Håll i och håll ut!

Och med dagens blogg-bild (genom ett fönster) passar jag på att slå två flugor i en smäll; dels att stilla min alltmer tilltagande lust att börja blogga igen...så nu gör jag nya försök! Dels att skriva lite om min förkärlek till en viss sorts bilder. Nämligen bilder som kan sorteras in under benämningen "less is more". Ni vet sådana där bilder med få detaljer, rena ytor, tydliga linjer och eventuellt med någon enstaka människa som bidrar med lite liv. Sådana bilder har alltid höjt pulsen hos mig - nästan på vippen att ge mig lyckorus.

Ofta är det även den typen av bilder som kommer ur min egna kamera. (Som ovan) Och det finns gott om den typen av bilder på nätet, särskilt på sådana sajter där det gäller att fånga någon med en liten tumnagelbild. Inom street-kategorin har den typen av bilder blivit mycket populära tycker jag. Eller också är det bara jag som SER den typen av bilder???

Det jag slogs av dock häromdagen var hur kortlivade de flesta av sådana bilder ändå kändes för mig; de har stor wow-faktor i några korta ögonblick, men är sällan intressanta någon längre stund. De blir liksom färdigtittade supersnabbt! 

Men är det kanske sådana snabba bilder vi orkar med, eftersom vi översköljs av bilder nu för tiden?

Nåja, nu har jag börjat blogga igen i alla fall! 

Det är uppåt just nu...

8/8-20

Ja kamerariktning, alltså! =)

Hjälp, var är fokus?

På väg hem  5/8-20

Idag testade jag olika sorters inställningar för autofokus på min d810 - kameran som mest har blivit liggandes. Jag försökte ta reda på vad som egentligen är den bästa inställningen om man som jag mest fotograferar stadsmiljöer men ändå vill kunna fånga en snabb cyklist som dyker upp?

En vägg är inte bara en vägg...

Utanför Norrköpings stadsbibliotek 29/6-20

Jag har alltid fascinerats av arkitektur. Särskilt den moderna. Det är nog de raka linjerna och enkelheten i formerna som gör mig knäsvag. Men också materialet; glas, stål och betong - vem kan motstå det?

Och ett av mina nya sommarprojekt är att fotografera betong. Jag skulle vilja få till en serie bilder med betong i fokus. Får se hur det går. 

Imorgon ska jag dock måla väggarna hemma i mitt vardagsrum; tre väggar betonggrå, en kastanjebrun. Där tänkte jag hänga svartvita foton. Det tror jag blir fint!

En vägg är inte bara en vägg.

Men såklart...

första semestermorgonen måste ju bara inledas med en promenad till industrilandskapet och vattenfallet.

Och precis som vanligt blir jag ståendes vid den nakna vattenfallsväggen - som ju just bara är en kal vägg innan vattenflödet släpps på. Det är något med den mörka väggen som möter den ljusa himlen som tilltalar mig. Som får mig att vilja fotografera just där -om och om igen. 

Att det alltid är fågelliv där på morgonen gör väl sitt till. Men jag är ingen fågelfotograf och jag är inte intresserad av fåglarna egentligen, mer än att de bidrar till liv i mina bilder.