12 | Filosofi á la Baloo

Detta återkommande Ålabodarna. Ja, jag vet, men det var då och där jag fick min fundering. Som Peter som har Peters naturblogg nämner i en kommentar i ett tidigare inlägg, det finns många fina och pittoreska hus längs kuststräckan mellan Råå och Borstahusen, länk.

Visst man kan gå där och konstatera att där hade varit fint att bo eller där. Och kolla så fint de har gjort och är det inte för gulligt? Jodå det är det.

Men jag är nöjd.

Det är inte så att jag skulle tacka nej till att bo där men det är knappast något som jag vill ha till vilket pris som helst.

För det vet väl varenda människa att det är den senaste köparen som har betalt det högsta priset för hus som byter ägare, annars hade de knappast fått det. Och de som bor i dessa små pittoreska eller stora hus, alla har i alla fall inte alla köpt sitt hus det senaste året, eller de senaste 25 åren.

Även om attraktiva läge alltid har varit dyrare än vanliga skolådor på landet så har det inte varit så dyrt som det är nu. Det kvittar hur man räknar. Man kan säga att det är en nackdel. Jo det är det. Och dessutom fönsterputsandet på det för de hus som ligger vid vattnet, på Råå, i Ålabodarna och i Borstahusen.

Men det ligger i tiden att det ska visas upp när man har fixat, vad man har köpt, hur man har det och det är knappast regndisiga fula bilder som visas utan det är när livet är på topp, på bilden i alla fall. Som mottagare kan man i bästa fall knycka idéer som kan vara användbara. I en del fall lägger man inte så stor vikt vid sakernas förhållande och i vissa fall kanske man blir avundsjuk.

Men vi bor inte där, vi bor i ett radhus, längst ut på kanten i området, i en stadsdel som heter Husensjö. Det ligger 1,5 km från Olympia, fotbollsstadion där Helsingborgs IF spelar sina hemmamatcher. Det hörs hem till oss, framför allt om HIF gör mål. De gör de inte alltid, eller allt för sällan rättare sagt. 

Där bor vi i det lilla formatet, vi har en tillfixad trädgård dvs en gräsplätt, två trädäck en grill och några möbelgrupper och allt är jag väldigt glad för.

Ingen avundsjuka och ingen större förbrukning på fönsterputs.

Javisst ja, bilden överst visar villan som nyligen såldes för 32,5 miljoner. Läs mer här

Och skulle man tröttna på att titta på väggarna så kan man slå en flukt ut genom fönsterna..., ja det är ett annat land på andra sidan, Danmark. Handeln i Helsingör saknar de svenska turisterna, så blir det när man stänger gränsen.

***

11 | Innehållsrikt

Jag är kvar på söder, cyklar förbi det som tidigare var postterminalen men som nu tydligen inrymmer Stadsarkivet och tar mig ner till Jutan. Det är numera ett all-aktivitetshus förlagt i en nerlagd fabrik. Jag citerar kommunens information:

På Jutan i Helsingborg finns Sveriges tredje bästa 1100 kvadratmeter stora skatehall med curbs, bowl, rails och annat smått och gott. Här samlas vana som ovana skatare och inlinesåkare i blandade åldrar. Skatehallen är nyrenoverad och invigdes i april 2017. Hallen utnyttjas även av BMX:are som har egen tid i hallen.

Många nya ord där, men det kanske riktar sig till de som förstår, vi andra vi konstaterar bara - nåja där ser man. Bra att ungarna har något att göra.

Jag snokar upp lite info om själva verksamheten när det begav sig i Helsingborgs lexikon:

Skånska Jutefabriks AB, grundat 1897 av konsul Petter Olsson. Fabriken på Söder, invid nuvarande Södergats-viadukten, sysselsatte omkring 350 personer och tillverkningen omfattade i huvudsak jutespinneri, juteväveri, tillverkning av pappersfodrade och asfalterade jutevävnader samt säcksyeri. Verksamheten avvecklades 1964.

Utdrag ur Bevarandeprogrammet:

Kulturhistorisk värdering: Jutefabriken är den äldsta bevarade industribyggnaden på Gåsebäcks industriområde, och på det hela taget en av de bäst bevarade industribyggnaderna från slutet av 1800-talet i Helsingborg. Den besitter därmed höga kulturhistoriska värden, vilket förstärks ytterligare av att byggnaden är tämligen välbevarad, med undantag för de ursprungliga skorstenarna som revs på 1980-talet.

Huset är därtill värdefullt som en representant för stadens en gång mycket stora och kvinnodominerade textilindustri. Byggnaden har en stark industrikaraktär med ett sågtandstak, som byggdes för att ge de underliggande vävsalarna tillräckligt med ljus.

Kolla in denna länk med några bilder från förr.

Byggnaderna är intressanta men hopplösa att fotografera, jag har försökt detta förut utan att få till det. Men skam den som ger sig, här är dagens bästa, nåja bilder i alla fall, på den nu 123 år gamla byggnaden där många människor tidigare har arbetat och där ungdomarna nu förtiden utövar sina fritidsintressen.

Som ni ser är det en ganska ruff miljö runt Jutan. Men vad passar då bättre än att ta dit en modell för lite porträttfotografering?

Sagt och gjort, min kära fru sedan 20 år tillbaka ställer gärna upp när det behövs.

***

10 | Verklighet

Efter dagens arbetspass är det dags igen. Det är kallt, under dagen har temperaturen fallit och är nu runt 10 grader vid avfärd. En granne som tänkt måla sin förrådsdörr ställer in sitt projekt. Mitt mål är söder. En stadsdel där det finns både boende längst i norr mot centrum men även företag och mindre industrier söderut.

Jag stannar till vid Nytorgsbacken, en hiskeligt brant backe som i sin förlängning har Gustav-Adolfskyrkan. Då börjar det hagla. Men vad är detta, vi är inne i mitten av maj? Bilden blev inte heller något direkt att skriva hem om men jag visar den ändå.

Se några bilder från förr från samma ställe som Jan-Erik Hyllén har samlat ihop, länk hittar ni här. Intressant med antalet sparkstöttingar i kombination med lutningen och antal personer som är ute, är riskanalys genomförd, knappast, ha ha.

På bilden, till vänster, vid foten av backen syns även Gustav-Adolfshallen, en ganska nybyggd hall från 2009 där stadens bolltrixare i Helsingborgs basketbollklubb håller till. De var tilltänkta som publikdragare till Helsingborgs Arena som invigdes 2012, kapacitet 5000 personer, men de valde att stanna kvar i sin betydligt mindre, och antagligen billigare hall som rymmer max 500 åskådare. Lite snopet för politikerna som då tappade en publikdragande klubb till sitt nya bygge. Snopet eller resultatet av ett dåligt utfört förarbete, välj själv.

Jag tar mig ännu längre söderut, runt bland företagen och konstaterar att det är en brokig samling byggnader där många har sett sina bästa dagar. Jag låter nästan som en politiker, det märker jag själv. Nej jag blir istället ännu mer politiskt korrekt, ”där finns det stora utmaningar och hög förbättringspotential”, ha ha.

Det finns mycket att göra om man är lagd åt att allt ska vara i ordning och i bra skick. Men alla som finns och verkar i denna del av staden har inte samma uppfattning eller möjligheter att prioritera detta. Jag cyklar förbi en kemisk fabrik med tunnor och andra behållare på sin gård, inte en och annan tunna utan betydligt fler än så. På gatan utanför fabriken märker man tydligt lukten av lösningsmedel eller vad det kan vara, det ska nog inte vara ute i luften tänker jag.

Jag tar mig med lätthet uppför backarna igen och har nu lite bilder och idéer till kommande blogginlägg. Kul det här.

***

9 | Andra vägar

Jag är en kaffedrickare, med helt normal konsumtion skulle jag tro. Min fru däremot ratar kaffet och dricker te då och då. Det innebär att jag får sätta på kaffe till mig själv, 4 mått kaffe som mäts till 3 koppar vatten som blir 2 koppar att dricka, flera gånger om dagen. Ibland känns det så onödigt att jag hoppar över det.

Det onödiga består i att det går åt mer kaffe räknat per kopp när man brygger till färre antal koppar. Jag beslöt mig då för att prova att hälla kaffet på termos. De två vi hade dög inte vid en närmare granskning och då uppkommer behovet, vad ska man då ha?

Jag gör en snabb undersökning på internet, gör mitt val och nästa steg är då att köpa den. Kollar på Clas Ohlsson, de har den men inte just den storleken, 0,75 l som jag tycker kan vara lagom. Kollar vidare och upptäcker till min förvåning att Apotea säljer den, till ett bra pris, fraktfritt. När jag ändå är på ett apotek kollar jag om de har Loratadin, en allergimedicin. Jojomänsan även detta finns, kanske inte så förvånande.

Men vänta nu här, är inte Loratadinen ovanligt billig? Bara 12 kr, den prisnivån känner jag inte igen, det var inte så länge sedan jag besökte Apoteket Hjärtan (Ica) så det borde jag veta men kommer inte ihåg. Googlar upp det och upptäcker att jag tidigare betalat 18 kr för en likadan ask. Hm…33 % skillnad.

Resten är inte några som helst problem, kortuppgifter och adress är sparade, fast jag aldrig har handlat där tidigare, så det är bara att klicka Ok. Efter någon dag hämtar jag ut den lilla paketen hos den före detta tobakshandlaren som nu förtiden får sina intäkter på att förmedla spel och leverera paket.

***

8 | Skillnad

Jag vaknar tidigt av mig själv vilket inte tillhör vanligheterna. Cyklar genom Pålsjö skog, hör ovanligt mycket fågelkvitter och vindbruset i öronen. Det är som vanligt kallt men jag har lärt mig vid det här laget så jag fryser inte. Turen går ut till Brödkultur 2.0 som är inhyst i en del av en länga tillhörande Sofieros gård. 

Lite lustigt namn kan man tycka men första upplagan låg i en liten hörnlokal nere i fashionabla Norra hamnen. Det var så pyttelitet att man max kunde vara 3 kunder som var inne i lokalen samtidigt och då var det trångt. Det gick väldigt bra, det var omskrivna i mattidningar, vann tävlingar och det var massor med kunder som ville ta del av deras fantastiska bröd.

Men det låg som sagt i gatuplan i ett bostadshus. Jag skulle tro att det var de boende runt omkring som framförde klagomål på ljud när man normalt sett bör sova. Ja alla behöver inte sova, framför allt inte bagarna. Men de tyckte det var tråkigt att grannarna klagade och la ner verksamheten. Jag frågade dem vad planerna var men fick undvikande svar att man inte visste, man fick se helt enkelt. Katastrof, det bästa surdegsbageriet har lagt ner. 

Men jag skulle tro att det tog några år innan de öppnade i denna lokal som blev tillfixad för just deras behov antagligen. Här ser man som förut rakt in i bageriet, man kan fika inne och ute. Inga sovande grannar som undrar vad som händer när degknådaren hoppar igång mitt i natten. Mycket folk som vanligt, ännu mer så klart, de har nog dubblat personalstyrkan ser det ut som. Kul och mycket gott. 

***