De små detaljerna
Jag satt åter igen och filosoferade lite, den här gången på en bänk. Vädret var kalas och den låga kvällssolen värmde precis lagom. Framför mig låg Strömmen och på andra sidan låg den ståtliga Värmekyrkan, ingen dålig utsikt.
I en jämn ström passerade människor på andra sidan...i klungor, en och en, sommarklädda, svartklädda. Solen låg på, och lyste upp de små människorna. Det såg sommarfint ut. Men just bara det...
Men, plötsligt såg jag den orangefärgade påsen komma guppande - och mannen och pojken. Minsann...det hade blivit dags att höja kameran.
Tänk där hade jag suttit en bra stund och blickat bort på de förbipasserande...säkert hade ett tretti-fyrtiotal människor passerat. Kanske fler. Så kom den orangefärgade påsen, detaljen - den som gjorde att man plötsligt ville fota.
Eller morgonen därpå då jag befann mig på samma ställe för att kolla in vad morgonljuset gjorde med platsen. Och visst var det vackert med Strömmen och de gula husväggarna och alla fönster. Men inget direkt att fota ändå... Inte förrän tjejen dök upp i fönstret. Iklädd röd tröja.
Jag har börjat gilla röda tröjor! :-)
Hälsningar Lena
( detaljer var det, eller hur? :-)
TACK för raden! // Lena
Monica
Men rött gör sig bra i Industrilandskapet. :-)
TACK för raden Monica, hoppas du mår gott! // Lena
Röda tröjor åt folket! Rösta på Nya Fotopartiet.
Tack för din rad! // Lena