Skåneblandning eller hare hänt nåt i Brödåkra?

Vi har varit ute och rört på oss lite mitt skånegäng och jag. I söndags efter lunch plockade Christer och jag upp Håkan vid hans hemman i Ödåkra. Autopiloten var sen programmerad på Kullaberg och Kullens Fyr. Med ev stopp efter vägen.

Första stoppet på vägen blev Höganäs Saluhall en högborg för "Gourmet Lovers and other food addiicts". Sedan 1835 har man i Höganäs tillverkat saltglaserade bruksföremål vilka blev ett signum för hela bygden. Idag har de anrika lokalerna ändrat inriktning mot gastronomi. Lite som Östermalmshallen fast trevligare och mysigare. Vi snokade runt en stund och sniffade i oss dofter från Skåne och resten av världen.

Vi hamnade också på Höganäsgruppens butik och galleri och där fastnade jag bland annat för "Den Gamle" av Stefan Johnson Petersén (tv).....

...och "Gåvan" av Sofia Nilsson.

.

Sen efter Höganäs vidare till Krapperup Slott och Galleri von Werder där Gunilla von Werder bla visar up sin maskkonst.

Som en av Europas mest högkvalitativa maskmakare lockar hennes verk både konst-, inrednings-, mode- och historieintresserade. Det fanns en hel del konst och konsthantverk
i galleriet av av gästande konstnärer av hög klass.

.

Varför valde vi då Mölle/Kullaberg som resmål?... jo bland annat för att det är Håkans barndomstrakter men också så klart för den spännande naturen. 

Efter promenaden upp till Kullens Fyr och efter lite vyavbildningar överraskade Håkan oss med lite kaffe som han halade upp ur fotoväskan. Fantastisk fin seneftermiddag. En hel del folk på plats för att njuta av kanske sista fina höstdagen.

Då och då måste man ta lite rast också. En fin läplats på Kullens Fyr ut mot havet.

Testpatrullen i farten! Här Håkans 70-200mm...

...och här ett skott från den mot havet.

Sancho Panza och Don Quijote.

Mmmm...kränkande fotografering? Fotospaning i Mölles finkvarter.

Canonmaskinerna gick varma, bracketing fotografering mot solnedgången var populärt.

Mölle i Las Vegas ljus. Frihandstagning 24-70 mm 1/10 sek f/2.8. Lite Color Efex Pro i slutändan.

Efter en fin kortresa landade vi hemma i Brödåkra vid tjogo tiden där det blev lite käk å sport på platten. Det är ganska sällan man får några fotografiska mästerverk på den här typen av kortresor, men det gör inte så mycket. Trevligt sällskap ett antal timmar plus lite kultur och natur räcker bra för mig.

Bildbidrag också av Håkan Ivö å Christer Smedberg.

.

Allt just nu från Brödåkra!

/Bernt

Autoporträtt och Brödåkraträdgård i släpljus samt ett frukostsamtal och ett stilleben med sten å glas.

Automatisk exponering.

Automatisk exponering innebär att kameran styr bildens exponering. Kameran mäter ljuset (oftast genom objektivet så kallad TTL mätning) och väljer en kombination av slutartid och bländare. På vissa kameror styr automatiken även ljuskänslighet (Auto ISO).

De flesta kameror har flera olika program för olika typer av motiv (sport, porträtt, natt, närbild). Dessa återfinns i regel som små bildsymboler. Kameran gör olika prioritering beroende på programtyp. T.ex. i sportläge försöker den ha så kort slutartid som möjligt, på bekostnad av skärpedjup.

Ofta kan man påverka automatiken med exponeringskompensation. Dessutom brukar det finnas olika mätgeometrier (matris, centrumvägd eller spotmätning).

Jag fotograferar till 90 % med automatiken på P, justerar bländare och ISO efter motiv och ljus. Efter all denna automatik tillkommer efterarbetet i Silvern och Photoshoppen vilket kan ta allt imellan fem minuter och två timmar per bild.

.

.

Släpljus.

Ett släpljus har en mycket låg vinkel i förhållande till det objekt som det skall belysa. Landskapsfotografer utnyttjar ofta släpljus för att framhäva det böljande landskapet. Tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen har solen en låg vinkel vilket ger ett släpljus. Ljuset släpar sig fram över kullar och ger skuggor i dalar.

Motsatsen till släpljus är ett platt ljus, ett ljus som kommer från en källa nära kameran.

.

Frukostsamtal...

Vårat torp i norra Uppland är från 1750-talet. Och man känner påtagligt att historien sitter i de rustika timmerväggarna, tak o golvbrädor. Torpet har helt klart haft lite olika hyresgäster genom tiderna. På en del gamla kartor från senare hälften av 1800-talet är den markerad som backsittarstuga, (ett torp för medellösa) vilket ibland också kallades fattigstuga.

Stugorna fick beteckningen (bs) backstuga och de som bodde där kallades för backstugesittare. Någon jord att bruka fanns inte för backstugesittaren, men intill stugan kunde han dock sätta lite potatis och andra rotfrukter för det egna behovet. Backstugesittaren var tillbakasatt i samhället och levde ofta som fattighjon, men om han hade ork och kraft arbetade han tillfälligt på någon gård, såg eller som kolare. Ganska ofta fick han emellertid hjälp med sin försörjning av släktingar eller grannar.Rättsligt sett var hans tillvaro ganska otrygg då bland annat stugan stod på så kallad ofri grund,

Ibland när man nu sitter där i torpets storstuga funderar man så klart på hur människorna levde i torpet på 1750-talet när det byggdes...och vi tycker att vi kan höra dom ibland.

.

Mjölkcentralen.

Förra helgen när vi var ute naturen (Söderåsen) och letade svamp å de var de dåligt med. Så jag gick och skannade av marken för att ev hitta något intressant. Hittade flera gamla mossbevuxna rastplatser, troligen från skogsarbetare. På en av platserna hittade jag bildens gamla halvliters mjölkflaska. Och den satte såklart igång "memory lane" biten av hjärnan. I närheten av där jag bodde när jag var liten hade Mjölkcentralen en stor anläggning för flaskning av mjölk och också en liten butik där vi handlade mjölk, grädde, filmjölk, ägg och ost. Låter som om det vore långt ute på landet det här men det var i "fina" förorten Djursholm norr om stan och på den tiden fannst det ett antal fungerande  jordbruk i närområdet. För oss smågrabbar var naturligtvis Mjölkcentralen industrin spännande inte minst lastbilstrafiken.

1963/64 försvann den sista flaskmjölken i Stockholm, och i mitten av 1970-talet var glasflaskans tid i landet helt förbi. Men då hade jag för länge sedan flytt mitt föräldrahem...

PS. Stenarna i bilden är opaljox som min hyresvärd Christer släpat hem från Australien och som han drömmer om att få jobba vidare på med slipning...

.

Slut från Brödåkra...å trevlig helg!

/Bernt

4532 dagar på fotosidan...

I dag den 25 september 2013 är det min 4532 dag här på fotosidan, 647,5 veckor eller 151 månader (ca siffror). För ett tag sedan fick jag lite bonus från FS, två månader extra för trogen tjänst och det tackar man för såklart.

Jag har tidigare raderat mina bilder från den första tiden. Men dom bilder jag visar här nedanför lade jag in 2003-02-13.

Alla bilder är scannade påsiktsbilder, två vanliga färgkort från den Canon Ixus jag promenerade med då. Plus en skruttig svartvit 18x24 cm kopia från mitten av 60-talet. Och alla lite lagom bearbetade med hjälp av Photoshoppen.

Lite mer text från Alex Coghes E-bok som jag skrev om i förra inlägget.

25 most influential street photographers of all time

Taking a cue from the ranking made by the English magazine "professional photographer"we do our ranking, also because some inaccuracy in this post is established: about Henri Cartier-Bresson they say that he never cropped his images (???).

The list I have tried to make it as objective as possible, as impossible not to put subjectivity in choice of this type. Here there isn't a list of my favorites or the most important for me (no Nacho Lopez indeed), but those that are important globally and historically for the street photography.So, there is no an important photographer like Robert Capa because we are focused on those who have given much for the aesthetic maturation to this kind of photography.

25.Bryn Campbell

24.William Eggleston

23.Richard Kalvar

22.Alex Webb

21.Joel Meyerowitz

20.Walker Evans

19.Diane Arbus

18.William Klein

17.Lewis Hine

16.Paul Strand

15.Josef Koudelka

14.Robert Doisneau

13.Alfred Stieglitz

12.Andre Kertesz

11.Elliott Erwitt

10.Mark Cohen

9.Daido Moryama

8.Bruce Gilden

7.Helen Levitt

6.Weegee

5.Martin Parr

4.Robert Frank

3.Lee Friedlander He loved to put himself in the composition. How many do it now?

2. Garry Winogrand The father of hardcore compositions.

1.Henri Cartier-Bresson Without him street photography would not exist, at least not as we know it.

Shoot from the hip ingen succé i Brödåkra...

Precis som hemma blir det också härnere i Brödåkra en hel del surfande, och då och då hittar man nått lite tänk/läsvärt. Nedanstående text om ”hip photography” av fotografen Alex Coghe hittade jag nyss i hans E-bok om "Street Photography" som ligger ute på nätet.

Jag är ingen streetfotograf men det händer naturligtvis ibland att jag tar en och annan ”gatu/höftbild” och för att illustrera texten har jag plockat ihop lite bilder här som jag ”skjutit” från höften.  Alla mina bilder här tagna med min lilla LX3:a. I Brödåkra är det inte någon större idé att gå ut på mainstreet och skjuta från höften. I dag har jag ännu inte sett/träffat en enda människa.

.

Alex Coghes text då:

Shoot from the hip. The discovery of a technique.

When you became interested in street photography, soon you will meet surfing the web looking for tips one of the most popular techniques: shoot from the hip! Shooting from the hip is a way to capture that relies on instinct, a bit of faith in your camera and your ability to imagine what the camera is seeing.

The technique is known by many, used successfully by a few. Mandatory to mention in this post two photographers who master this technique: Daido Moryama and Joseph Wigfall From the past: Garry Winogrand.

We obviously do not advocate the use of this technique for every occasion, but encourage you to consider because it allows you to take much more candid images of people.

Before moving into technical advice, see the pros and cons of the shoot from the hip:

PROS:

More candid images

Lower perspective sometimes is more interesting perspective

More invisibility

CONS:

Very difficult when starting off.

.

.

Shoot from the hip requires patience and dedication, especially when you start. Get ready to try a lot of frustration, but more try and more begin to master the technique. Remember that shoot from the hip is a technique that does mean not take the camera to the eye and then tested various angles: near the legs or from your chest.

I suggest compact cameras, with wide angle lens. Daido Moryama uses a Ricoh GR III, Joe Wigfall very often a Lumix LX3. A much wider perspective will allow you a much higher likelihood of capturing your scene.

.

.

Markus Hartel, another user of this technique, explains: I guess the distance and set the lens according the distance scale, or I zone-focus by pre-setting the focusing scale of the lens to the working distance and let the depth of field take care of the rest. My camera is usually set to 2.5 meters (8 feet), and I adjust from there if necessary. A small aperture and fast shutter speed to ensure subject in focus and sharp images.

Erik Kim says: When shooting in bright daylight I use manual settings and shoot an aperture of f/16, a shutter speed of around 320ths of a second, and an ISO of 400. If your images are a bit too bright, shoot with a shutter speed of 500ths of a second. If your images are a bit dark, I would boost the ISO to 800 or 1600 (when it starts to get really dark).

Shooting from the hip is playing with Lady Luck but it is also a matter of perseverance anddetermination: take hundreds and hundreds of photos because only practice will enableyou to achieve results.

Ni kan helt gratis ladda ner/läsa hela Alex Coghes E-bok om street photography här!

.

Ganska basik å glasklart kanske men ändå. Jag fick i alla fall ihop en text till dagens bilder...

Over and Out from Brödåkra!

/Bernt

PS!

Inomhushöftskott från Brödåkra taget för några år sedan.

Grillen är undanplockad!

Så är vår torpsäsong över, grillen, utemöbler, blommlådor mm är undanställda efter denna fantastiska sommar och enligt en av mina torpgrannar den bästa sedan 1973. Min hustru, som fortfarande arbetar hade i år tagit ut 8 veckors ledighet och det var ju perfekt.

Ni som känner mig vet ju att jag haft det lite knepigt med kroppen det sista halvåret vilket betyder att jag tagit det ganska lugnt med det mesta. Inga större projekt har påbörjats och så många bloggar har det inte heller blivit.

Som sagt en fantastisk torpsommar är över och man är tillbaka i storstan igen. Men så många dagar hemma i Vasastan blev det  inte...

Skåne och Brödåkra för sjätte året!

Jag har än en gång dragit ner till min vän Christer i Brödåkra för att avsluta hösten. Tog tåget ner till Lund i lördags och där mötte Christer och Somjit upp för vidare färd mot Brödåkra. Lite fest med diverse tillbehör blev det såklart på kvällen och lite prat och skvaller om vad som hänt sen senast vi sågs.

I går eftermiddag var vi ute i skånespenaten ett antal timmar, dåligt med svamp var det tråkigt nog...

...men det fanns ju annat att upptäcka bla då den här fina landskapsflaskaa.

På ett ställe vi var såg jag en lite större samling av den här sorten, en sorts röksvamp enligt Christer och också ätbar. Men smaklös. Och all svamp går att äta...åtminstone en gång.

På hemfärden från Söderåsen sa Christer plötsligt: "Bernte! Snart kommer vi till den där kurvan där du för ett antal år sedan tog den där fina regnbilden". Jag höjde LX3:an och registrerade.

Och den gamla bilden från 2007 ser ut så här.

.

Bonusbild!

En av de sista dagarna på torpet när jag satt på uteplatsen och tog min morgonfika kom den här kamraten krypande på räcket. Min gamla LX3 har väl inte den snabbaste fokuseringen direkt men den funkar fortfarande bra för mig.

Kroppen cirka 20-25 mm. Någon som vet sort/art?

.

/Bernt