RÖRIGA ÖGONBLICK...

bjuder jag på idag. Och vill man vara positiv kan man kanske benämna dagens bilder som hjärtliga, glada och väldigt spontana? Men handen på hjärtat, särskilt bra blev de nog inte?

Men att fotografera på kolonilotts-området kan jag uppleva som ganska svårt, i alla fall bökigt, och att dessutom välja en förmiddag när solen visserligen värmer skönt men också bidrar med hårt ljus och starka skuggor gör det ju inte lättare. (Men det är ju då odlarna är där!)

En av "bökigheterna" är att det är så trångt mellan lotterna och vill man fotografera så är det alltid något i vägen; staket och stängsel; täta, höga, färggranna, förfallna, trasiga, rostiga eller alldeles nymålade. (Det sistnämnda är vanligt såhär års, har jag lärt mig av erfarenhet) Och därtill en massa virke, tunnor, plastbyttor, stolar, trädgårdsredskap, verktyg, plast, trasiga fönsterrutor...stöttor och pinnar och halvfärdiga byggnadsprojekt som står överallt, och som ofta GÖR DET OMÖJLIGT att få till bra bilder!!! (När ni ser på bilderna så förstår ni vad jag menar.) Allt det här trånga och all bråten gör att man blir väldigt begränsad med vinklar och kompositioner och det är ganska frustrerande ibland.  Och eftersom bakgrunderna dessutom är väldigt röriga så blir det helt enkelt röriga bilder. Det blir röriga ögonblick...

.

. 

Vid Gustavsbergs odlingslotter 9/5

det krattades...

.

och njöts i solen...

.

och jag hälsades välkommen...tror jag. (förstod inte riktigt språket)

.

och så skulle det bli fika

.

Lite av bråten brukar försvinna vartefter säsongen framskrider; det snyggas upp, plockas undan och fixas färdigt till sommaren. Dessutom har det bråtiga en tendens att inte synas när det börjar växa grönt och blomma. Så det finns hopp...även för en fotoflanör... :)

Men, jag fick dessutom något att fundera över när jag balanserade fram mellan lotterna, och efter att sett bildresultaten aktualiserades de funderingarna ännu mer. Jag tror jag måste bestämma mig hur jag ska fortsätta med koloniprojektet och mitt fotande där. Skall jag fortsätta att bara fånga spontana ögonblick bland bråten och snår, eller ska jag be människorna flytta på sig lite när så behövs, så bilderna blir bättre? Det är inte helt lätt tycker jag att ta det klivet, då blir man liksom mer "fotograf." (Vid ett par tillfällen har jag ju blivit inbjuden innanför staketen, och då har det varit en annan femma och bilderna blivit mer av spontana porträtt.) 

Men det kanske ger sig. Igår gav jag bort en bunt foton som togs emot med glada tillrop, och efter det ville fler bli fotograferade, mer på riktigt. Och jag antar att de vill ha lite mer porträttliknande bilder av sig själva, där de ser snygga ut och inte där skräp och staket dominerar. Jag var tyvärr tvungen dra mig hemåt då, men jag lovade dyka upp snart igen. 

.

.

2015-05-10 15:57   janolof

Rörliga ögonblick tycker jag det är, levande bilder och det eventuellt röriga stör inte , det är verkligheten. Härligt bara i mitt tycke! Bra jobbat helt enkelt.
/J-O

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2015-05-10 16:34

Så kul att du säger så...var tvungen att avbryta mitt fotoflanerande igår på kollo-området bara efter någon timma, för jag fick svår huvudvärk...och det var för kort stund för att fånga något riktigt bra...och sedan blev jag sjuk med feber och illamående igår kväll, och allt kändes eländigt...och bilderna tyckte jag mest var skräp....
Så du gjorde mig glad! TACK!

Svara

2015-05-10 16:01   mattimer

"Bättre med lite skit i hörnen än ett rent helvete", sägs det ju. Jag störs inte alls av miljön, bra och levande bilder som redan sagts. Kul med mänsklig kontakt.

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2015-05-10 16:35

TACK Matti det värmer!!!!

Svara

2015-05-10 16:05   tomazon

Jag gillar det här projektet. Vardagsdokumentation är viktiga grejer serru :-)

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2015-05-10 16:39

Det är lite speciellt...inte bara att fota rakt av...det är mycket att ta hänsyn till och mycket att snubbla över :) Men det är kul och bra terapi för mig att inte tro att alla bilder måste vara minimalistiska...

TACK Tommy!

Svara

2015-05-10 16:05   Gun-Inger Arvidsson

God eftermiddag på dig så mysigt se på dina vänner odlarna på kolonien.
Det har blivit stor skillnad på odlarna förr var
det mina föräldrar med flera som var låginkomsttagare som hade koloni.

Du har tagit kreativa bilder som jag minns blanda allt är mitt förslag.
Mysiga bilder på dessa olika människor som jag gillar.

Jag skall leta upp mitt projekt om jag är här på FS till hösten.
Haft en utställning men skänkt bort bilderna .
Ha det gott
Hela måndagen
Gun-Inger

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2015-05-10 16:44

Här på Gustavsbergs odlingsområde är det mest invandrade människor som odlar. En del har det nog gott ställt, medan somliga familjer verkar ha det väldigt knapert och jag tror att för dem är bra väder och att kunna odla lite lök och morötter mycket välkommet och viktigt.

Ja, leta upp dina bilder från ditt projekt, om du har möjlighet...det skulle vara roligt att se!

TACKAR!

Svara

2015-05-10 18:13   Ingemar Svensson

Det är rörigt på ett koloniområde. Det finns grejor precis överallt. Pinnar, påsar, glas, stugor, växter och allehanda bröte. Vill man ha rena och fina bilder skall man leta upp en byggnad:) Känd dig nöjd!

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2015-05-11 09:06

Jag tror jag börjar känna mig nöjd... :) Vissa bilder måste sätta sig lite...det är rena terapin det här för mig som vill ha ganska minimalistiska bilder... :) Men precis som du påtalar; det är rörigt på ett koloniområde och såklart bilderna måste bli röriga. Jag tycker att det är väldigt roligt att jag tas emot så hjärtligt iaf. Så det är ett kul projekt.

Förresten satte din kommentar snurr på min hjärna...var finns minimalistiska miljöer...var ska jag lägga nästa projekt? :) I en stor vänthall kanske?

TACK Ingemar!

Svara

2015-05-10 19:28   Karuzzell

Jag tycker inte, att dina bilder alls är röriga men om miljön är rörig och det är din målsättning att dokumentera, så tycker jag, att det ska se rörigt ut! Inte så, att dina bilder inte skulle vara bra, för de är de verkligen och jag tycker väldigt mycket om dem. Man känner både odlarglädjen och värme och gemensakap. Fina vinklar har du hittat och speglingen i kaffekannan är värd en extra kopp! Ser fram mot mer!
Ha det bra!
Eva

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2015-05-11 09:20

Vad roligt att du gillar bilderna! Det är också roligt att jag tas emot så hjärtligt så det här projektet är trevligt..men lite svårt också tycker jag. Jag är iaf någon som bara dimper ner där med en kamera emellanåt...och jag kommer ju ganska nära där mellan lotterna.
Just gemenskapen känner man av ganska tydligt där på området...särskilt mellan olika familjer förmodligen av samma nationalitet; det pratas och grillas och fikas och man hjälper varann.
Speglingen i kannan tyckte jag också var lite rolig...fick med en selfie, utan ansträngning! :)

Stort TACK!!!

Svara

2015-05-10 19:52   begust

Det är kul att se verkligheten oredigerad.
Bilder som kommer att vara intressanta i framtiden
Verkligheten är rörig :-)

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2015-05-11 09:25

Jo verkligheten är rörig, i synnerhet på ett sådant där område. men som fotograf kan man ju fixa och trixa och hitta vinklar där rörigheten minimeras....men det är nästan omöjligt där bland lotterna. Dels skulle ögonblicken vara över, dels skulle jag behöva gå in på andras lotter.... Och kanske är det fel av mig att vilja snygga till verkligheten?
Det är iaf ett roligt projekt...

TACK Bengt!

Svara

2015-05-10 22:29   lersaker

Härliga människor på varenda bild, det ser ut att vara ett fint område att röra sej i!
Dessutom gillar jag bilder med mycket bildinfo i, det är roligt att upptäcka nya saker om man tittar en stund!

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2015-05-11 09:36

Jag vet att du gillar bilder med mycket info :) men jag är ju lite tvärtom...jag kan bli riktigt lycklig över en mycket stram bild med få bildelement/detaljer. Och det är nog sådana bilder jag helst vill skapa. Men man kan ju vilja skapa olika typer av bilder....här är det människorna, odlingslivet, gemenskapen jag vill åt så då får jag väl tänka annorlunda när jag ser på mina bilder. Det är bara det att det finns en minimalist i mig som hoppar fram och skriker lite av fasa vid första anblicken av dessa bilder! :) Men jag har tystat ned minimalisten nu och känner mig rätt nöjd...mycket tack vare era kommentarer!

TACK så väldans mycket!

Svara

2015-05-11 15:23   Margareta Cortés

Tycker nog att det röriga, bråtiga och spontana är charmen över bilder från ett sådant ställe.
Inte det poserande och tirättalagda. Har mörkt att jag mer och mer gillar de sk. Höftskotten och det oberäkneliga. Blir mer och mer sugen på att få ut och testa i "mitt" område. Längtar så tills foten blir bra igen. Träffade en i omklädningrummet på träningen i dag som kom direkt från sin lott och hade fräst landen där. Tänk att få vara med där med kameran. Kmmer väl fler vårar. ;)

Besvara