Ett ljus , många färger
Livsmönster eller bara mönster från livet ? Med kameran kan man få syn på dem
Livsmönster pratas det om, oftast nämner man de dåliga, sällan de andra. Å dom dåliga ska man ändra på kvickt som attan, så blir man en glader en igen.Vissa menar att det är vår hjärna som behöver mönster, att våra sinnen alltid söker efter mönster och att vi utifrån det skapar mening.Hursomhaver, det här är också livsmönster, som jag såg och inte kunde gå förbi.Inte heller behövde jag ändra dem och det var ju skönt.Jag blev glad, där och då.Och det är ju det fina i kråksången, att har man en kamera med sig så kan man ju alltid ta en bild. Av det man ser. Så man kan se på det igen.
Frusen vattenpöl på leråker.
Bit av sprängt berg i regn
Ett stycke växt
Flyg försiktigt nu när ni far
Ni som förgyllt sommaren genom att bara vara det ni är. Flyttfåglar. Av alla de slag. Inte vet ni att det skrivs dikter om er och att ni ingår i odödlig litteratur. Ni bara gör det ni är skapta för.Ni vare sig vet eller kan bry er om att mångas barndom är förknippade med er sång och vingslag under ljumma sommarkvällar och nätter. Att ni får symbolisera mycket som är viktigt för oss människor vare sig vi gillar fåglar eller ej.
Tänkte ha de här bilderna i mitt blogginlägg idag med en helt annan text om hösten,men insåg att Håkans inlägg om tjuvjakten på flyttfåglar var viktigare.
Starka färger
Ibland är tillvaron full av starka färger. På riktigt. Idag behöver min trötta hjärna det. Önskar er alla en bra dag.
Som en porslinsfigur
Lite som en porslinsfigur blev bilden.Enligt mig då...sånt där som jag gillade som barn men nu förstått är kitchigt ;)
Fåglarna själva, de gör bara vad fåglar ska göra, flyger och äter ,och är inte det minsta kitchiga i sig själva.All eventuell kitchighet står fotografen för.
