Funderingar och fotografier från min vy i Vintergatan

Snöblandat...Torsdagsbild vecka 4

Vinter i stan...äventyr och villervalla! Världen är mjölkvit och luften virvlar av vintervita flingor...Stora mössor och glada halsdukar och tjockaste kappan på... 

Hårt packade snövallar att forcera, livsfarligt halkiga trottoarer...och ingen parkeringsplats någonstans och kommer spårvagnen att gå?

Men, också pulkaåkning in på knuten för glada barn och skidåkning fem km till jobbet, tänk vilken januarimånad! Vilken öppning av decenniet! Mera vinter kan man inte få...

Men, undrar sa flundran...hur länge kan det egentligen pågå???

 

Norrköping centrum onsdag 27/1 -10...Stadsbiblioteket i bakgrunden.

 

Veckans bild är inget att orda om...inget särskilt med den, precis som min tillvaro just nu...Jobb och slit mer än vanligt och dessutom oro över en son som är deppig. Sammantaget ett läge som är förödande för den kreativa lusten...kameran ligger där den ligger nästan oanvänd och bloggen, jaa den får vila...av och till i alla fall.

 

Men, endock tycker jag om vintervädret och all snö. Världen är vacker när den är vit, och ger mig kraft på andra sätt...på jobbet leker jag med barnen ute i snön och åker pulka med livet som insats, (mitt alltså!)...och när jobbet är slut strax efter fem eller så, pulsar jag hemåt i den mörka vinterkvällen med knaster under fötterna och kylan bitandes i kinderna. Sådana kvällspromenader är bra för tankarna... men inget för en "fotograf" utan stativ och utan lust...

 

Hälsningar Lena.

Inlagt 2010-01-27 23:39 | Läst 3934 ggr. | Permalink

"Oj, gissa om den bilden kommer att vara intressant om 50 år. (jo den är jättefin nu också men tänk de som betraktar senare och säger: "Wow, kommer du ihåg när man vände bort ansiktet på barnet för att kunna prata ostört i mobiltelefon"?). Eller nå't! Lider med dig när det gäller grabben. Det brukar bara vara lyssna som gäller för en förälder i det här läget men det måste ju komma något att lyssna till... Om man kan glädjas åt små saker har man mycket att glädjas över, sa en präst en gång till en ateist (det var inte jag som var präst...). Lev väl /nic"


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Jo, jättefin bild! Den där röda lilla mini-snow-racern mitt i det grå och vita - snyggt!

Ja, världen är vacker när den är vit!


Hoppas sonen mår bättre och du med det... och den kreativa lusten måste ju få vila ibland, hämta nya krafter... så leker den snart igen.

Allt gott till dig och din son.
Svar från Lena Eriksson 2010-01-29 05:56
Tack Lysa, trevlig helg!
Oj, gissa om den bilden kommer att vara intressant om 50 år. (jo den är jättefin nu också men tänk de som betraktar senare och säger: "Wow, kommer du ihåg när man vände bort ansiktet på barnet för att kunna prata ostört i mobiltelefon"?). Eller nå't!

Lider med dig när det gäller grabben. Det brukar bara vara lyssna som gäller för en förälder i det här läget men det måste ju komma något att lyssna till...

Om man kan glädjas åt små saker har man mycket att glädjas över, sa en präst en gång till en ateist (det var inte jag som var präst...).

Lev väl
/nic
Svar från Lena Eriksson 2010-01-29 05:57
Tack för kommentar och omtanke, trevlig helg! / L
Trist med sonen men han vet säkert att du finns där beredd att lyssna när det är dax. Ja du oro är en tuff del av föräldraskapet. Har två, numera vuxna, döttrar så jag har ett hum om hur det känns.
Ja vintern är härlig. JAg är betraktad som halvtokig av grannarna för jag gillar "när det är så jäkla mycke' snö och kallt" Men hallå 5-10 grader kallt och cirka 40 cm snö kan ju inte bli bättre.
Hoppas det snart ordnar sig med sonen//Kurre
Svar från Lena Eriksson 2010-01-29 05:58
Tackar så mycket för kommentaren och din omtanke...trevlig helg! / L