Fruktbart äktenskap mellan en gammal tilltuffsad tysk och en mycket ung japan + lite Blurberi.

Jag ramlade häromdagen på en Leica M adapter till Nex 5:an och har slängt på en gammal något tilltuffsad  Summicron 35:a från 1970. Nu tycker jag iofs att Nexens kitglugg är riktigt bra vad gäller skärpa och kontrast men det som jag saknar är lite bättre ljusstyrka.

Här nedan kommer en liten (helt ovetenskaplig) bildtest mellan Sonys kitglugg och Summi 35:an. Bilderna tagna i RAW med ISO 400 och bländare 8.0 i befintligt ljus. Kameran inställd på AWB och brusreduceringen avstängd.

Det är ju lite skumt i mitt kök (som ligger mot en bakgård) så exponeringstiden blev därför rätt lång vilket påverkar bruset något. Konstigt nog blev exponeringstiden olika, ½ sek på Sonyn  och 1/3 sek på Summin. Kameran på stativ med självutlösare för att slippa skakningsoskärpa. För blotta ögat är det ingen större skillnad på bilderna varken vad det gäller exponering eller skärpa.  Summin verkar ha en aning varmare färgåtergivning. Här kommer bilderna!

Sonys kitobjektiv  18-55 mm.

Leitz Summicron 35 mm.

100% crop Sonys kitobjektiv  18-55 mm.

100% crop Leitz Summicron 35 mm.

.

Annars då…

Mina problem med Blurb har inte löst sig ännu. Som jag berättade tidigare blev min senaste bok ”AS I SEE MYSELF” inte så bra, det var ett svagt blågrönt stick i alla svartvita bilder. Efter kontakt med deras support så lovade de mig en ”reprint”. Och i måndags eftermiddag kom den, men det är inte någon större skillnad jämfört med den första boken, snarare lite sämre.  Jag har plöjt igenom Blurbs forum och det är ganska många där som klagar på kvalitén på sina svartvita bilder. Konstigt är det i alla fall eftersom min första bok jag gjorde på Blurb ”AS I SEE IT” där blev det svartvita trycket riktigt bra. Först funderade jag över att pappersvalet kanske påverkade bildåtergivningen men så kan ju inte vara fallet då jag printade ”Femtio Bloggbilder” på samma papper och där blev det svartvita trycket helt ok. Jag har naturligtvis haft en något ”vässad” mejlkontakt med Blurb och dom har lovat att återkomma. Vi får se vad som händer…

Om ni har några egna liknande erfarenheter eller tips så hör gärna av er!

Det var allt just nu!

/Bernt

Och min nya Blurb bok kom som det var lovat igår, men…

… jag var inte riktigt nöjd med trycket av mina svartvita bilder den här gången. Blurb trycker även svartvita böcker med fyrfärgstryck och den här gången hade dom missat lite med färghållningen så att bilder hade fått ett litet svagt grönstick. För övrigt såg bilderna helt ok ut i tonomfånget.

Möjligt att jag är lite ”miljöskadad” här eftersom jag under mitt tidigare liv arbetat med repro och trycksaker. Men i alla fall, jag mejlade Blurb på en gång och påpekade felet och jag skickade också med en bild. Fick svar från dom redan efter ca 2 timmar där de beklagade missen och att dom redan lagt in en ny order om nytryck av min bok. Blurb har levererat lite över femtio böcker till mig tidigare och det här är första gången dom missat en aning i trycket. 

Jag har lämnat vänstersidorna blanka i boken den här gången. Tyckte det blev lite väl påträngande med två bilder per uppslag och så var det också för att bilderna gärna "dödade" varandra.

 .

Gratis vidareutbildning...

På bilden sitter jag i morgonrocken på min lilla kammare och tittar på en ca 50 minuter lång mycket hör och sevärd intervju med Anders Petersen som FOTOSKOLAN STHLM gjort på Galleri KG52. Jag snappade upp den på Micke Bergs läsvärda blogg häromdagen.

Hadé!

Bernt

Inga verktyg man bär på stan direkt plus en fin video med lite ”pictorialistisk shit”…:o)

Jag var nere i mitt källarförråd häromdagen för att hämta upp en sak och var då tvungen att flytta på en del prylar för att komma åt det jag behövde och bland annat då min stora Karrimor ryggsäck och jag kände då att det låg grejer i locket som tydligen blivit kvar där från förra sommaren när vi var uppe och tömde vår sålda fjällstuga i Härjedalen. Knivar har varit en viktigt och nödvändigt verktyg för mig under mina nästan 40 år i fjällstugan.

Men på vårt nya torpställe i Örbyhustrakten lär dom nog få vila för det mesta fast jag skall bryna upp dom allihop för en vass kniv har man alltid nytta av även så här söderut.

.

Åsså videon då...

Har ni 25 minuter över tycker jag ni skall titta på den här intressanta filmen "Digital Darkroom" från Annenberg Space For Photography i Los Angeles. Varning innehåller en hel del ”pictorialistisk shit”:o)..! Ni hittar den HÄR!

.

Annars då…

Första exemplaret av min nya egobok ”AS I SEE MYSELF” är på väg från Blurb och just nu befinner den sig i Glostrup i Danmark, den beräknas anlända till mig på måndag eftermiddag. Väntar på den med spänning som ni säkert förstår. Fast bilden ovan finns inte med i boken.

/Bernt

Jag gillar bilder som har lite grafiskt ”klös”.

2008-08-15 kl.12:06

Det finns ju lite olika skolor när det gäller hur man får/ska arbeta med sina bilder. Jag jobbar rätt hårt med många av mina så kallade ”fria” bilder först i ACR och sedan en tid tillbaka också i Silver Efex Pro. Jag är ju ingen ren dokufotograf och därför kan jag ibland gå fram med mina digitala mörkrumsverktyg rätt kraftigt. För mycket tycker nog en del men det är mitt sätt som ”bildmakare”. Och som jag skrev i rubriken så gillar jag bilder med grafiskt klös.

2009-06-04 kl.10:00

Precis som förra gången känns det även den här gången lite tomt när jag nu är klar med mitt bokprojekt. Min första bok ”AS I SEE IT” fick förutom min närmaste släkt 28 andra bildintresserade ta del av. Den bok som just nu gått iväg till tryck ”Femtio Bloggbilder” har 15 stycken beställt.

2009-05-08 kl.11:26

Vad har för planer nu då? Jag har redan börjat tänka lite smått på ett nytt litet bokprojekt med det lite egotrippade arbetsnamnet ”As I See Myself”.  Det har ju blivit en hel del digitala självporträtt de senaste åren och om det nu blir en bok med dessa så tänker jag börja med att omarbeta alla bilder från originalfilerna. Och varför då göra en bok med självporträtt? Kan kanske uppfattas lite suspekt just nu men det är inte helt omöjligt att den kan bli intressant (mest för släkten kanske) om 30-40 år.

Jag försöker bara leva mitt liv och göra min grej.Vi får se vad som händer…

.

Bonusbild!

Min familj i Stockholms skärgård sommaren 1974. Familjebilder är också viktiga att ta, tänk vad många saker som bubblar upp när man tittar på dom efter en tid.  Den sommaren när den här bilden togs var vi ute med vår båt i tre veckor på raken och gjorde turer ända upp till Grisslehamn i norr och ända ner till Landsort i söder. Bra fiske var det också fortfarande på den tiden, var och varannan dag åt vi fisk. Grillad, kokt och rökt. Vi hade vår Ockelbo C20 (den till höger) i ca fem år innan vi växte ur den och därför sålde den. Någon ny större båt blev det inte eftersom vi då också börjat vår tid i Ljungdalsfjällen som vi avslutade somras efter trettiofem år. Avfotograferad färgkopia.

/Bernt

“Don't cry because it’s over, smile because it happened”.

Jag har gjort klar min lilla fotodagbok ”Femtio Bloggbilder” och slangat över den till Blurb för print. Redan när jag gjorde bildkollaget som jag deltog med i Reclaim Photography i november förra året hade jag en bok i tankarna. Det blev en bok i det mindre formatet den här gången 18x18 cm (56 sidor). Så nu väntar jag med spänning på det första provexemplaret, och jag valde den här gången trots det lite högre priset deras finaste papper ur ProLine serien.

.

I lördags eftermiddag strömmade folket in i vår lägenhet för att gratta 70-åringen. Totalt var det 13 pers som sjöng och hurrade för mig och hustrun hade som vanligt fixat massor av fint käk till gästerna. Det blev en mycket trevlig eftermiddag och kväll med många intressanta samtal om barnuppfostran, lärarutbildning, friskolor, skattesmitare, semesterplaner,TV-serier, datorer, skidskytte och lite om foto och rävar såklart. Den smaskiga frukttårtan från Konditori Ritorno.
.

Fikaboken! (repris).

Jens S Jensens ”Hammarkullen” från 1974. En berättelse om livet i en nybyggd betongförort norr om Göteborg.
”Jag började det här arbetet i mars 1973. Jag åkte till en början ut till Hammarkullen ett par gånger i veckan. I september 1973 bosatte jag mig själv i Hammarkullen; inte för att försöka bli Hammarkullebo – jag kunde flytta tillbaka till stan när jag ville – utan för att försöka leva mer i vardagen; vara där dygnet om. Det var först då jag egentligen började komma igång. När jag själv drabbades av miljön. Jag kände mig väldigt isolerad i min lägenhet och började söka kontakt på ett helt annat sätt; för att jag själv kände mig ensam”.- Jens S. Jensen.

Jensen gjorde också en uppföljare på Hammarkullen som heter “Ljuva drömmar – Hammarkullen åtta år senare”.  Jensen har där spårat och åter sökt upp det gamla tonårsgänget och det tjugotal familjer som han lärde känna 1973. I ord och bilder berättar de om hur de lever nu och om vad som hänt dem under åren.
Varför finns det så många Anders Petersen kopior men så få Jens S Jensen…?

.

Är det fler än jag som funderar hur det skall gå för vårt land…
Vi har under bra många år nu levt i ett välfärdsexpriment som övergått till ett individualismens korståg. Och i dag är det många som inte ens vet vilken klass de tillhör. Genom hustrun känner jag till flera underbetalda människor som sliter hårt inom vårdsektorn som i senaste valen röstade på högeralliansen bara för att det är ”classy, och då anses/känner man sig rik”. Det svenska samhället har blivit som ett ”Jätte Blocket”, allt som vi tillsammans har byggt upp säljs ut till reapriser och våra skattepengar försvinner utomlands. Och vilka är det som får vara med och betala förlusterna i slutändan…

.
Bonusbilder!

Visst skall det bli skönt när man får slänga av sig vinterkläderna. Slussen 2009-07-17 kl.17:17.

Till slut en en liten fråga?
Kan någon ge mig ett bildexempel på följande:  Ett postindustriellt konceptfotografi med visuell retorik (som ibland kan vara svårt att upptäcka om man inte kan avkoda det).
/Bernt