Funderingar och fotografier från min vy i Vintergatan

Nu vet jag!

Nu vet jag det jag nästan anade redan innan jag startade mitt "en bild om dagen"-projekt. Jag måste fotografera av lust! Inte av självpåtaget tvång. Dessutom vill jag publicera bilder som jag själv gillar och på något sätt kan stå för. Och sådana bilder kan inte jag få till varje dag.

Men jag ville prova. Jag ville testa vad beslutet att få till en bild varje dag skulle göra med bildskapandet. Jag hade ju teorier om att tvånget och varje-dags-fotandet skulle kunna föra med sig annorlunda bilder. Annorlunda för mig.

...

3 januari; Colorful

jag försökte mig på gatufoto i färg

...

15 januari; Waiting

och det blev kvällsfoto efter jobbet.

...

18 januari; Saturday shopping

och ut i alla väder-foto. Minns ni snön? :)

...

31 januari; Lady in red

och när vintervädret inte alls kändes roligt; fönsterfotografering

...

Jag lyckades publicera bilder alla 31 dagar i januari. Jag var väl lite taggad av den nya uppgiften. Men sedan gick det sämre. Februari, mars och april fick lite bilder då och då. Och nu har jag lagt ned projektet.

Och jag mår väldigt bra av det!

Blev mina bilder annorlunda då, på denna korta tid? :) Inte så värst. Det blev bara sämre bilder. Emergency-bilder, med några få undantag. Om jag vann något så var det att jag lärde mig mer om kvälls-mörker-fotografering. Annars är det nog så att jag vet väldigt väl vid det här laget, vad jag gillar att fotografera. Och har svårt att tvinga mig till annat. Och mina bilder landar väldigt ofta i en viss stil, med högt formvärde antingen jag höjer kameran mot folk och fä, byggnader, landskap eller små ting...

Och just ja...jag vann nog självkännedom också!

Inlagt 2014-05-11 16:21 | Läst 4857 ggr. | Permalink

"Självkännedom det var ett bra ord för just det som är så viktigt. En vinst du fick genom detta. Jag gillar inte i heller att ta en bild om dagen. Däremot att fotografera en viss dag om året för då är det den dokumentära känslan som kryper fram. De bilderna du visar här är Lenabilder i ett nötskal. Den stil du här inom fotovärlden är så stabil och ger alltid bilder värda att se. Så är det. Natti natti o kram på dig Gun-Inger"


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Hoppade på den trenden för några år sedan, men tråkigheter satte stopp för min vilja att fortsätta och sedan har jag inte gjort något nytt försök. Men jag tycker att du fått en del spännande bilder innan du gav upp. Att fota för att man måste var inte så kul, mer kul då att fota för att man vill.
Svar från Lena Eriksson 2014-05-11 17:14
Jag beundrar verkligen dem som klarar 365 dagar och somliga fortsätter år från år. Men vi är ju olika! och jag är nöjd iaf med att jag provade. Och nöjd med att jag slutade... :) Kan det vara bättre? :))
TACK för raderna Margareta! Uppskattas!
Må så gott.
/ Lena
Det var liknande för mig. Fast jag aldrig har fotat efter tema, jag bara ville fota lite varje dag. Men att bli ålagd ett tema och fota därefter tycker jag är så lockande som att äta glass med kniv och gaffel. Om inte ideer och tankar kommer inifrån då vet jag inte vad fotot kommer att vara mer än ett illustrerande av någon annans ideer.
Svar från Lena Eriksson 2014-05-11 18:27
Jag har testat att lägga in mina bilder på blipfoto. Där använder många sidan som en personlig bilddagbok. Jag tycker att blipfotos utformning och idé är jättebra. Man kan välja fritt hur man vill jobba; 08.00 varje dag, något under dagen, bara ens barn, olika teman, dokumentera en resa etc...etc...
Men, jag har varken tid eller energi eller lust att fota varje dag...bara för att publicera en bild. Kanske skulle det kännas annorlunda om man vore ledig på heltid? För det är ju verkligen väldigt roligt att fotografera!!! Får väl återkomma när jag blir pensionär....
Tema har jag testat och det kan fungera när temat är väldigt öppet...annars blir det verkligen som du säger; en illustration av någon annans idéer...
TACKAR för besök och kommentar! Kul, uppskattas!
/ Lena
Förstår dig Lena, jag har ju ett sådan projekt nu också och vissa dagar funderar man vad man håller på med. Men ännu har jag inte gett upp, för jag ser ändå mer fördelar än nackdelar. Men vi får väl se framöver.
Ha de gott
//B-O
Svar från Lena Eriksson 2014-05-11 18:28
Heja , heja, heja!!!!!! Du har min beundran!!!!
TACK för raderna!
/ Lena
Visst är det skönt att veta!
Svar från Lena Eriksson 2014-05-11 18:29
:) Absolut!!!
TACK för raden! Hoppas du mår gott.
/ Lena
2014-05-11 19:32   Björn Thundal
Tycker du gör helt rätt och att du är rak modig som bestämmer dig för att sluta och tala om det här! Jag funderade ett tag på att göra ngt sådant men på senare år har jag blivit lite mer observant på att känna efter vad jag vill och det var inte det här, kände att det för mig skulle bli nån slags prestation och fotograferar gör jag bara för att det är roligt. Har såklart inget emot i princip, förutsätter att dom som gör det vill det och då är det ok. Men det kräver lite mer integritet att backa ngt man startat än känna från början. Tycker om dina bilder fö/ Björn T
Svar från Lena Eriksson 2014-05-11 21:27
Hej Björn!
Handen på hjärtat så var jag nog tveksam från början, men tyst inom mig. Men jag ville kunna...och jag ville testa.
Så jag ångrar inte att jag provade. Men som jag redan skrivit...det känns rätt att hoppa av. Livet är fullt av en massa måsten...mitt fotande vill jag skall vara roligt och lättsamt.
TACK för besök och synpunkter! Uppskattas.
Må så gott!!!
/ Lena
Det kan nog vara kul att experimentera lite med nya idéer, men som du säger är det nog marigt att införa ett tvång. Jag vet att jag själv inte heller skulle klara det och att risken istället skulle vara att jag ledsnade och började ta en massa slentrianbilder bara därför att. :)
-affe
Svar från Lena Eriksson 2014-05-11 22:00
Fy för slentrianbilder, bara därför att...!!!
TACK för besök och rader. Godnatt, och god fototur kanske? :)
/ Lena
Självkännedom det var ett bra ord för just det som är så viktigt.
En vinst du fick genom detta.
Jag gillar inte i heller att ta en bild om dagen.
Däremot att fotografera en viss dag om året för då är det
den dokumentära känslan som kryper fram.
De bilderna du visar här är Lenabilder i ett nötskal.
Den stil du här inom fotovärlden är så stabil och ger alltid bilder värda att se.
Så är det.
Natti natti o kram på dig
Gun-Inger