BYGGARBETSPLATSPOESI...
Lördag morgon 12/3-16
Frosten knastrade under mina fötter. Fina runda iskristaller bredde ut sig över byggbråte och grävmaskiner. Dimman låg som en tunn, tunn slöja i luften. Och inte en själ syntes.
.
Förmodligen tycker ni väl att jag har en skruv lös, men jag upplevde att det var vackert att kliva runt där i stillheten bland allt bråte. Och jag tyckte dessutom att det var kul att jag fick chans att ta mig in på området och få miljön dokumenterad. (Någon hade gjort åverkan på stängslet under natten) Kul att kunna dokumentera för att det pågår en stor förändring i industrilandskapet och dess omedelbara närhet. Den här platsen ligger precis angränsande till industrilandskapet. Och dels förstås eftersom jag bor i bostadshuset i höger på bild.
Det huset är för övrigt över 100 år och tjänstgjorde som små bostäder åt fabriksarbetare i början på 1900-talet. Mitt emot, i den ruckliga träbyggnaden fanns det bland annat utedass, och säkert stall. Där bor det studenter idag.
Ser lite drömskt ut och man kan väl drömma in att det blir något snyggt av bråten där.
TACK för synpunkter! Ha en trevlig dag.
Men det har länge behövts en uppsnyggning här i backen...så jag hoppas det blir bra!
TACK Björn!
är ganska rörig.
Det var bra jobbat på alla sätt.
Undrar hur bilderna kommer se ut i fortsättningen därifrån.
Sov gott
Gun-Inger
Kul att du gillar bilden, det är nog inte gemene man som uppfattar något fint i en bild från en byggarbetsplats!
TACK Gun-Inger!
Norrköping får en stor guldstjärna för sättet att ta hand om ett industrilandskap som ett tag var väldigt nedgånget och under hot att utplånas.
Men jag hade ändå inte sett skönheten i industrilandskapet förrän jag började fotografera. Industrilandskapet är verkligen unikt och tänk att ha ett så fint historiskt turistmål och vattenfall mitt i centrum...
Kul med ditt besök i min blogg!
TACK för kommentaren!