Rörigt och överexponerat och lite sissådär - men oj så hjärtligt!

I dag tyckte jag att det var dags för en promenad upp till kolonilottsområdet.

När jag startade hemma var det lite halvmulet och perfekt fotoväder...men i samma veva som jag kom fram till målet, var himlen klarblå igen. Och det skall man väl inte klaga på, för det var ljuvligt med den brännande solen i sommarvinden. Och alla odlare var glada, nu hade det varit några dagar med regn - så nu var det sol de ville ha!

Men ack så skarpt ljus det blev...med mörka skuggor.

Och tänk jag hann bara dit, så blev jag bjuden på turkiskt te och söt kaka...

- av vänliga människor jag aldrig sett förut!

Sedan fick jag en titt i växthuset. Där fanns gurka och paprika i prydliga rader.

 Och många rumpor upp i vädret syntes...

 ...och damen skrattade hjärtligt åt att jag lyckades fånga hennes... :-)

Och vackra och spännande små vrår hittade man, minsann...

...och spännande kvinnor...som pratade för fullt med varann över tomtgränserna

...eller möttes vid vattenkranen. 

En kvinna som skall hämta vatten

...och vid hennes kolonilott växte de här vackra pionerna

Den här kvinnan var så inne i sitt jobb så hon såg inte mig...så jag tog bara en endaste snabb bild.

En och annan man fanns det som satt inne och drack varm dryck. Här blev jag åter igen inbjuden på kaffe, hos dessa herrar...

- men det sparade jag till en annan gång!

Hälsningar Lena.

Nästan lite semesterliv...

Bilder från en underbart varm fredag och lördag helt enkelt...

Bilder 3/6 och 4/6 - 11
 eftermiddagslir på gården...Ricky och Peppe

fotografer...men jag förstod inte vad de fotade...

fotbad...såg sååå skönt ut i värmen

husbilssemester...med keps och cigg

parasolluppsättning...

puss...min dotter och pojkvän

väntan på tåg

Och två dagar ledigt återstår!

Njut... 

 Hälsningar Lena

Och livet går vidare, eller hur?

Mitt nyaste fotoprojekt - ögonblicksbilder från min egen gata...här taget från mitt köksfönster. Det var något med färgerna och ljuset som jag registrerade när jag tittade ut...

Och idag - väl hemma igen, känns allt vanligt så himla vackert så jag var bara tvungen att fotografera.

St. Persgatan söndag klockan 12.46...och verkligen en snapshotsbild.

 Och fram på kvällningen fick jag för mig att jag ville se hur bilden skulle bli som en kvadrat. Jag putsade bort några gröna kvistar också...bara för att tillfredställa mitt estetiska sinne. (Men, sådant har jag inte bestämt om det skall vara tillåtet i mina kvarteret-bilder...men om det bara är en liten grön kvist så kanske det är ok...? Får fundera på saken.)

Hälsningar Lena...

(som lovar att inte sno åt sig något bloggutrymme imorgon!)

Tur i oturen

Min dotter hade tur...i oturen, för när hennes njurar slutade att fungera så kunde hennes pappa bli donator. Så efter ett års elände med dialyser och utredningar, så skedde transplantationen förra veckan.

Och det mesta har gått bra hittintills...peppar, peppar.

Bilder från vecka 20 0ch 21. Sahlgrenska lasarettet.

Välkommen...brusig bild och överexponerad i motljuset...men jag gillar känslan i den.

Här tar Emelies pappa mot mig bakom slussen in till avd 139, en avdelning för nytransplanterade människor och donatorer. Som nytransplanterad är man oerhört infektionskänslig.

telefonräddning...när man tröttnat på allt annat. Min dotter, tämligen nytransplanterad.

en tidning...är inte så dumt heller, för en trött donator.

morgondagens medicingenomgång...kvällsljus, och slarvigt snapshot.

donatorn...håller på att piggna till.

Väldigt vacker avdelning, med Botaniska i bakgrunden. Också kvällsljus.

och längtar hem...telefonsamtal med kära hemmavid.

halvsyster... på besök

dax för en hjälte att ta emot utmärkelse som bästa donator...och så få åka hem.

och dax för min dotter att gå upp och röra på sig.

Och nästa vecka hoppas vi att det blir till att åka hem även för henne...

Jag vet att många har tänkt på oss... - STORT TACK!

(Bilderna i den här bloggen kanske är sådär...att hålla i kameran har inte varit prioritet nummer ett, för en orolig mamma...men just de här bilderna och blogginlägget känns  värdefullt, för mig. Och kanske även kan tjäna som en liten påminnelse, för att ta ställning för det här med att donera. I livet - om man kan, eller efter sitt liv.)

PS; självklart har jag både min dotters och min gamla x-mans godkännande för detta blogginlägg... 

 hälsningar Lena

(En sekunds exp.)

Åka tåg

Laptopen var helt enkelt för djupt nedpackad, boken ville jag spara på lite och söndags-DN var noga genomläst. Och kaffe hade jag redan druckit två gånger...

Hmmm...att åka tåg mellan Norrköping och Göteborg kan vara väldigt långsamt och tröttsamt...

Bilder 22/5-11

 då behöver man kraft... :-)

eller ny bra musik kanske...

 eller varför inte en ny tidning...

fast man kan ju kolla ut på landskapet också...

 på en del ställen är det väldans fint....

och så kan man ju förstås titta på dem som står och väntar...

jaa, eller helt enkelt bara blunda och koppla av...

Hälsningar Lena

(nu sittandes på ett bekvämt hotellrum...med laptopen i knät...)