Vad är en bra bild?
- Trådstartare Terje H
- Start datum
fotobollfoto
Aktiv medlem
Ja det var nog enklare att bli en ”bra fotograf” för 100 år sedan när konkurrensen var mindre. Någon med kemi-intresse skaffade prylar och etablerade sig som traktens fotograf.
Denna bild av min sommarkåk är runt hundra år gammal. Jag tycker att den är väldigt fin. Men egentligenär det väl inget särskilt med den än den tidens tekniska begränsningar?
JLM SSu1005 - Stiftelsen Jamtlis Samlingar
Ture Segerlunds gård i Torsgård. Uppgifter: Bo Frånberg, Pålgård, 1989.
jlm.kulturhotell.se
Terje H
Aktiv medlem
För 100 år sedan var det nog lika svårt som idag, men på ett helt annat sätt.Ja det var nog enklare att bli en ”bra fotograf” för 100 år sedan när konkurrensen var mindre. Någon med kemi-intresse skaffade prylar och etablerade sig som traktens fotograf.
Denna bild av min sommarkåk är runt hundra år gammal. Jag tycker att den är väldigt fin. Men egentligenär det väl inget särskilt med den än den tidens tekniska begränsningar?
JLM SSu1005 - Stiftelsen Jamtlis Samlingar
Ture Segerlunds gård i Torsgård. Uppgifter: Bo Frånberg, Pålgård, 1989.
Terje H
Aktiv medlem
Vad är en bra bild, egentligen? Går det att enas om några riktningslinjer, eller behövs det några sådana? Jag har inga klara svar, men diskussionen som uppstår är väl det viktigaste. Tycker jag!
Bilden som jag visar här, är den bra? Några kommer direkt säga "NEJ" och vissa kanske även lägger till med orden: "Det är en bild jag skulle slängt...", kanske för att hålla kvar sin plats i en diskussion? Andra kan hylla bilden med orden: "Jag älskar abstrakta bilder där jag inte alls kan se vad motivet är, dessutom gillar jag hjärtat..."
Jag själv är allt annat än motivstyrd i mitt fotograferande; motivet är sekundärt, bilden är det primära. Hellre en riktigt bra bild på något abstrakt än en halvkass bild på älg eller från en fotbollsmatch. En riktigt dålig bild är alltid en dålig bild, som man säger...
Eller?
Bilden som jag visar här, är den bra? Några kommer direkt säga "NEJ" och vissa kanske även lägger till med orden: "Det är en bild jag skulle slängt...", kanske för att hålla kvar sin plats i en diskussion? Andra kan hylla bilden med orden: "Jag älskar abstrakta bilder där jag inte alls kan se vad motivet är, dessutom gillar jag hjärtat..."
Jag själv är allt annat än motivstyrd i mitt fotograferande; motivet är sekundärt, bilden är det primära. Hellre en riktigt bra bild på något abstrakt än en halvkass bild på älg eller från en fotbollsmatch. En riktigt dålig bild är alltid en dålig bild, som man säger...
Eller?
fotobollfoto
Aktiv medlem
enkelt alltså: en bra bild är bra, en dålig bild är dålig. Röd är röd, blå är blå. Men är det inte ett cirkelbevis?
Ventures
Aktiv medlem
Om livet vore så enkelt. Idag är ju allt upp och nervänt. Det finns numera sanning och alternativ sanning. Röd kan vara blå eller något obestämt.
fotobollfoto
Aktiv medlem
De flesta, kanske alla, av oss söker ett motiv även om det inte finns konkret.
För mig är det inte ett hjärta utan svalget på ett djuphavsdjur som lever så långt ner under ytan att ljus och färg är obefintligt.
Rorschachtest – Wikipedia
PMD
Aktiv medlem
För att mäta något (en bilds kvalitet) behövs ett mått. Om alla har olika mått går det inte att jämföra bilders kvalitet.
Vi kan använda olika mått i olika sammanhang men det fungerar dåligt att ha olika mått samtidigt.
apersson850
Aktiv medlem
Vilket ändå är precis vad vi har. Olika mått har vi med oss och applicerar på ett och samma sammanhang.
Därför blir det helt olika. När jag såg Terjes bild med hjärtat/svalget gick min första tanke till en del intressanta filmer jag själv har skapat. På den tiden när jag använder Super VHS-C kamera och ibland råkade sätta igång inspelningen när jag trodde jag stängde av den. Eller bara startade den av misstag.
Ibland fick jag med motiv i den där stilen. Det var kanske en papperskorg eller storfavoriten, insidan på ett bagageutrymme på bilen.
Därför blir det helt olika. När jag såg Terjes bild med hjärtat/svalget gick min första tanke till en del intressanta filmer jag själv har skapat. På den tiden när jag använder Super VHS-C kamera och ibland råkade sätta igång inspelningen när jag trodde jag stängde av den. Eller bara startade den av misstag.
Ibland fick jag med motiv i den där stilen. Det var kanske en papperskorg eller storfavoriten, insidan på ett bagageutrymme på bilen.
fotobollfoto
Aktiv medlem
Ah. En stund av garv.
Pappa filmade min äldsta dotter i ishallen för närmare trettio år sedan. Och gjorde precis så. Vi fick se läktaren i närbild. Lite då och då lyfte han kameran, siktade in sig på en liten isprinsessa. Precis när han hittat rätt stängde han av.
Och så slog han på igen precis innan han sänkte kameran så att vi bara fick se ovansidan på träbänkarna igen.
Vi hade mycket roligt åt det hela. Men pappa blev stött.
fotobollfoto
Aktiv medlem
En fundering till. Monalisa. Är det en bra bild? Är det en bra bild oavsett motivet. Ni vet det för outgrundliga mystiska leendet.
Terje H
Aktiv medlem
En bild som blivit ikonifierad och därför svår att komma med riktigt bra analys kring. Bara det att de flesta som får se originalet blir förvånade över att bilden inte är större…
Bilden har förutom leendet ett fascinerande perspektiv, med närhet både till Mona-Lisa och till bakgrunden. Bilden har förlorat mycket av sin ursprungliga färgskala, men behållet den för da Vinci så karakteristiska mjuka känslan. En bild som är lätt att fascineras av, fast hans bild ”Nattvarden” är ett större konstverk.
Terje H
Aktiv medlem
Något som är gemensamt för alla framstående fotografer är känslan för när något är riktigt bra. Ibland direkt, ibland efter en mognadsprocess. Det typiska för dessa framstående fotografer är en fascinerande hög lägstanivå.
Visar man bilder för dessa fotografer kan man fascineras över hur snabbt de kan välja ut de bästa bilderna. Några mallar för hur man bedömer behövs inte - man bara vet vad som är bra.
Det som utmärker de mindre bra fotograferna är bristen på kontinuitet och ofta en stor osäkerhet till vad som fungerar.
Kommentarer?
PMD
Aktiv medlem
Det är allt annat än säkert att "bra" betyder samma sak för alla fotografer. Känslan för att något är riktigt bra är troligen välutvecklad hos framstående fotografer, men den känslan kan manifestera sig radikalt olika från fotograf till fotograf.
Vad som är tekniskt bra är förstås lättare att mäta med gemensamma måttstockar än vad som är estetiskt bra, helt enkelt för att det råder mer av konsensus om tekniken än om estetiken. Målgrupp och sammanhang spelar också roll (som redan påpekats några gånger i tråden).
Vad som är tekniskt bra är förstås lättare att mäta med gemensamma måttstockar än vad som är estetiskt bra, helt enkelt för att det råder mer av konsensus om tekniken än om estetiken. Målgrupp och sammanhang spelar också roll (som redan påpekats några gånger i tråden).
Ventures
Aktiv medlem
Jag skulle vilja ha en sådan över axeln när man tankat över bilderna till datorn och går igenom första gången på stor skärm. På något vis är det lättare att bedöma andras bilder. Jag är ofta mer osäker med mina egna. Ibland blir bilder bättre av att mogna ett tag på hårddisken.
Terje H
Aktiv medlem
Den känslan KAN manifestera sig radikalt olika, men oftast är det inte så. Det finns på något sätt en oskriven mall som man känner av.
Sedan kan det vara olika vilka vi ser som representanter för dessa framstående fotografer. Ju mindre vi kan om andra fotografer desto svårare är det att kunna relatera till vilka gåtor som är gemensamma i de riktigt bra bilderna.
fotobollfoto
Aktiv medlem
Dessa ”framstående fotografer” som omnämns. Gäller det oavsett genre/gren inom fotografi? Är en bra reklambild som gör oss köpsugna alltid ”en bra bild”?
Terje H
Aktiv medlem
Framstående fotografer är framstående fotografer, oavsett genre. En riktigt bra bild känns direkt från dessa fotografer - då handlar det om bilden i sig själv oftast. Sedan handlar det ju om hur högt man går för att anse att någon är en framstående fotografer.
Rumpelstiltskin
Aktiv medlem
Vad som är bra beror nog mycket på betraktaren. Pixel peepern kanske uppskattar en bild som är tekniskt perfekt på alla plan. En del bilder har en wow-faktor. HUR har de kunnat fota det DÄR?
Men ofta tror jag helt enkelt att en bra bild är en bild som berör. Det är väldigt få bilder jag kan kan framkalla med nån större detaljrikesom för min inre syn. En av dem är den här. Den är inte tekniskt perfekt, men den har nåt som frätt in den på min näthinna och där har den bott sen jag såg den första gången för kanske 40 år sedan.a
www.magnumphotos.com
Tekniskt perfekta bilder är nåt en del av oss strävar efter. Men det är inte alltid de som berör människor, får dem att känna något och att minnas bilden. Det måste till nåt mer.
En känd svensk pressbild som jag också minns och som får mig att le varje gång jag ser den.
www.fotosidan.se
Men ofta tror jag helt enkelt att en bra bild är en bild som berör. Det är väldigt få bilder jag kan kan framkalla med nån större detaljrikesom för min inre syn. En av dem är den här. Den är inte tekniskt perfekt, men den har nåt som frätt in den på min näthinna och där har den bott sen jag såg den första gången för kanske 40 år sedan.a
The Walk to Paradise Garden. USA, 1946
After being severely wounded in 1945 by Japanese mortar fire at Okinawa while covering World War II for LIFE magazine, W. Eugene Smith returned home to New York state for the long process of recuperation. He was unable to hold a camera properly or take photographs for another year. After...
www.magnumphotos.com
Tekniskt perfekta bilder är nåt en del av oss strävar efter. Men det är inte alltid de som berör människor, får dem att känna något och att minnas bilden. Det måste till nåt mer.
En känd svensk pressbild som jag också minns och som får mig att le varje gång jag ser den.
Vem var tanten med väskan?
Just nu visas Sveriges bästa pressbilder genom tiderna på Galleri Kontrast. Och bäst av dem alla är Hans Runessons ikoniska bild av när en tant svingar sin väska mot ett skinhead under en nazistdemonstration i Växjö 1985. Men vem var tanten? Den frågan har fått sitt svar i en radiodokumentär.
www.fotosidan.se
PMD
Aktiv medlem
Det fanns en glänta längs en stig i skogen där jag bor. Varje gång jag gick där (vilket var nästan varje dag) tänkte jag på Smiths bild. Jag såg den första gången i ett reportage om honom i FOTO nån gång på 1970-talet. Jag tror att det var medan han levde.
Numera är den skogen avverkad, men jag minns fortfarande ungefär hur gläntan såg ut. Inte likadan som den i Smiths bild, men liknande.
