CARLZONZ BILDER II
Det är Kodak som bestämt hur färgerna ska se ut.
Onsdagens bloggbilder fast i färg, här har gjort lite fusk HDR och dragit lite extra i färgspakarna också.
Till helgen kommer två av mina barnbarn hit, Beatrice och Josephine. Så på lördag blir det antagligen Melodifestival med chips, salta pinnar, Coca Cola och lite annat onyttigt antar jag. Själv får jag väl smyga ut i köket och dra i mig ett par whisky pinnar.
Rubriken är ett Christer Strömholm citat som jag tycker passar bra till dagens bilder.
I morgon em skall jag försöka ta mig ut till Konstmässan i Sollentuna.
Ha en bra fredag!
Långa (kund)relationer och lite gatufoto
I förra veckan var jag och träffade en kund som jag arbetat med till och från sedan 1972. Dom driver förlagsverksamhet och har kontor i Stockholm, Oslo och Köpenhamn. Jag har mestadels gjort dummys, logotyper och annonser för deras olika tidningsproduktioner. När vi träffades blev det naturligtvis en hel del prat om gamla tider och alla de projekt vi gjort tillsammans.
Sedan jag började göra arbeten för dom har jag haft min grafiska studio på många ställen:
1. Gamla Brogatan 34
2. Klara Norra Kyrkogata 26
3. Sibyllegatan 15
4. Klara Norra Kyrkogata 26 (igen)
5. Brännkyrkagatan 73
6. Heleneborgsgatan 34
7. Virkesvägen 24
8. Magasin 3, Frihamnen
9. Rådmansgatan 22
10....och nu sitter jag i min lägenhet på Dalagatan 40 och arbetar.
Och har man inget speciellt att göra en dag och samtidigt vill få lite motion kan man ju alltid ta en runda på stan och besöka sin gamla arbetsplatser och ta lite bilder. Att jag skulle få möjlighet att komma in på mina gamla kontor såg jag som omöjligt redan från början så det fick bli bilder från utsidan i stället.
Gamla Brogatan 34
Klara Norra Kyrkogata 26 x 2
Sibyllegatan 15
Brännkyrkagatan 73
Heleneborgsgatan 34
Magasin 3, Frihamnen
Rådmansgatan 22
Dalagatan 40
Samtidigt som jag tog bilderna fick jag på köpet en fin minnesresa i mitt yrkesliv och man undrar naturligtvis hur alla ens gamla partners och arbetskamrater har det idag.
På Virkesvägen 24 blev det ingen bild eftersom det stället fortfarande ger mig alltför dåliga "vibbar".
Canon 350D med Sigma 10-20mm. Digitalt bearbetade direkt från Photoshop.
Det gäller att hålla igång både avtryckarfingret och fötterna!
Hade gott på lillördan!
Den bästa stunden på dagen....
Min bästa stund är på morgonen och om det inte har blivit för sent kvällen före så gillar jag att gå upp ganska tidigt sådär runt fem-sex när det är nästan är helt tyst i det hus jag bor i och på gatan utanför. Jag bor mitt inne i Stockholmssmeten vid Vasaparken ett stenkast från Odenplan. Då kan man sitta med sitt kaffe och höra hur stan och människorna i huset vaknar till liv.
Ofta brukar det ligga en bok framme som jag tittat/läst i kvällen före. Jag har rätt många böcker om foto och om fotografer och dom flesta är från sextio och sjuttiotalet när jag var som mest aktiv själv.
Boken i bilden ovan är 25th Anniversary US CAMERA från1961 och bilden på Roberto Rossellini och Anna Magnani är tagen av Irving Penn.
Vid halvsju brukar DN rassla in genom brevinkastet och sedan tar det någon timme att läsa den samtidigt som jag följer nyheterna på teven. Vid niotiden brukar kaffet vara slut och då brukar jag göra mig i ordning för att möta den nya dagen.
I höstas kom jag över en tung fotobok, även innehållsmässigt. THE PHOTOGRAPHY BOOK (Phaidon Press), 500 sidor med 500 bilder av kända och okända fotografer från fotografins barndom och fram till idag (1998). Några svenskar som finns med i boken: Lennart Nilsson, Christer Strömholm, Georg Oddner, Lütfi Özkök.
Uppslagen ovan ur THE PHOTOGRAPHY BOOK :
Ni som har varit med ett tag känner säkert igen flera av bilderna/fotograferna.
1. Arnold Newman + Helmut Newton
2. Paul Strand + Christer Strömholm
3. Graham Smith + W.Eugene Smith
Boken finns att få tag i billigt på Amazon:The Photography Book
Vy från mitt vardagsrum denna morgon. Isen på konstgräsbanan i Vasaparken är nästan helt borta och vårens första fotbollskillar är igång.
Ha en bra tisdag!
Analoga "godbitar" från mitt kameraskåp 4
CAMBO WIDE 4x5"
På 80-talet arbetade jag med svensk konsthandlare som var bosatt i USA, åt honom gjorde jag bla inbjudningar, utställningskataloger, konstmappar m.m. under en tioårsperiod. Det var genom honom jag beställde bla min Cambo Wide 4x5 som redan då kostade en förmögenhet. Cambo Widen är i sin konstruktion en väldigt enkel storformatskamera. I princip är det bara ett objektiv med avståndssnäcka som är monterat på en fyrkantig objektivplatta som är ansluten till en mattskiva.
"Widen" är en speciell 4x5" (9x12 cm) vidvinkelkamera tillverkad av Calumet i USA. Jag köpte den med en Schneider Super Angulon 47mm f/5.6 och med ett 6 x12 cm Horseman rullfilmsmagasin. 47 mm objektivet kan jämföras med en 14 mm för småbild, och det är ju rätt häftigt på en storformatskamera. Objektivet tecknar inte riktigt ut hela 4 x 5" formatet men med 6 x 12 magasinet är det ok.
Senare köpte jag också ytterligare ett objektiv en Schneider Super Angulon 65 mm f/5.6 vilket kan jämföras med en 21 mm för småbild. Till båda objektiven har jag också centerfilter för att utjämna ljusavfallet i hörnorna. Jag har också ett antal bladfilmskassetter, Polaroidbakstycke och ett Linhof rullfilmsmagasin 6 x 9 cm.
Det blir rätt mörkt på mattskivan på "Widen" så ett Polaroidbakstycke för att kontrollera utsnittet (och exponeringen) är rätt bra att ha.
Cambo Wide... "Point and Shot" kamera?
Det låter kanske konstigt men den kan faktiskt fungera så. Om man tex använder Linhofs Super Rollex rullfilmsmagasin laddat den med en snabb svartvit film och arbetar med hyperfocal så bör det fungera.
Idag 20 år senare ser de nya Cambo Wide modellerna lite annorlunda ut och dom kan också fås digitalt utförande.
PLAUBEL MAKINA 67
Analoga "godbitar" från mitt kameraskåp 1
CANON DIAL 35/BELL&HOWELL
Analoga "godbitar" från mitt kameraskåp 2
SZABAD 9x12
Analoga "godbitar" från mitt kameraskåp 3
NEW YORK TIPS!
Skall ni besöka New York före den 13 april tycker jag att ni skall ta er tid och besöka The Morgan Library & Museum som just nu har en stor IRVING PENN utställning, en av mina absoluta favoritfotografer.
Det var allt för idag!
/Bernt
Mission Impossible...eller?
Jag har tidigare skrivit lite om den här bilden både i mitt galler här på fs och i min blogg på blogspot, så för en del av er blir det lite repetition.
Det här färgdiat (Apollotemplet i Korinth) taget i mellanformat på 60-talet hittade jag för en tid sedan i en av mina lådor i mitt arbetsrum, trots att det legat mörkt har det blekts kraftigt speciellt i gult och blått vilket gjort att det fått ett kraftigt rödstick. Vad att kan man då göra för att rädda bilden? (Bilden ovan är helt okorrigerad).
Så här gjorde jag i det här fallet. För att få så bra återgivning i bilden som möjligt skannade jag färgdiat tre gånger med olika inställningar från mörkt till ljust.
Dessa lade jag sedan ihop i mitt HDR/Tonmapping program och även där gjorde jag några olika "framkallningar". Sedan staplade jag dom i Photoshop och plockade de bitar som var bäst ur varje. Kurvor, färgjustering, dodge & burning, skärpning plus lite Lucisart i slutändan. Den färdiga bilden större här !
Här här jag genom att justera RGB-kurvorna gjort en cross-processing variant och dragit på färgen lite extra.
Man kan också göra bilden med lite mer urvattnade/blekta färger det som verkar vara en trend idag hos en del konstfotografer.
Och till slut en svartvitt gjord med Gorman & Holbert´s action som jag skrev om tidigare.
Vi tycker Photoshop är ett fint ord. Säg det gärna högt.
Det låter lite som bakelse eller regnbåge.
/Mattias på moderskeppet.se
Trevlig söndagskväll!