Funderingar och fotografier från min vy i Vintergatan

MÖTEN

Det är solig och varm lördagseftermiddag, och jag är på bästa humör. Jag bestämmer mig för en promenad, så där lite ledigt och planlöst...lagom för en lördag. 

Stegen för mig uppåt Himmelstalund och kolonilotterna...och där får jag mitt första möte...

Ett fantastisk möte med en kvinna som förmodligen är lite nyfiken på mig, men som nästan inte kan ett ord svenska...hon ser att jag är varm, och vinkar in mig till hennes koloniträdgård och bjuder mig på plommon...dessutom pekar hon på kaffekannan...Vilken kvinna!

 

 

Bilder från lördagen 14/8-10

(testar mitt 15- 85 mm, för fullt...)

"Kom, kom"....här panikfotograferar jag...allt går så fort...

och kvinnan vill kommunicera (och jag förstår inte)...och jag vill fotografera!

 

här hann jag tänka både på exponering och på skärpedjupet...

 

 

Nästa möte blir på väg hem, då jag stannar till vid en minigolfbana...jag har spanat in en familj som spelar och de verkar ha så himla roligt...så jag kan inte låta bli att höja kameran igen. Och så får jag bara härliga léenden och dessutom en pratstund...

 

lite utfrätt himmel, men tycker att bilden har en charm...

 

 lite skärpedjupstänk här...ville att kvinnan skulle stå fram lite från bakgrunden.

 

 

Nästan hemma...lite trött men  belåten med promenaden, ser jag mannen....och jag tror nästan inte mina ögon; där sitter han mitt i stan, på en bänk,  i bara badbyxorna och ser helt obekymrad ut...

Jag kan inte låta bli att fråga om jag får ta en bild av honom (tyckte faktiskt att det var bäst att fråga, inför denna lättkläddhet!)...och han ger mig ett glatt skratt och jag får ännu en trevlig pratstund....och några bilder!

 

 här ville jag ha med miljön...och lite större skärpedjup.

 

Kameran och jag trivs förträffligt bra tillsammans just nu...och idag har jag mött en stor och förvånande  öppenhet och nyfikenhet inför mitt fotande....så roligt!

Dessutom har min rädsla för att gå omkring och fota folk på gatan nästan helt försvunnit, de senaste dagarna...jag känner mig bara helt uppslukad av hur roligt och spännande det är.

Att jag känner så tror jag har att göra med all uppbackning och hejarop som jag fått på senaste veckorna av fotofolk som jag träffat i Stockholm då jag var där...och så förstås tack vare alla jättesnälla och vägledande kommentarer från er här på Fotosidan. Stort tack!

 

Lite mer experiment- och utmanar-bilder kommer i veckan...

 

 

 

Hälsningar Lena.

 

Inlagt 2010-08-15 03:07 | Läst 1740 ggr. | Permalink

"Verkar ha varit en givande promenad. Ibland känner man att allt liksom bara flyter på, då är det bara att följa med i det som händer och komma ihåg känslan så att flytet kan lockas fram igen. Ofta är det ju dom egna trösklarna som sätter stopp för att man ska våga ta kontakt. Plommonkvinnan vart ett riktigt lyckat möte."


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Verkar ha varit en givande promenad. Ibland känner man att allt liksom bara flyter på, då är det bara att följa med i det som händer och komma ihåg känslan så att flytet kan lockas fram igen. Ofta är det ju dom egna trösklarna som sätter stopp för att man ska våga ta kontakt. Plommonkvinnan vart ett riktigt lyckat möte.
Svar från Lena Eriksson 2010-08-15 09:43
Precis...de egna trösklarna...så skönt, när de äntligen hyvlas ner lite...
Skall försöka ta en sväng förbi plommonkvinnan en annan gång, och se om hon är där...och ge henne några bilder...
TACK för kommentaren! / lena
Härliga bilder, det syns att det var en skön promenad!

Du skrev något viktigt, "att ge henne några bilder." Det är ju ett perfekt sätt att visa sin tacksamhet, och chansen är stor att man får ta fler bilder.
Min skrivare är så dålig att jag brukar skicka till Crimson för utskrift, men man blir så snål med urvalet då och det tar tid att få bilderna. En enkel skrivare för snabba utskrifter av "tackbilder" kan nog vara en bra investering.

Tack för ögonlyftaren! /Thomas
Svar från Lena Eriksson 2010-08-15 12:03
Jepp, en skön och glad promenad var det...och jag är fortfarande förundrad över den lättsamma, okomplicerade och trevliga känsla som låg över hela promenaden...och i mina möten med människorna...
Världen kan nog vara rätt god...
Jag skickar då och då till Crimson, har varit nöjd med det...
Kul att se att du är här inne...och extra roligt att du skriver här...tack! // L
Vilken härlig bildsvit och story Lena!! Kul och fint!!!
Riktigt talande och livfulla bilder. Kvinnan som bjöd på plommon, vad härligt och så "osvenskt" fint. Och guuben i badbyxor är ju desto mer svenskt, men lika "kul" det....
Men det som är roligast, är att se dina bilder!!

Klar guldstjärna i alla utmaningar!! ;-)
//Peter
Svar från Lena Eriksson 2010-08-15 23:00
TACK...
Jaa, ibland går det bra...ibland inte...
Men den stora vinsten här i "utmaningen" tror jag helt enkelt är att något har lossnat... och jag har börjat TRIVAS med att gå omkring med en kamera...det känns helt enkelt hur roligt som helst! // Lena