Är det så enkelt att i många fall blir en bild bra om den är väggvänlig

Jag har funderat lite över vad en bra bild är. (Nu påstår jag inte att bilden i exemplet är så där överdådigt bra, men kan duga som exempel.)

Vilka faktorer gör en bild bra och dessutom väggvänlig? (Nu kommer jag med påståenden)

1. Svartvitt är mer väggvänligt en färg. Det kan vara så krasst att färgbilder ska passa med möblemanget medan svartvitt passar in överallt och ger en lite mer intellektuell ton till det hela som smittar av sig på ägaren

2. Tidsfaktorn är viktig. Ibland undrar jag över om inte tidsfaktorn ibland dominerar över en bilds kvalitet. D.v.s. vilken skitbild som helst blir bra  bara om den är 50-100 år gammal därför att betraktaren blir helsåld på det dokumentära snarare än själva bildens kvaliteter

3. Bilden ska inte vara perfekt, rent tekniskt. Små ofullkomligheter ökar bildens väggvänlighet och bibringar den en sorts autensitet.

4. Vad gäller svartvitabilder ska de var lite murriga med få detaljer i svärtan och gärna lite kornig

Nedan har jag gjort ett försök med att illustrera vad jag menar. Så vilken bild hänger på väggen om Du fick välja, den först eller den sista.

Fotografera fotografen

När man tittar på sina bilder upptäcker man att många spinner på samma tema. Den här gången är det att jag fotograferat fotografen.

Bild 1 är tagen i Köln. Jag har gått ner långt med min Sony RX 100 M2 och utnyttjat den vikbara skärmen. Musikanterna ingår i en välkomstkommitte´som tar emot någon dignitär från något arabland, vilken anlände med livvakter i en spegelblank limousine

Bild 2 är tagen på Slussen med Canon 5D M2 och full tele på Canon 24-105 mm. Jag råkade passera en produktfotografering. 

Bild 3 är tagen i Kungsträdgården med Canon G11 på full zoom.

Bild 4 Är tagen rakt på med min dåvarande Canon G11 med lite zoom. Plats Slottsbacken. Jag gick på kurs hos Göran Segeholm i gatufotografering och vi skickades ut  på fotouppdrag. Denna bild är ett av resultaten.

Magnus Fröderberg - som svar på Din fråga i mitt tidigar blogginlägg

Här är bilder i jämförelse med Vivian Maiers. Jag har inte lagt ner så mycket krut på konverteringen till svartvitt .Eftersom jag tycker att Vivian Maiers inte direkt har något som gör henne enastående vågar jag mig på en direkt jämförelse av bilder i samma kategori. Titta på mina bilder i storbild innan jämförelse.

Obs! Om man tar bort en bild och lägger in en ny får bildvisningen spelet och letar efter en bild som är borttagen. Måste vara en bugg i systemet!?

Min Bild

Vivians Bild <-- Klicka

Min Bild

Vivians Bild <-- Klicka!

Min Bild

Vivians Bild <-- Klicka!

Min Bild

Vivians Bild <-- Klicka!

Min Bild

Vivians Bild <-- Klicka!

Min Bild

Vivians Bild <-- Klicka!

Min Bild

Vivians Bild <-- Klicka!

Min Bild

Vivians Bild <-- Klicka

Min Bild

Vivians Bild <-- Klicka

Ja och så här kan det fortsätta

Människans bästa vän - kan väl inte uttryckas tydligare än i denna bild?

Den här bilden är tagen i Bremen. Jag har varit i Berlin, Hamburg, Köln och Bremen. Mitt intryck, när det gäller människor på samhällets yttersta kant, i dessa städer är att tiggarna är relativt unga och att tillräckligt många har en eller flera hundar för att man ka kunna påstå att det är ganska vanligt.

Hur vinner man fototävlingar i Foto och Kamera&Bild?

Texten nedan är nog inte vad Du förväntat Dig.

Ett vidare tankearbete efter mina funderingar kring  "påklädda" och "nakna bilder" blir att det som spelar in när man är domare är vem man är. Kan man  som tävlande,  i sin  bild, slå an en ton som ger resonans hos domarens livserfarenhet, minnen eller var hen befinner sig i livet just nu så har man kommit långt med sin tävlingbild. Domare i nämda magasin uttrycker ibland att man går på magkänslan och egentligen  menar man då bilder som har just den tonen som slår an eller väcker något till liv hos domaren.  

Således om man ska vinna en tävling och pricka rätt, förutom att bilden innehåller de vanliga kvaliteterna,  är att veta något djupare om domaren. Inom marknasdsföringen kategoriserar man exempelvis människor i olika livsstilar för att träffa rätt med sin reklam. 

Detta låter sig förmodligen inte göras, men ska man riktigt pricka rätt ska man ta reda så mycket som möjligt om domaren av den art, som jag ovan beskrivit. Anta att två eller tre människor  skulle enas i sitt domararbete. Kan bara konstatera att det kan vara en helt annan situation.

Utöver detta så finns det naturligtvis bilder som slår an och lever helt på sina egna meriter och susar igenom allt brus av tyckande. Men dessa bilder är av en helt annan art.

(Nu har jag läst igenom vad jag skrivit och tanken om långsökthet dyker upp men så tänker jag vad är det värsta som kan hända om jag trycker på publiceraknappen - ingenting förmodligen)

Medan jag håller på och skriver, så har säkert Du som jag gått på utställningar där fotografers projekt har presenterats . Man har stannat upp vid en bild och tänkt "vilken skitbild".  Det som man missat då, har jag upptäckt, är bildernas "påklädnad" , dvs vad har fotografen för syfte med sina bilder , vad vill han förmedla vad betyder "skitbilden" i relation till de andra bilderna. Om man har kläm på detta så blir "skitbilden" förstålig och upplevelsen av att titta på bilderna intressantare.