Blogginlägg 280
Jag har haft min Fem minuters-blogg här på Fs sedan hösten 2009. Och häromkvällen satt jag och funderade över det här med att ha blogg. Jag gör det då och då. Med mina funderingar följde ett idogt bläddrade tillbaka i mitt eget bloggarkiv. Och jag slogs av hur mycket jag har samlat här.
Här har jag skrivit om min dotters svåra sjukdom och om hennes tillfrisknande. Jag har berättat om min 100-åriga mormor, om hennes strapatser och om vår vänskap. Jag har skrivit om födelsedagar och student. Och visst har jag skrivit lite om kärlek också...om när det plötsligt händer?
Dessutom tror jag nog att min fotoutveckling finns att finna här bland mina 280 inlägg. Min fotoutveckling och mina fotofunderingar.
...
Bakom växthusplasten...aug 13
...
...
Det här med att ha en blogg, det är ju egentligen förträffligt. Man har ett alldeles eget utrymme att förfoga över ganska fritt. Man har ett eget skyltfönster att visa upp sig i, och en egen debattkolumn om man så vill. Och vartefter man bloggar får man en egen personlig minnesbank...
Men att ha en blogg kan också kännas lite märkligt. Lite tudelat. Lite ensamt, konstigt nog. Tycker jag. Man har den här tomma ytan...med oändligt många möjligheter att fylla.
Och man fyller. Funderar och formulerar, väljer bilder. Man delar med sig av sina tankar, som kan kännas både stora och viktiga för en själv. Sedan ser man sitt blogginlägg fara ut i världsrymden och virvla runt några sekunder, för att tvingas inse - vem sjutton bryr sig?
Ja...vem sjutton bryr sig?
Å andra sidan kan ju vem som helst läsa ens blogg. Möjligheten finns ju faktiskt. Micke Berg, Ulf Lundell, Kungen...
Hursomhelst, jag kommer alltid till samma slutsats när jag har mina bloggvåndor; bloggen är och förblir mest för min egen skull, men jag gillar att ha den. Jag vill fortsätta att fylla det här utrymmet när andan faller på och jag vill fortsätta fylla på min egen minnesbank.
Om än lite då o då.
...
...
Men om Ers Majestät läser min blogg, kan väl Ers Majestät skriva en rad? Eller för all del, Ulf Lundell? Eller ok...Micke Berg...
Jaa, fritt fram för andra också...förstås.
Fina bilder och den med den cyklande mannen som även syns i backspegeln blev min favorit.
Men jag blir jätteglad för att du lämnar några rader här! TACK, Margareta för besöket och för gillandet av bilder...
Må så gott!
/ Lena
/Torbjörn
Men....till syven och sist är nog bloggen viktigast för en själv...så menar jag.
TACKAR för gensvar!
Ha det gott i sensommarvärmen...
/ Lena
/ Lena