En himmel full av höstlöv...

Jag har inte glömt Jan-Olofs idé om en upp-och-ned vänd värld. Så här kommer min. 

.

Höst på Skogskyrkogården.

.

.

God natt!

Några stenkast från stadens larm

Visst är det lite häftigt att det ser ut såhär mitt i Norrköping? Endast några stenkast från stadens larm; från hårt trafikerade gator, arbetsplatser och varuhus. Jag tänker förstås inte på det så ofta, jag som bor granne med industrilandskapet. Men ibland när jag möter turister (som idag) slås jag av det. Industrilandskapet och det stora fallet mitt i centrala Norrköping är nog ganska unikt...

.

.

Oktober vid vattenfallet...

Vattenfallet lockar turister , även såhär års...

.

...liksom par som vill ha lite enskildhet.

.

Efter en kort stund vid det stänkande fallet blev bilderna såhär;

Höstkänning

Att komma upp till kolonilottsområdet denna förmiddag kändes speciellt. Det kunde jag tacka morgondimman för.

.

.

Det första jag tänkte på var att området verkade så övergivet, trots att klockan var framåt tio. Det andra jag la märke till var skönheten. Trots skräp och bråte här och där.

.

.

Dimma har en märklig förmåga att förvandla landskap. Här bland all grön växtlighet upplevde jag det som dimman dämpade men samtidigt fördjupade färgerna. Lite konstigt beskrivet kanske, men jag upplevde färgerna i alla fall annorlunda. Dova men mustiga...

.

.

Vartefter jag vandrade omkring bland de små lotterna verkade området vakna till liv i alla fall. Eller kanske var det så att jag fick syn på det först när dimman lättat lite? 

.

.

.

Människorna ni ser på bilderna är för mig tämligen okända kolonilottsinnehavare. Men förmodligen har de nog sett mig och min kamera tidigare för jag hade inte några problem med att få ta bilder. Varken på deras lott eller på dem själva. Mannen på sista bilden ställde sig glatt och stolt beredd för att bli fotad...vilket jag är tacksam för! Bilden andas en känsla av förr tycker jag...då ställde man upp sig lite stolt framför sitt hus...

Samtliga bilder är tagna på förmiddagen den 21/9 -14

.

.

Norrköpingsdimma

Tass, tass, tass...jag smyger in lite försiktigt igen i bloggosfären med ett tämligen lågmält inlägg och med bilder från en högst vardaglig promenad, trots att promenaden faktiskt ägde rum en söndag. En mycket dimmig söndag, så bilderna blev därefter. Grå, kontrastlösa och inte särskilt spännande bilder kanske man kan tycka. Eller motsatsen; spännande bilder från en särskild morgon?

Nåväl, dimman över Norrköping blev dokumenterad i alla fall. Och jag tyckte att det var väldigt roligt att vara ute och fotografera igen. 

Fast lite förtjust är jag nog i den vardagliga lågmäldheten, trots allt. Emellanåt i alla fall.

.

Norrköping söndagen 28/9-14 sisådär klockan 7.30...

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Kanske lite färg i kameran skulle gjort susen?

Och jag som inte gillar hösten...

Men...denna dimmiga söndagsmorgon var det alldeles underbart ute på Skogskyrkogården. Det var stillsamt, fridfullt, höstligt och mycket vackert. Och det kändes lättsamt att vandra omkring ensam med funderingar och minnen. Sådant som gärna gör sig påmint en helg som den här.

Och dimman tyckte jag bäddade in landskapet alldeles förträffligt.

Skogskyrkogården 3/11-13

...

...

...somliga 

...

...