arbetets museums kända gula fasad med väldigt blå-grå fönster gav ett ganska nytt och oväntat uttryck i svartvitt. Jag lät bilden vara obeskuren och oupprätad, tycker att den fungerar ändå, kanske eftersom det är fråga om en vattenyta...?


Senaste året har jag funderat rätt mycket på det här med bildsyn. Om jag tolkar Göran Segeholm rätt så menar han att bildsynen förändras över tiden, vartefter man lär sig mer om bilders uppbyggnad, tittar på bilder och ju mer man använder sin kamera. Det verkar ju logiskt. Hjärnan påverkas förstås av nya intryck och nya möjligheter. Men...sker alltid den här processen, och hur mycket är man medveten om själv? Och leder förändrad bildsyn-förändrat bildtänk alltid till att man förändrar sitt sätt att fotografera?

---

Inlagt 2013-06-24 12:17 | Läst 3419 ggr. | Permalink

"Jag tror att man kan upptäcka förändringen hos sig själv om man tittar tillbaka på gamla bilder man tagit. Eller föralldel läser sina gamla blogginlägg :) Så kan man också fundera på om förändring är lika med utveckling. Om jag t.ex. tar mig an ett helt nytt bildområde så har jag ju förändrat mitt fotograferande men blir troligtvis lite av en nybörjare just på detta område. Heja femminutersbloggen! /T"


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
2013-06-24 18:33   Thomas
Jag tror att man kan upptäcka förändringen hos sig själv om man tittar tillbaka på gamla bilder man tagit. Eller föralldel läser sina gamla blogginlägg :)
Så kan man också fundera på om förändring är lika med utveckling. Om jag t.ex. tar mig an ett helt nytt bildområde så har jag ju förändrat mitt fotograferande men blir troligtvis lite av en nybörjare just på detta område.

Heja femminutersbloggen! /T
Svar från Lena Eriksson 2013-06-25 12:59
Bra fråga; är förändring lika med utveckling? Många gånger tycker man nog så.
Segeholm menar iallafall på att yrkesfotografer tenderar att värdera, bedömma bilder på annorlunda sätt än amatörfotografer som fortfarande troligtvis befinner sig någonstans i läroprocessen...
Jag tycker att det där är intressant...med erfarenhet och kunskap får man alltså ett förändrat sätt att se på bilder...

Tack för hejningen! :)
Jag gillar "Morgonspeglingen". Fin svärta och spännande mönster. Trevlig semester!°
Svar från Lena Eriksson 2013-06-25 13:02
Tack för tyckandet...jag gillar också de svarta rutorna i Strömmens yta... :)
Ha det gott själv!
/ Lena
Visst är det så att det finns många funderingar kring detta med att fotografera. Nu när jag glidit in i den digitala fotovärlden så har mycket förändrats.
Jag har senaste tiden försökt att arbeta mer med det motiv jag vill bevara...försöker som när jag tog diabilder/svartvit film skapa motivet i kameran....jag var så slarvig med det ett tag.....
sedan kan det variera från dag till dag vad jag känner för att fotografera...eller inte röra kameran för den behöver säket vila precis som jag...
Det verkar som det är så att jag precis som livskamraten har följt ett visst mönster men jag hoppas jag inte gör som han slutar helt att fotografera (i hans fall vara i mörkrummet också)...

nu till dina bilder som du redan vet att jag gillar....mycket välkomponerade och spännande ...du kan du som jag brukar skriva...
natti natti
Gun-Inger
Svar från Lena Eriksson 2013-07-07 08:13
Godmorgon!
Jag tror också kameran behöver vila ibland. Den kan få det tycker jag, -vila...men inte hamna på hyllan för alltid hoppas jag, både i ditt fall och mitt.
/ Lena