Och livet har sin gång...

Jag skulle egentligen skriva om RAW. 

Jag påbörjade hurtigt ett inlägg i morse om varför man i all sin dar inte alltid fotograferar i rå-format. Varför man ställer in kameran på jpeg, och därmed minskar sina möjligheter att få sin bild som man vill ha den genom att välja bort data som en gång fanns vid exponeringen...

Ja, varför i all sin dar, när Camera Raw dessutom är väldigt enkel att jobba i.

Men, sedan ringde min mamma...och sa att mormor...min kära mormor...ni vet - som jag visat bilder på här i bloggen...hade blivit akut dålig. Riktigt dålig. 

Min 99-åriga mormor som alltid varit min skyddsängel...

Så idag har vi turats om att sitta vid hennes sängkant, och hålla i hennes hand. Jag, min mamma och min dotter med flera.

Den senaste rapporten från min mamma säger att hon sover lugnt för natten...

14/8-11

Min mormor är väldigt förtjust i fotografier, och omringad av dem; från hennes egen ungdom, på barn och barnbarn och barnbarnsbarn. Och på senare tid har mina bilder på henne själv tillkommit. Bröllopsfotot i högra hörnet är på min mormor och morfar, förmodligen från 1939...för min mamma är född 1940.

PS; Bilden är tagen idag, när jag satt en stund själv hos min mormor vid sängkanten. Hon sov lugnt och jag tittade mig runt på alla hennes saker...på alla minnen. Och jag fick syn på hennes bild i spegeln.

(Jag har ju valt att vara lite personlig här i min blogg...både gällande min dotters allvarliga sjukdom, och nu med min mormor. Och jag gör det nog av flera anledningar. En av anledningarna är helt enkelt att jag tycker att vi försöker skydda oss alldeles för mycket här i västvärlden från...själva livet. Det är mest glädje och framgång och det coola som skall synas. Annat än när SVT och tidningarna rapporterar förstås. Men vi...vi talar sällan om livets svåra sidor...då blir vi för personliga. Och jag tycker dessutom att fotografi liksom hör ihop med personlighet, LIVET, och ALLA dess sidor.)

Bara för en dryg vecka sedan var mormor trött men glad och satt med oss under äppelträdet - en mycket fin stund. En bild från det tillfället får avsluta inlägget.

Och så hjälp mig håll tummarna...

Hälsningar Lena

...som nu för tiden alltid fotar i RAW!

2011-08-14 22:27   pic-tor

RAW är det som gäller, helt klart. Det som du skriver inom parentes håller jag med dig om. Man får naturligtvis välja själv vad man vill lämna ut men nog blir vi väldigt tråkiga i längden om vi hemlighåller livets väsentligheter, de som gör oss till levande människor. Jag råkade skriva att du tagit väldigt fina bilder på din mamma i din andra blogg – jag menar naturligtvis mormor. Jag hoppas innerligt att hon repar sig.

/Torbjörn

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2011-08-14 23:31

TACK Torbjörn för dina rader och för din värme.
Jag förstod att du menade min mormor...men hon har alltid varit som min mamma, så du hade lite rätt iaf.
Jag har två mammor, och haft i snart 53 år...inte dumt, eller hur? :)

Och det här med RAW...numera självklart, men länge hoppade jag mellan formaten och tyckte att jag redigerar ju så lite...så dumt...för det är ju främst i ljus, kontrast, färg...som man verkligen har möjligheter i raw.

Tack ännu en gång! // Lena

Svara

2011-08-14 22:45   walter-g

Det kändes fint att få läsa din berättelse ovan.Visst håller vi tummarna!

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2011-08-14 23:32

TACK för raden, Walter...och tack för tumhållning!!! :)
MVH Lena

Svara

2011-08-14 22:55   tomazon

Tre saker:
1: alltid RAW
2: din bild är given i FS galleriet
3: viktigaste: må väl och ta hand om varandra. Livet är kort.

Tummarna är hållna.

T

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2011-08-14 23:36

Fyra saker:
1. Alltid RAW för mig också, numera...varför skulle man inte????
2. TACK, snällt skrivet...
3. DET ALLRA VIKTIGASTE här i livet...vi människor - varandra. Absolut. (Bland alla prylar, och annat härligt)
4. TACK snälla för dina rader och för tumhållningen!

MVH Lena

Svara

2011-08-14 22:57   Gun-Inger Arvidsson

Hej Lena. Jag som också haft en älskad mormor som var mitt allt. Jag minns när hon värmde mina händer på vintern. Hur hon stekte upp vetebröd som hon doppat i något gott. Hon hade en gammal järnspis där maten lagades men även till att värma hennes sängplats.

Nu hoppas jag att din mormor får bli pigg igen. Dina bilder är så underbara på mormor. Jag borde skanna några av min mormor och lägga in här på Bloggsidan.

Massor kramisar
Gun-Inger som känner i mitt hjärta hur du har det just nu.

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2011-08-14 23:41

TACK Gun-Inger för dina varma rader...de värmer.
Skriver inte så mycket mer just nu...plötsligt tog orken slut...
Jag tror jag behöver sova.
Men det där med att scanna in bilder på din mormor...det tycker jag låter bra.
Ha det väldigt gott...vi hörs nog!

MVH Lena

Svara

2011-08-14 23:04   Leffe Motala

Lena, båda bilderna på henne är underbara, den sista har jag sett förut och den visar så mycket karaktär. Tycker som du att lite verkliga livet, sådär som det verkligen är saknas många gånger. Fortsätt vara öppen så länge som du själv vill Lena.
Jag kommer att hålla tummar och stortår, lita på det!
//Leffe

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2011-08-14 23:43

hej Leffe!
jag som trodde det här skulle bli en glad vecka...hade tagit ledigt på onsdag...och hade en liten tanke om vädret var bra att bege mig till Motala...
Men suck...LIVET.

TACK iaf för dina rader och för tum och tåhållning! :)
Må gott! // Lena

Svara

2011-08-15 07:45   Marols

"Jag tycker vi försöker skydda oss här i västvärlden från...själva livet...." - du är en klok kvinna du Lena. Precis så är det. Vi lever i en skyddad värld ibland, och saknar känslan av att leva nära livet.

Din mormor är så vacker, du får fram det på bild. Hon måste ha väldigt goa´gener, för hon ser mycket yngre ut, än hon är! Bilden i spegeln är nåt av det bästa och gripande i bildväg jag sett på väldigt länge...

Jag håller tummarna!
/maria

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2011-08-15 09:15

Hej Maria!
TACK för dina fina rader, glad blir jag av dem...och glad att du tycker om min bild. Det var lite svårt att lägga ut den...och jag kände mig lite tveksam, först. Men jag tycker om den själv, tycker att den har fler bottnar, med spegelbilden...och tyvärr, att sitta hos en kär vän vid livets slutskede - där kommer nog de flesta av oss att hamna någon gång.

Tack igen - och tack för tumhållningen!
MVH Lena

Svara

2011-08-15 11:07   Marols

Jag satt i din sits förra året. Då var det min mamma som låg i sängen....när jag ser ditt kort, så ångrar jag nästan att jag inte fotade. För du har löst fotot på ett sånt fint sätt. Dokumenterande utan att lämna ut. Så på ett sätt önskar jag att jag hade fotat - för att bevara...Men jag var så rädd för att det skulle bli "opassande"...

Förstår hur du har det just nu - men - a lady now when it´s time to go...., så försökte jag tänka när det gällde mamma...

Allt gott!
/maria

Besvara

2011-08-15 22:13   Anders Törngren

Lena
Det var ett porträtt av din mormor som fick mig att stanna till vid din sida här på FS..
Dig och din vackra mormor önskar jag..
Allt Gott!
Anders Plåtare

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2011-08-16 00:14

Hej Anders!
TACK för dina rader...kul att se att du är här.
På Fs menar jag.
Allt gott tillbaka, förstås! // Lena

Svara

2011-08-18 21:38   Christin Ekholm

Åh nej, din vackra mormor.....jag hoppas verkligen att hon är bättre!

En mycket fin bild..........................man blir rörd och ödmjuk inför livet. Som är så skört.

Hälsningar från Christin

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2011-08-19 18:20

Hej Christin!
ja vad skall man göra åt livet...
Det går lite upp och ned med mormor, men hon är ganska dålig...
TACK för dina rader!
MVH Lena

Svara

2011-08-25 21:14   yamahafj

Skön bild på sovande mormor. Det utsnittet kan du ju använda fler gånger och till exempel kollar in i spegeln. Tänk den i svartvitt du... :-)

Besvara

Svar från Lena Eriksson 2011-08-26 11:40

Svartvitt skall testas...
TACK för tyckandet! // Lena

Svara