Ett skitigt fönster...

kan vara rena guldgruvan om man vill ha annorlunda selfies =)

Smutsen blir ett naturligt spännande filter och inga extra dopp behövs i program som Color Efex eller liknande. Dessutom gör smutslagret på fönstret att kamerans autofokus har svårt att hitta ”rätt” i spegelbilden, vilket kan vara ännu en fördel - man framträder alldeles lagom mycket...

Ja, och jag har återupptagit min lista på fotoutmaningar som jag påbörjade i höstas. En lista på högt och lågt konstruerad av mig själv, för att få fart på fotograferandet och kreativiteten. En lista som bland annat innehåller utmaningar som; dubbelexponeringar, annorlunda perspektiv, mer människor i bilden, använda M-knappen och som dagens bild ger exempel på, selfiespeglingar.

En vägg är inte bara en vägg...

Utanför Norrköpings stadsbibliotek 29/6-20

Jag har alltid fascinerats av arkitektur. Särskilt den moderna. Det är nog de raka linjerna och enkelheten i formerna som gör mig knäsvag. Men också materialet; glas, stål och betong - vem kan motstå det?

Och ett av mina nya sommarprojekt är att fotografera betong. Jag skulle vilja få till en serie bilder med betong i fokus. Får se hur det går. 

Imorgon ska jag dock måla väggarna hemma i mitt vardagsrum; tre väggar betonggrå, en kastanjebrun. Där tänkte jag hänga svartvita foton. Det tror jag blir fint!

En vägg är inte bara en vägg.

Men såklart...

första semestermorgonen måste ju bara inledas med en promenad till industrilandskapet och vattenfallet.

Och precis som vanligt blir jag ståendes vid den nakna vattenfallsväggen - som ju just bara är en kal vägg innan vattenflödet släpps på. Det är något med den mörka väggen som möter den ljusa himlen som tilltalar mig. Som får mig att vilja fotografera just där -om och om igen. 

Att det alltid är fågelliv där på morgonen gör väl sitt till. Men jag är ingen fågelfotograf och jag är inte intresserad av fåglarna egentligen, mer än att de bidrar till liv i mina bilder.

Vingla vidare

mot nya äventyr. Vad annat kan man göra?

Och idag började jag dessutom min sommarsemester med att gräva fram min silverfärgade 10-växlade gamla cykel i källarförrådet. Där har den stått i 25 år och dammat igen. Men jag tänker lämna in den någonstans och hoppas på att den går att få i hyfsat skick. Den ser ganska ok ut, förutom däcken. Innan jag ställde ned den i källaren har den tjänat mig väl under flera cykelsemestrar. Till Gotland, Åland, Danmark, Holland... Jag tänkte att cykeln skulle kunna komma till användning nu för att komma runt lite, om man nu inte vill åka kollektivt. Jag hoppas jag kommer ihåg hur man cyklar....

Och tänka sig, kameran har jag också plockat fram  - efter typ åtta månader. Men idag var det för varmt för någon fotopromenad att tala om. Det blev bara runt kvarteret. Istället fick jag gå hem och leka i Analog Efex med den enda bild jag lyckades fånga. Skralt, jag vet. 

Men, det var roligt att hänga kameran över axeln igen...och nu...känns det roligt att sitta och knacka fram ett totalt opretentiöst blogginlägg.

När jag är klar med knackandet ska jag ta en kopp te och smida foto och cykelplaner! Det känns inte så dumt det heller.