Passa på...

Jag hade fyllt femtio, och till present hade jag bland annat fått en systemkamera. Vad jag nu skulle med den till. Ja, i alla fall, efter sisådär två månader packade jag upp den, och gjorde som man gjorde förr...jag tog med mig kameran när jag skulle ut och resa.

Men mina resor gick inte långt, endast några mil hem till min uppväxtstad, och hem till mormor. Hem till hennes lilla lägenhet, till prat och skratt och många kaffestunder.

Och eftersom jag hade kameran med mig så provade jag lite då och då med att knäppa av, mest för skoj skull. Men det var en alldeles utmärkt kombination - jag har skrivit om det förut; fika, fnitter och foto - fungerar fint! Och som bonus till fnittret fick jag med mig väldigt värdefulla minnen hem, även på ett minneskort.

Jag förstod inte riktigt då hur värdefulla de bilderna skulle komma att bli - trots bristande kvalité. Men det visade sig efteråt att det var mormors sista riktiga pigga år i eget boende som jag lyckades fånga några glimtar från. Och idag, om jag fick önska...så skulle jag velat varit ännu flitigare att just fotat mormors vardag...

Nu, inför mormors 100-årskalas nästa vecka har jag djupdykt ned i mina hårddiskar, och hittat en del förstås. Men, om sanningen skall fram, så är bildfilerna av väldigt varierande kvalité. Kanske till och med mest skräp. Skärpan och exponeringstid, hade jag inte riktigt koll på. Många bilder är tyvärr suddiga och brusiga i skumt dagsljus. Men, det roliga är att jag inte kan låta bli att tycka om somliga i alla fall! Trots sudd och brus. (Vilket har fått mig att fundera över det här med fotografi; perfektion, snygga linjer, välkomponerat etc...)

Mormor är förvånansvärt pigg fortfarande, efter diverse strapatser...men bor nu för tiden på ett äldreboende. Och om precis en vecka fyller hon alltså 100! Och till dess hade jag tänkt fixa några fina bilder att sätta i guldramar...

De här bilderna hamnar inte inom guldram...de här är nog rätt kassa...felexponerade, för mycket brus, för röriga bakgrunder och skärpan...tja lite hipp som happ... - Men de här bilderna är några exempel på bilder som känns värdefulla i alla fall...de är vackra för mig, de är genuina och de väcker minnen och känslor...
 

Hittat i min hårddisk...från 2009.

ordna lite med blommorna förstås...

vardagsrum i eftermiddagsljus

- stå still!

...sveper förbi!

 Men, passa på...medan tid är!

Hälsningar Lena.

2011-11-01 14:45   Peter-L

Lena Lena.... Dina tankar är så kloka, och dina känslor! Och vad gäller bilder, så är ju det viktiga att de är fina för Dig!! En bild behöver ju inte vara sådär perfekt på alla sätt och vis. Den är ju perfekt när Du, njuter av den!! Men allt har sin tid och plats tycker jag, även en bild. Och i det sammanhanget så tror jag på att va ödmjuk inför vad andra ser och upplever i våra bilder. Andra kan ju omöjligt ha samma känsla för bilderna, och det är väl lite av tjusningen med foto. Att förmedla.... Och det gör du ju.
Din mormor har vi ju sett förut, och även denna gång visar de personlighet och värme. En värdighet!

De bilderna du tar på din mormors 100-årskalas kommer att bli värdefulla för dig, dina barn och vem vet, kanske även för oss andra.

Bra att du packade upp kameran!! Packa aldrig ner den igen!! ;)
//Peter

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2011-11-03 22:28

Hej Peter!
Nix kameran packas aldrig ned igen.... - den packas MED nuförtiden! :)

Förberedelserna håller på för fullt, ramade in några mormorsporträtt idag i fina lite gammaldags guldramar. Vilken känsla, med utskrifter...riktiga foton, innanför glas...jag skriver nästan aldrig ut...varför då? Blev glatt överraskad av den kvalité man fick från Crimson för så billig penning....

Må gott! Tack för dina rader... :)
/ Lena

Svara

2011-11-01 19:39   SiU

Jag tycker det är fina vardagsbilder!
Men jag håller med att man oftast eftersträvar att det ska bli perfekt och det har jag tänkt kanske är lite generationstänk....
Jag har nämligen en ung släkting som studerar foto och har följt hennes och klassens bilder och det är ofta bilder som man tycker är utfrätta, rörig komposition, suddigt, halva människor, oskärpa, brus, färgstick och t.o.m tumavtryck på scannande bilder.
Men för den skull inte sagt att bilderna är dåliga, utan är intressanta på sitt sätt och jag tror dagens unga ser bilder som ser ut som nåt ur 70-talets pocketkameror som intressantare än dagens tekniskt "perfekta" bilder.

Mvh Sirpa

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2011-11-03 22:31

Hej!
Jag tror jag håller på att förändras i mitt sätt att se på bilder...det pågår en process inom mig....jag kan starkt tycka att det är intressant med bilder som är lite fel och defekta....som går utanför gängse normer etc...där känslan talar istället....
Kanske ett steg i sitt bildseende?

Glad blir jag i af när någon gillar mina mormorsbilder...antingen de här brusiga, röriga eller de mer bättre...
TACK för kommentaren! Må gott.
/ Lena

Svara

Svar från Lena Eriksson 2011-11-03 22:56

PS Intressant det här du skrev om generationstänket...och bildseende...
men jag tror också att det är en trend nu...mot suddighet...mot analogt....pendeln slår lite från det perfekta digitala...som det ju alltid blir - en moteffekt. DS

Svara

2011-11-02 18:41   Christin Ekholm

Om du frågar mig.....så tycker jag att dessa bilderna är underbara!!!!!

Dessa ögonblicken kommer aldrig tillbaka mer, så värdefulla bilder för dig, dina barn och barnbarn och barnbarnsbarn osv,osv :))

Om vi ska vara riktigt, riktigt ärliga så är det väl fotona på våra nära och kära som verkligen betyder något. Som är värdefulla....

♥
Christin

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2011-11-03 22:33

TACK Christin...bilderna är förstås värdefulla för mig....och så kul att fler än jag kan gilla dem....
Må gott - vi hörs! / Lena

Svara

2011-11-02 23:07   Kurre Ekh

Sudd och brus kan ALDRIG ta minnen och känslor ifrån oss. Bara förstärka dem.
Ha ett fint 100-årskalas//Kurre

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2011-11-03 22:39

Näe så sant förstås...och jag gillar bilderna även med brus. Samtidigt som jag tänker nu; varför exponerade jag inte bättre...varför tänkte jag inte innan jag knäppte...???? :))) Ja ja ja. Bra att jag knäppte i alla fall...bättre med brusiga bilder än inga bilder... - väldigt mycket bättre!
(Nu har jag nog börjat ett samtal med mig själv här tror jag... :)

TACK Kurre! 100-års-förberedelserna är i full gång...tårtbeställning, tavelinramningar.... - på tisdag smäller det! Eller, ja det kommer att drickas mängder av kaffe i af...
Må gott! / Lena

Svara

2011-11-03 10:34   Ewa Kirjavainen

Mycket tjusig dam i sina bästa dar!
Jag tycker bilderna är fina och stämningsfulla, passar mycket väl i guldram. Gillar den med blommorna i vasen, får lite känslor av min mormor. Hon finns tyvärr inte på så många bilder, det är mest uppstyltade jul/födelsedag/dop- bilder. Bilden i vardagsrummet är också jättefin!
//Ewa

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2011-11-03 22:42

TACK Ewa!
Det är just vardagsbilderna som jag tycker vi slarvar med...de sortens bilderna väcker så mycket känslor när man tittar på bilderna sedan. Man minns precis hur det var... Sedan tycker jag att vardagsbilder blir ofta snygga...verkliga, inte uppstyltade och tillrättalagda som alla de där födelsedagsbilderna etc....

Ha det gott! / Lena

Svara

2012-03-21 15:39   Gun-Inger Arvidsson

Hej Lena så härligt att läsa detta. Vilken slump att jag också kom att skriva om detta med värdet av våra bilder som inte kan värderas i pengar.

Är din mormor fortfarande pigg så du kan prata med henne. Etthundra år. Tänk vad mycket hon varit med om. Jag älskade min mormor så mycket så det finns knappt ord för det.
Hon avled redan 1966. Jag var på kyrkogården i söndags och tänkte då på att tiden kan gå så fort. Visst är det kusligt.

Sköt om dig väl
kramisar
Gun-Inger

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2012-03-22 20:52

Man kommer på det vartefter tror jag. Värdet av att dokumentera vardagen övht. vardagen är ju mycket intressantare än någon fest som är över på några timmar - då det minsann skall tas mängder av bilder...tycker jag i af.

Mormor är ganska pigg fortfarande, skall hälsa på henne på söndag! :-)

Tack för raderna!
/ Lena

Svara

Gun-Inger Arvidsson 2012-03-22 21:54

Ge henne en kram från mig än hon inte vet vem jag är.
Kramis till dig
Gu-Inger

Svara