Det är nog så att bilder som är påklädda uppfattas som bättre i och med att bilden inte bara med sitt bildspråk talar till betraktaren utan även att bilden befinner sig i ett sammnahang, som höjer värdet av betraktelsen. Många bilder skulle falla platt till marken om historien bakom bilden eliminerades.

Så är det nog.
Tror Du att det kan vara så att en bild kan vara så pass påklädd att fotografen kan komma undan med en skitbild, eller är det så att påklädnaden alltid legitimerar en bild från fotografen då man hela tiden kan plocka in den i ett sammanhang? Man hittar hela tiden förklaringar och förutsätter att fotografen hela tiden har ett syfte med sin fotograferingen. Detta skrivet så förstår jag varför en amatörfotograf har svårt att slå igenom då man ofta inte starkt syftar åt något håll, man har en "ointressant" påklädnad, man är dålig på markandsföring och har näst intill ingen kontakt med den etablerade fot världen. Jag tror också, efter mina funderinga,r att jag förstår varför domare i magasinen dömer som de gör.

En amatörfotograf är ofta ojämn men har sina ögonblick lite då och då. En målinriktad etablerad professionell fotograf kan hålla en jämn och hög kvalitet i sitt bildskapande, som kan resultera i en intressant bok.
Om man exempelvis tog ett urval av höjdarbilder inom gatufoto, natur eller ngt annat område från Fotosidan så tippar jag att en sådan bok mycket väl bildmässigt skulle kunna stå sig mot "den berömde fotografen" men skulle trilla dit på påklädnaden såvida man inte lyfter fram vissa fotografer med intressant bakgrund.

>>"Tror Du att det kan vara så att en bild kan vara så pass påklädd att fotografen kan komma undan med en skitbild, eller är det så att påklädnaden alltid legitimerar en bild från fotografen då man hela tiden kan plocka in den i ett sammanhang?"

Jag tror i och för sig att det är ganska vanligt att fotografer lyckas snacka upp sina bilder. Bilderna kanske är bra, men de förtjänar kanske inte all uppmärksamhet de får.

Jag vill understryka att bilders kvalitet inte kan bara kan bedömas som skit eller bra. Det är en glidande skala och det finns olika aspekter av kvalitet. Vissa saker kan man objektiv konstatera och annat är subjektiv. Inte sällan delar många samma subjektiva bedömning, och då blir den bedömningen mer allmänt giltig.

Ibland är påklädnaden helt avgörande. Det gäller exempelvis i bildjournalistik. En bild på en naken skrikande flicka har väldigt olika beroende på om den är tagen under brinnande krig eller på ett sommarkollo.

>>"Man hittar hela tiden förklaringar och förutsätter att fotografen hela tiden har ett syfte med sin fotograferingen. Detta skrivet så förstår jag varför en amatörfotograf har svårt att slå igenom då man ofta inte starkt syftar åt något håll, man har en "ointressant" påklädnad, man är dålig på markandsföring och har näst intill ingen kontakt med den etablerade fot världen."

Inom konceptuell konst är bilderna en del av ett uttänkt helhet. Bilderna kan då inte bara bedömas enskilt, utan dess värde hör ihop med hur bra idén bakom bildserien är. Ta Dan Wolgers utställning där han låtit en reklambyrå göra utställningen. Konsten är inte de utställda föremålen i sig, utan den fräcka unika idén. Likaså när fick uppdrag att göra omslaget till Gula sidorna och satte sitt eget namn och nummer på omslaget.

>>Jag tror också, efter mina funderingar att jag förstår varför domare i magasinen dömer som de gör.

OK. Låt höra :)

>>"En amatörfotograf är ofta ojämn men har sina ögonblick lite då och då. En målinriktad etablerad professionell fotograf kan hålla en jämn och hög kvalitet i sitt bildskapande, som kan resultera i en intressant bok.
Om man exempelvis tog ett urval av höjdarbilder inom gatufoto, natur eller ngt annat område från Fotosidan så tippar jag att en sådan bok mycket väl bildmässigt skulle kunna stå sig mot "den berömde fotografen" men skulle trilla dit på påklädnaden såvida man inte lyfter fram vissa fotografer med intressant bakgrund."

En bra bok/utställning kräver en intressant röd tråd. Det finns exempel på uppmärksammade samlingsutställningar och -böcker, exempelvis Family of Man.
Men att en fotograf jobbat över tid med ett projekt gör arbetet till en större prestation. Sen kan i och för sig redaktörsskapet för en samlingsbok vara en jämförbar prestation.
Det är nog oftast så att det blir mer intressant när fotograf får ordentligt med utrymme, precis som en roman av en författare oftast är intressantare än en novellsamling av flera författare. Det är i alla fall inget snack om vad som säljer mest.

Min erfarenhet är att det är lätt att tycka sig kunna avgöra vad som är en bra bild i början av sin fotografiska utveckling. Ju mer man lär sig desto mer ser man att det inte är så enkelt, och man blir mer ödmjuk. För 20 år sidan tyckte jag att många proffsbilder inte var så märkvärdiga, idag ser jag mycket mer i bilderna och inser att det inte är så enkelt. Saker som tonträff, övertydlighet, sublima budskap, referenser, kontinuitet osv var inte saker jag reflekterade över.

En domare utgår från sig själva då de bedömer en bild från obekant/okän dfotopgraf och använder sina egna referensramar mer eller mindre omedvetet. Man applicerar sin egna erfarenheter på bilden och det gör sig enklast om det finns människor i bilderna i olika situationer - tror jag!


Det kan ju vara så att Du efter de 20 åren har mer erfarenhet i livets ryggsäck och med utgångspunkt från det kan se andra saker idag i fråga om kvaliteter i en bild jämfört med för 20 år sedan. Jag har fotograferat hela mitt liv men efter 62 års ålder har bildskapandet och bildbetraktandet blivit alltmer intensivt (Jag är nu 67 år.) Jag är med i Midsommargårdens Fotoklubb sedan 5 år och har i fotoklubbsvärlden fått högsta utmärkelser på alla nivåer. Jag tävlar för att det verkar vara enda sättet för en amatörfotograf att snabbt får bekräftelse. Jag har några år i rad placerat mig hyfsat i Kamera och Bild och Foto. Vad vill jag säga med detta? Du har hållit på med Foto i 20 år och har säkert minst lika många år att utvecklas. Jag har tidsbrist och tycker att jag måste åstadkomma något inom de närmaste fem åren. Jag är som många amatörfotografer spretig med i mitt fall en liten slagsida mot gatufo eller snarare stadsfoto. Jag har mycket bild i mig men behöver förmodligen någon som säger. " Du Björn, fokusera på ??? det är Din grej".

Från det ena till det andra är jag mycket tacksam över Ditt engagemang i mina tankar runt bilden!