Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Systemkamera eller superzoom

Produkter
(logga in för att koppla)
En åsikt tycks vara att det under vissa förhållanden är skillnaden inte så stor mellan en s.k. superzoom och en systemkamera.

Ja, så är det. Om ljuset är bra så kan skillnaden vara väldigt liten i en färdig bild. Å andra sidan kan det vara väldigt stor skillnad i slutresultat också under sämre förhållanden...

Ju mindre man tänker skriva ut bilderna eller visa dem på nätet, desto mindre kommer skillnaden att synas. Något du aldrig kommer komma ifrån är dock att det är svårt till omöjligt att få kort skärpedjup med en kamera med liten sensor, om du nu tycker att det är relevant.
 
Senast ändrad:
Många intressanta svar här.

En åsikt tycks vara att det under vissa förhållanden är skillnaden inte så stor mellan en s.k. superzoom och en systemkamera.

Lustigt förresten vilka kameror man kallar superzoom.

Jag har mailat 3 affärer om vilken superzoom som är bäst beträffande kvalitet/zoom. Alla svarade Canon powershot sx40.

Andra jag har tittat på är Nikon Coolpix 500, Sony CyberShot DSC-HX100V, Olympus SP-810 UZ.

Priset varierar ju en hel del och läser man recensioner verkar kvaliteten variera mycket.

Frågan är hur mycket man märker detta som "vanlig" fotograf.

Är skillnaden så stor? Vilka s.k. superzoomare har ni erfarenhet av här?

Min "jolle", Sony DSC-HX9V, är nästan en sk. superzoom likt Sony CyberShot DSC-HX100V, har exakt samma bildsensor (1/2,3”), brännvidd 24-386mm, 16x, det räcker mera än väl, betydligt kompaktare än den större Sony CyberShot DSC-HX100V.

Tyvärr, den är slutsåld, enligt agenturen, troligen i hela Sverige, lika illa i Europa, illa för konsumenten men bra för tillverkaren, - väntas in först under 2012-02!
 
Jag menar att det blir så pass osmidigt att man gör bättre i att ha en tyngre kamera.
Är det bara siffrorna som är poängen. När använder du de här 834 mm:arna, utan stativ och utan brusreduceringsgröt? Eller är det bara "min är större än din"-stuket?



Det kan ju tänkas att man kan få tillräcklig upplösning utan stativ, eller att saker i bilden rör sig. Fast du kanske menar att antingen så ska man köra stativ och bas-ISO och i övriga fall så spelar det ingen roll hur brusig/utsmetad bilden blir? Varför inte en mobilkamera? Den är ju ännu smidigare, fast då får man ju inte 13^354 ggr zoom. ;)



Problemet är bara att det var en hel del egenskaper som fick stryka på foten när man krympte allting. Det finns ingen gratis lunch!

Sedan tycker jag att man likförbaskat måste ha någon typ av väska till allt större än Canon S90/95/100 och liknande om man alltid ska kunna få med den. Alla springer inte omkring i rock med rejält stora fickor året om... Det räcker inte med att man ibland kan få med den. För somliga av kamerorna som nämnts får man nog ha rätt stora rockfickor också, och dessutom vara tolerant för sned lastfördelning i ytterplagget.

Kompaktkameror har sina poänger, men det är framför allt pris och liten storlek - inte fantastiska brännviddsomfång och lysane prestanda. Jag tycker absolut att det finns modeller som kan vara intressanta att äga, men då inte olika varianter med gigantiskt omfång som försöker leka systemkamera fast det inte är det.

Vet inte riktigt i vilken ände jag skall börja bemöta ditt massiva inlägg. Kanske här: Klart att det inte finns någon gratis lunch, inte ens i systemkameravärlden. Alla kameror är kompromisser. Behöver man tillgång till långa brännvidder är absolut en långzoomkamera ett alternativ enligt min mening. Den är inte bäst på något, utom att vara tillräckligt (kanske?) bra på det mesta. Om den är tillräckligt bra måste man själv bedömma, utan att ipumpas förutfattade meningar om långzoomkamerors icke existensberättigande som råder i detta, och många andra fotoforum. Faktum är att de har sin givna plats, och är kompetenta bildmaskiner.

"Min är större än din stuket" tycker jag är irrelevant att kommentera. Behöver man tillgång till långa brännvidder så behöver man, oavsett om detta uppnås med en här rumsren dslr, eller en knappt vatten värd långzoomkamera. Nu kommenterade jag visst i alla fall.

Visst finns det grader av helvete, bara för att man ibland behöver ett stativ till en långzoomkamera, betyder det ju inte att den är osmidigare än ett avsevärt mycket tyngre och större kamerasystem, med allt som medföljer.

Det skiljer omkring 2-3 steg i isoprestanda mellan en långzoom och en dslr enligt min subjektiva bedömning (jag tar gärna emot ett kvantitativt baserat värde), vad du lägger in i ordet brusreduceringsgröt är förmodligen något annat än jag lägger in.

Jag använder aldrig en väska till min dslr. Varför skulle man behöva det till en långzoomkompakt? Börjar det regna har jag med en ihopvikt plastpåse som tar ingen plats. Däremot använder jag väska för att få med mig de objektiv jag anser mig behöva.

Kompaktkameror har visst sin fördel i fantastiska brännviddsomfång jämfört med dslr-kameror. Det är en av fördelarna med den konstruktionen. Uppenbarligen har dessutom långzoomkameror lysande optiska prestanda på i vart fall de längsta brännvidderna. I vart fall Panasonic FZ45. Vad jag sett i jämförande tester står den inte ut märkvärdigt från andra långzoomare på dessa brännvidder, varför jag tror att detta gäller generellt för långzoomkameror.

Jag tror att en av anledningarna till att långzoomkameror sticker i ögonen på många dslr-ägare är just att de liknar en dslr och dessutom har tekniska specer som kan få vem som helst att dregla. Nu skall man inte förledas att tro att de verkligen är dslr:er. De är en alldeles egen kameratyp med sina egna för- och nackdelar. Precis som systemkameror är. För vissa är en långzoom bättre, för andra en dslr.

Mitt största behov av riktigt lång brännvidd har jag personligen haft vid fotografering av månen i landskapsmiljö. Då skulle en långzoom suttit verkligt fint. Nu har jag ingen. Paradoxalt nog då jag är en förespråkare för kameratypen. Men en vacker dag kommer jag nog att köpa en så jag håller ögonen på dem.
 
Skall man fotografera med korta brännvidder och har krav på upplösning lär man använda stativ även med systemkameran som sagt.
Varför skulle man göra det?

Rawformat tror jag är mindre viktigt på denna typ av kamera, men såklart ingen nackdel om det finns. Osagt om det verkligen ger någon fördel på dessa kameror.
Det gör det definitivt. Ju mindre DR, färgdjup osv, desto viktigare att se till att inget av det försvinner i en automatiserad jpg-konvertering.
 
Varför skulle man göra det?


Det gör det definitivt. Ju mindre DR, färgdjup osv, desto viktigare att se till att inget av det försvinner i en automatiserad jpg-konvertering.

Därför att stativ är en bra förutsättning för att hålla nere ISO, tex om man bländar ner en systemkamera för att uppnå maximal skärpa (kanske vid 5,6 eller 8 på en APS-C-kamera). Dessutom minimerar det risken för kameraskak. Men i princip har du rätt, det skiljer ju två-tre steg i isoprestanda mellan en långzoom och en systemkamera. Jag tror ändå att många skulle föredra att fotografera med stativ med en dslr om maximal upplösning är ett kriterium.

Angående RAW och långzoomkameror så är de direkta jämförelsetester jag kommer ihåg att jag sett mellan de olika formaten nedslående för RAW. Detta då JPEG faktiskt gav bättre resultat. Detta alltså med långzoomkameror inblandade. Nu har jag bara sett ett sådant test, men jag tyckte det ändå sade något relevant. Fråga mig inte var jag såg det, tror det var på dpreview. Men i princip är ju RAW bättre om det fungerar som det skall.

Edit: Kanske drar jag för stora växlar på det enskilda testet.
 
Senast ändrad:
För TS skull kan vi enas om en sådan här sammanfattning:

En superzoomkompakt kan vara ett prisvärt sätt att nå längre brännvidder utan att bli av med de kortare i ett och samma objektiv. Den tar betydligt mindre plats än de flesta systemkameror med motsvarande zoomomfång. Den är mest lämpad till bra ljus eller vid lite sämre ljus där större utskrifter inte skall göras. Har man som mål att undvika datorbearbetning och beskärning av bilder i efterhand kan det vara ett bra alternativ.

En systemkamera med t ex ett superzoomobjektiv erbjuder inte samma maxtele och kostar i regel lite mer även begagnad. Med beskärning vid högre ISO kan sannolikt samma bildutsnitt med samma bildkvalitet som kompakten. Vid låga ISO tjänar superzoomkompakten i upplösning i längre teleläget medan vid mer normala brännvidder har systemkameran mer tekniska förutsättningar för bättre bildkvalitet. Notera att beskärning av bilden (eller digital zoom om man så vill) kräver i regel datorarbete ett steg man undviker med superzoomkompakten.
 
En systemkamera med t ex ett superzoomobjektiv erbjuder inte samma maxtele och kostar i regel lite mer även begagnad. Med beskärning vid högre ISO kan sannolikt samma bildutsnitt med samma bildkvalitet som kompakten. Vid låga ISO tjänar superzoomkompakten i upplösning i längre teleläget...
Med en systemkamera kan man givetvis inte få samma brännviddsomfång i ett objektiv som t ex SX40. Men i två (nästan).

Om du sätter Canon 100-400 på t ex Canon 600D motsvarar längsta brännvidden 640 mm. SX40 har motsvarande 840 mm som längsta brännvidd, men bara 12 MP. 600D har 18 MP. Man får alltså inte högre upplösning med superzoomen.
 
Tänkte på att köpa en kamera och funderar på Canon Powershot sx40 vilket lär vara en bra kompromiss.

Säkert många som inte anser detta vara ett alternativ så den diskussionen kan vi spara :)

Någon som har erfarenhet av den eller annan liknande?

Ett alternativ är att köpa en systemkamera med teleobjektiv i närheten av det sx40 har helst.

Vad skulle man få ge för en systemkamera med motsvarande teleobjektiv?

Vad skulle det kosta begagnat och var köper man? Jag gissar nämligen att det blir betydligt dyrare.


Om du inte blivit ivägskrämd helt från tråden så är superzoomar riktigt trevliga kameror. Själv hade jag en föregångare till den SX40 du tittar på nu, en S3IS i mitten av 2000-talet. Canon gjorde väldigt fina superzoomar redan då och den du tittar på nu är toppklassad.

För egen del var det S3IS som fick mig intresserad av digital fotografi. Med sina (nu medeltida) 6MP kunde den ta riktigt bra bilder i ett otroligt zoomomfång vars DSLR-motsvarighet inte finns för reda pengar. Och dagens SX40 är så mycket mer kamera för pengarna. Vill du så småningom utveckla ditt fotointresse har du skaffat en utmärkt plattform att lära dig det mesta på.

Vi som idag fotar med dyra fin-kameror och mängder med objektiv kan bara med avund konstatera att du tex får en längsta brännvidd motsvarande 840mm :)
 
Vet inte riktigt i vilken ände jag skall börja bemöta ditt massiva inlägg.

Nu blir det ännu längre. ;)
Antingen blir frågeställaren förvirrad eller också går det att dra slutsatser av diskussionen. Det lär väl visa sig, men det finns ett visst värde av att titta på saken från mer än ett håll.

Ergo:

Kanske här: Klart att det inte finns någon gratis lunch, inte ens i systemkameravärlden. Alla kameror är kompromisser. Behöver man tillgång till långa brännvidder är absolut en långzoomkamera ett alternativ enligt min mening. Den är inte bäst på något, utom att vara tillräckligt (kanske?) bra på det mesta. Om den är tillräckligt bra måste man själv bedömma, utan att ipumpas förutfattade meningar om långzoomkamerors icke existensberättigande som råder i detta, och många andra fotoforum. Faktum är att de har sin givna plats, och är kompetenta bildmaskiner.

För somliga kan det kanske vara det, men jag tycker att din framställning är kraftigt vinklad till superzoomens fördel. Det blir väldigt många om: om man har stativ, om det är bra ljus, om man inte skriver ut/tittar på bilderna i stor storlek, om...

På 800 mm är det framför allt fågelfotografer och liknande som brukar uppehålla sig. Sådan verksamhet brukar sällan kännetecknas av gassande solsken. Den typen av fotograferer brukar vilja åt så lågt brus som möjligt och mycket tele. Med en superzoom kommer man bara halvvägs, om än ganska billigt relativt sett.

"Min är större än din stuket" tycker jag är irrelevant att kommentera. Behöver man tillgång till långa brännvidder så behöver man, oavsett om detta uppnås med en här rumsren dslr, eller en knappt vatten värd långzoomkamera. Nu kommenterade jag visst i alla fall.

Du citerar ju främst specifikationer utan att egentligen ange när någon ska ha faktisk användning av det. Då tycker jag nog att frågan känns ganska relevant. Som jag redan påpekat så räcker det inte bara med att ha långa brännvidder. Man har inte kommit hela vägen fram då. Under vissa förhållanden kan det räcka, men under andra riskerar kameran att vara svårligen användbar. Detta verkar du vilja bortse ifrån.

Visst finns det grader av helvete, bara för att man ibland behöver ett stativ till en långzoomkamera, betyder det ju inte att den är osmidigare än ett avsevärt mycket tyngre och större kamerasystem, med allt som medföljer.

Om man tycker att man absolut måste ha 800 mm tele så är det förstås en relevant synpunkt. Jag tror att de flesta som köper de här kamerorna sällan eller aldrig använder den brännvidden, fast det känns ju bra att det står i specifikationerna.

Det skiljer omkring 2-3 steg i isoprestanda mellan en långzoom och en dslr enligt min subjektiva bedömning (jag tar gärna emot ett kvantitativt baserat värde), vad du lägger in i ordet brusreduceringsgröt är förmodligen något annat än jag lägger in.

http://www.dxomark.com/index.php/Ca...rand2)/Nikon/(appareil3)/441|0/(brand3)/Nikon
Gå till Measurements, SNR 18% Print.

Notera nu att S100 är i princip helt ny och har en sensor på 1/1,7", dvs större än den som sitter i t ex SX40. Det var den kompaktkameran med bäst ranking jag hittade vid en snabb bläddring. Det är inte så många som är med och de använder ju råfilerna så, kameror utan sådant format lär nog inte bli testade.

Skillanden är snarast 3 steg för APS-C och 4 steg för småbild/FX. Märk väl då att småbildskameran är flera år gammal och att det bör komma nya kameror som är bättre än så inom det närmsta året. Canon har presenterat 1Dx, men den finns ju inte att köpa så prestandan är ju okänd. 3-4 steg är ingenting man bara kan vifta bort. Det är stor skillnad!

Alltså, D700 har samma SNR på ISO 3200 som S100 har på ISO 200... Lägg därtill att man kan sätta ljusstarkare objektiv på systemkamerorna. Det blir givetvis ingen hjälp om man vill ha långt skärpedjup, men det kan vara skillnaden mellan att få en fullt användbar bild och i princip inget alls med superzoomen.

Sedan hör det nog till saken när man tittar på bilder från kompaktkameror att det är lätt att bli lurad. De har blivit väldigt duktiga på att smeta ut bruset så att det ser någorlunda ok ut. Skärskådar man det hela brukar det dock visa sig att många ytor smetats ut och helt eller delvis förlorat texturen. Mätningarna brukar inte säga riktigt hela sanningen heller, ens om man rensar bort brusreduceringen eftersom bruset kan ha olika karaktär. Det handlar inte bara om mängden brus utan hur störande det brus som finns är. Sedan finns det fler parametrar än brus också, vilket ofta glöms bort.

Jag använder aldrig en väska till min dslr. Varför skulle man behöva det till en långzoomkompakt? Börjar det regna har jag med en ihopvikt plastpåse som tar ingen plats. Däremot använder jag väska för att få med mig de objektiv jag anser mig behöva.

Det är ju möjligt att du inte gör det, men jag kan lova att alla inte är som du. Om man nu ska köra ditt stuk så kan man mycket väl stoppa ned några fasta objektiv i rockfickorna, så att det skulle vara en absolut nödvändighet med väska för systemkameratillbehör kan nog diskuteras. Måste man absolut ha massor med tele kommer man givetvis i ett annat läge, men så är det inte nödvändigt vis jämt.

Kompaktkameror har visst sin fördel i fantastiska brännviddsomfång jämfört med dslr-kameror. Det är en av fördelarna med den konstruktionen. Uppenbarligen har dessutom långzoomkameror lysande optiska prestanda på i vart fall de längsta brännvidderna. I vart fall Panasonic FZ45. Vad jag sett i jämförande tester står den inte ut märkvärdigt från andra långzoomare på dessa brännvidder, varför jag tror att detta gäller generellt för långzoomkameror.

Att man kan åstadkomma fantasifulla specifikationer är vi helt överens om. Däremot delar jag inte din mening om hur användbara dessa faktiskt kommer att vara. Ibland kommer de att vara det, men jag menar att det är i en långt mindre utsträckning än du vill göra gällande.

Jag tror att en av anledningarna till att långzoomkameror sticker i ögonen på många dslr-ägare är just att de liknar en dslr och dessutom har tekniska specer som kan få vem som helst att dregla. Nu skall man inte förledas att tro att de verkligen är dslr:er. De är en alldeles egen kameratyp med sina egna för- och nackdelar. Precis som systemkameror är. För vissa är en långzoom bättre, för andra en dslr.

Fast du försöker ju få det till att superzoomen nästan alltid skulle vara lika bra eller bättre, vilket jag inte finner vara med sanningen överensstämmande. Varför superzoomarna skulle sticka i ögonen förstår jag inte. Jag tror att du mest hittat på en anledning till att vifta bort kritiken mot dem, utan att behöva ange något bra argument.

Mitt största behov av riktigt lång brännvidd har jag personligen haft vid fotografering av månen i landskapsmiljö. Då skulle en långzoom suttit verkligt fint. Nu har jag ingen. Paradoxalt nog då jag är en förespråkare för kameratypen. Men en vacker dag kommer jag nog att köpa en så jag håller ögonen på dem.

Du tycker inte att det behovet framstår som något specialiserat?
Visst, de flesta har nog fotograferat månen vid ett eller annat tillfälle, men att utifrån det välja kameratyp förefaller inte vettigt. Tycker man sig ha råd kan man givetvis ha mer än en kamera och då välja två olika typer som kompletterar varandra.

Återigen, jag menar inte att kompaktkameror, eller ens de av superzoomarten, skulle vara oanvändbara. De är bara betänkligt mycket sämre i flera avseenden och det går inte att vifta bort. För att göra kompromissen så liten som möjligt bör man nog fundera länge och hårt på om man verkligen behöver motsvarande 840 mm tele (eller likande). Hälften räcker mer än väl för de flesta, om ens det behövs. Har man vissa specialintressen gäller dock att det aldrig räcker, men då är det också oftast så att även kamerans ljuskänslighet sätts på prov. Då hamnar vi där igen, med att man bara når halvvägs med en superzoom. Förvisso oftast till betydligt lägre pris, men det hjälper ju inte om man inte når ända fram.

Jag, helt personligen, skulle inte köpa en superzoom eftersom jag inte tycker att kompromissen är särskilt lyckad. Att du inte delar den uppfattningen har nog framgått med all önskvärd tydlighet vid det här laget. Dock, märk väl, så skulle jag mycket väl kunna skaffa en kompakt med ett mer begränsat omfång där jag tycker att kompromissen blir vettigare. En sådan utgör också ett bättre komplement till en systemkamera, om man har en sådan. Just det är ju inte aktuellt för trådstartaren dock. Det finns förstås mer kompakta (!) kompaktkameror än vissa superzoomar. En Sony nämndes i tråden och den är inte så fasligt stor. Dock har den ljussvagare objektiv än vad man kan få på en kompaktkamera om man letar, och ljusstyrka vill man nog helst ha med tanke på sensorns begränsningar.

Trådstartaren får väl själv avgöra vad han tycker att den rätta kompromissen ligger. Den hänger både på plånboken och vad kameran ska användas till. Har man 4000:- och vill ha motsvarande 400+ mm tele så finns det inte mycket att välja på.
 
Om du inte blivit ivägskrämd helt från tråden så är superzoomar riktigt trevliga kameror. Själv hade jag en föregångare till den SX40 du tittar på nu, en S3IS i mitten av 2000-talet. Canon gjorde väldigt fina superzoomar redan då och den du tittar på nu är toppklassad.

För egen del var det S3IS som fick mig intresserad av digital fotografi. Med sina (nu medeltida) 6MP kunde den ta riktigt bra bilder i ett otroligt zoomomfång vars DSLR-motsvarighet inte finns för reda pengar. Och dagens SX40 är så mycket mer kamera för pengarna. Vill du så småningom utveckla ditt fotointresse har du skaffat en utmärkt plattform att lära dig det mesta på.

SX40 är säkert ett utmärkt val om man bestämmer sig för att man kan leva med kameratypens begränsningar. Canon är generellt sett duktiga på att göra kompaktkameror och den är säkert inget undantag. Jag tittade lite snabbt på några bilder ifrån den igår och det såg ändå förvånansvärt bra ut, så det är nog inget dumt val i sammanhanget. Fast det finns säkert andra modeller som håller ungefär samma nivå.

En skillnad mot när S3IS var aktuell är dock att det tillkommit en stor flora av systemkameror, både med och utan spegel, för ungefär samma eller inte så mycket pengar till. Det förutsätter förstås att man finner sig i att inte ha enormt mycket tele, åtminstone initialt. Risken är ju överhängande, som du ju konstaterat, att det ändå slutar i systemkameraträsket på ett eller annat sätt.
 
Med en systemkamera kan man givetvis inte få samma brännviddsomfång i ett objektiv som t ex SX40. Men i två (nästan).

Om du sätter Canon 100-400 på t ex Canon 600D motsvarar längsta brännvidden 640 mm. SX40 har motsvarande 840 mm som längsta brännvidd, men bara 12 MP. 600D har 18 MP. Man får alltså inte högre upplösning med superzoomen.

Jo, men beskär du bilden från 640mm och 18mp så får man motsv 840mm och 10,5mp. På pappret, bortsett från diskussion om pixelskärpa har superzoomen 12mp vid 840mm.
 
Nu blir det ännu längre. ;)
Antingen blir frågeställaren förvirrad eller också går det att dra slutsatser av diskussionen. Det lär väl visa sig, men det finns ett visst värde av att titta på saken från mer än ett håll.

Ergo:



För somliga kan det kanske vara det, men jag tycker att din framställning är kraftigt vinklad till superzoomens fördel. Det blir väldigt många om: om man har stativ, om det är bra ljus, om man inte skriver ut/tittar på bilderna i stor storlek, om...

På 800 mm är det framför allt fågelfotografer och liknande som brukar uppehålla sig. Sådan verksamhet brukar sällan kännetecknas av gassande solsken. Den typen av fotograferer brukar vilja åt så lågt brus som möjligt och mycket tele. Med en superzoom kommer man bara halvvägs, om än ganska billigt relativt sett.



Du citerar ju främst specifikationer utan att egentligen ange när någon ska ha faktisk användning av det. Då tycker jag nog att frågan känns ganska relevant. Som jag redan påpekat så räcker det inte bara med att ha långa brännvidder. Man har inte kommit hela vägen fram då. Under vissa förhållanden kan det räcka, men under andra riskerar kameran att vara svårligen användbar. Detta verkar du vilja bortse ifrån.



Om man tycker att man absolut måste ha 800 mm tele så är det förstås en relevant synpunkt. Jag tror att de flesta som köper de här kamerorna sällan eller aldrig använder den brännvidden, fast det känns ju bra att det står i specifikationerna.



http://www.dxomark.com/index.php/Ca...rand2)/Nikon/(appareil3)/441|0/(brand3)/Nikon
Gå till Measurements, SNR 18% Print.

Notera nu att S100 är i princip helt ny och har en sensor på 1/1,7", dvs större än den som sitter i t ex SX40. Det var den kompaktkameran med bäst ranking jag hittade vid en snabb bläddring. Det är inte så många som är med och de använder ju råfilerna så, kameror utan sådant format lär nog inte bli testade.

Skillanden är snarast 3 steg för APS-C och 4 steg för småbild/FX. Märk väl då att småbildskameran är flera år gammal och att det bör komma nya kameror som är bättre än så inom det närmsta året. Canon har presenterat 1Dx, men den finns ju inte att köpa så prestandan är ju okänd. 3-4 steg är ingenting man bara kan vifta bort. Det är stor skillnad!

Alltså, D700 har samma SNR på ISO 3200 som S100 har på ISO 200... Lägg därtill att man kan sätta ljusstarkare objektiv på systemkamerorna. Det blir givetvis ingen hjälp om man vill ha långt skärpedjup, men det kan vara skillnaden mellan att få en fullt användbar bild och i princip inget alls med superzoomen.

Sedan hör det nog till saken när man tittar på bilder från kompaktkameror att det är lätt att bli lurad. De har blivit väldigt duktiga på att smeta ut bruset så att det ser någorlunda ok ut. Skärskådar man det hela brukar det dock visa sig att många ytor smetats ut och helt eller delvis förlorat texturen. Mätningarna brukar inte säga riktigt hela sanningen heller, ens om man rensar bort brusreduceringen eftersom bruset kan ha olika karaktär. Det handlar inte bara om mängden brus utan hur störande det brus som finns är. Sedan finns det fler parametrar än brus också, vilket ofta glöms bort.



Det är ju möjligt att du inte gör det, men jag kan lova att alla inte är som du. Om man nu ska köra ditt stuk så kan man mycket väl stoppa ned några fasta objektiv i rockfickorna, så att det skulle vara en absolut nödvändighet med väska för systemkameratillbehör kan nog diskuteras. Måste man absolut ha massor med tele kommer man givetvis i ett annat läge, men så är det inte nödvändigt vis jämt.



Att man kan åstadkomma fantasifulla specifikationer är vi helt överens om. Däremot delar jag inte din mening om hur användbara dessa faktiskt kommer att vara. Ibland kommer de att vara det, men jag menar att det är i en långt mindre utsträckning än du vill göra gällande.



Fast du försöker ju få det till att superzoomen nästan alltid skulle vara lika bra eller bättre, vilket jag inte finner vara med sanningen överensstämmande. Varför superzoomarna skulle sticka i ögonen förstår jag inte. Jag tror att du mest hittat på en anledning till att vifta bort kritiken mot dem, utan att behöva ange något bra argument.



Du tycker inte att det behovet framstår som något specialiserat?
Visst, de flesta har nog fotograferat månen vid ett eller annat tillfälle, men att utifrån det välja kameratyp förefaller inte vettigt. Tycker man sig ha råd kan man givetvis ha mer än en kamera och då välja två olika typer som kompletterar varandra.

Återigen, jag menar inte att kompaktkameror, eller ens de av superzoomarten, skulle vara oanvändbara. De är bara betänkligt mycket sämre i flera avseenden och det går inte att vifta bort. För att göra kompromissen så liten som möjligt bör man nog fundera länge och hårt på om man verkligen behöver motsvarande 840 mm tele (eller likande). Hälften räcker mer än väl för de flesta, om ens det behövs. Har man vissa specialintressen gäller dock att det aldrig räcker, men då är det också oftast så att även kamerans ljuskänslighet sätts på prov. Då hamnar vi där igen, med att man bara når halvvägs med en superzoom. Förvisso oftast till betydligt lägre pris, men det hjälper ju inte om man inte når ända fram.

Jag, helt personligen, skulle inte köpa en superzoom eftersom jag inte tycker att kompromissen är särskilt lyckad. Att du inte delar den uppfattningen har nog framgått med all önskvärd tydlighet vid det här laget. Dock, märk väl, så skulle jag mycket väl kunna skaffa en kompakt med ett mer begränsat omfång där jag tycker att kompromissen blir vettigare. En sådan utgör också ett bättre komplement till en systemkamera, om man har en sådan. Just det är ju inte aktuellt för trådstartaren dock. Det finns förstås mer kompakta (!) kompaktkameror än vissa superzoomar. En Sony nämndes i tråden och den är inte så fasligt stor. Dock har den ljussvagare objektiv än vad man kan få på en kompaktkamera om man letar, och ljusstyrka vill man nog helst ha med tanke på sensorns begränsningar.

Trådstartaren får väl själv avgöra vad han tycker att den rätta kompromissen ligger. Den hänger både på plånboken och vad kameran ska användas till. Har man 4000:- och vill ha motsvarande 400+ mm tele så finns det inte mycket att välja på.

Jag bemöter inte alla punkter, det blir långt och jag vet inte om det gagnar diskussionen. Du har sagt mycket om det jag redan har sagt och jag behöver kanske inte upprepa mig igen. Det är dock inte menat att ignorera, eller vifta bort din kritik.

Antagligen är det det att jag är pro långzoomkameror som gör att jag verkar okritisk, ensidig och viftar bort kritiken?

Intressant att du tog fram en mätning på en kompakt. Synd att det inte var en långzoom. Det var ju som jag gissade att det skiljer mer i kvantitativa termer, än i subjektiva. Precis som du skriver är det svårt att avgöra brusnivåerna utifrån bilder, då kameratyperna behandlar bilderna olika. Samtidigt tycker jag att det säger något om skillnaderna i brusprestanda, tolka det åt det håll man vill.

Visst är det så att det finns förhållanden under vilka man kan få bilder med en DSLR, men inga med en långzoomkamera, beroende på skillnaderna i främst isoprestanda och fokushastighet. Men även andra situationer finns då man kan få avstå bilder med en långzoom. Något annat har jag väl inte sagt? Den enda punkt jag påstått att en långzoomkamera befinner sig i samma härad som en dslr är angående den optiska jämförelsen mellan bilderna på Cyberphoto. Där verkar inga betydande kompromisser gjorts på telesidan för att på samma gång ha supertele och tillgång till vidvinkel i samma objektiv. I varje fall inte med ledning av Cyberphotos bilder. Det vore intressant att se hur bildkvalitén ser ut på vidvinkelsidan, om betydande kompromisser gjorts där för att ha tillgång till supertele?

Jag kan inte se varför denna diskussion skulle vara ointressant för någon som funderar på att köpa en långzoomkamera? Det är väl som sagt bra att kameratypen diskuteras från olika håll, och inte bara ensidigt som vanligen är fallet här? Detta var inte riktat främst till Ztenlund, utan jag tror det var någon fler som kommenterade saken.

Nu börjar jag dock känna att argumenten tryter, att jag upprepar mig. Om inget nytt framkommer, eller om du vill diskutera något jag nu skrivit här, tror jag att jag drar mig tillbaks från tråden så länge.
 
Senast ändrad:
Den enda punkt jag påstått att en långzoomkamera befinner sig i samma härad som en dslr är angående den optiska jämförelsen mellan bilderna på Cyberphoto. Där verkar inga betydande kompromisser gjorts på telesidan...
Den jämförelse i en annan tråd som du länkat till visar att jpg-bilder från en långzoomkamera ger ett bra skärpeintryck vid höga kontraster, men säger inte mycket om detaljrikedom. Intressantare hade varit att jämföra bilder på t ex en fågels fjäderdräkt.
 
Den jämförelse i en annan tråd som du länkat till visar att jpg-bilder från en långzoomkamera ger ett bra skärpeintryck vid höga kontraster, men säger inte mycket om detaljrikedom. Intressantare hade varit att jämföra bilder på t ex en fågels fjäderdräkt.

Ja, men visst finns det några detaljer att studera? Ringen över å:et och de små skruvarna i skylten. För den som är intresserad kan man leta upp ett annat utsnitt i bilden och jämföra. Nu är ju skärpan förmodligen ställd på skylten i centrum av bilden, så man får tänka på var man tittar. Vore objektivet en skräpkompromiss på långa brännvidder skulle det förmodligen inte se ut så där. Jag skriver förmodligen, för med handen på hjärtat behövs det egentligen kontrollerade tester för direkta jämförelser med kvantitativa mått. Men ser bilderna bra ut så räcker det för mig. Och här ser det ju onekligen bra ut. Vore intressant med fler jämförelsebilder, eller tester. Även på andra brännvidder. De bilder jag sett med långzoomkameror har faktiskt mestadels sett riktigt bra ut vad jag kan dra mig till minnes, förutsatt att kameran hanterats på ett riktigt sätt.
 
Nu gjorde jag så att jag letade upp ett annat utsnitt och jämförde lite hastigt. Då ser det bättre ut till canonbildens fördel. Vet inte om det beror på optiken, eller på sensorstorleken. Men det ser ut som med alla kompaktkamerabilder när man detaljstuderar dem i riktigt hög förstoring på nära håll, utsmetade detaljer med spår av brusreducering. Det är ett pris man får betala. Man får värdera själv vad man tycker det betyder för den färdiga bilden som man nu tänker betrakta den.
 
Vilka kameror jämförs? Canon Sx40 verkar intressant.

Jag hade en Panasonic Fz18 förut och den var väldigt bra för att ta dokumentationskort på fåglar men det var väldigt svårt få fin detaljering. Skillnaden mot min eos 7d med bra objektiv är stor till 7 ds fördel.
 
Vilka kameror jämförs? Canon Sx40 verkar intressant.

Jag hade en Panasonic Fz18 förut och den var väldigt bra för att ta dokumentationskort på fåglar men det var väldigt svårt få fin detaljering. Skillnaden mot min eos 7d med bra objektiv är stor till 7 ds fördel.

Panasonic FZ45 och Canon 5D med 400/5,6 L USM. Hittar inte hur man länkar direkt till testbilderna på Cyberphotos sida.
 
Imponerade om P ens närmar sig den kombon :)

Ja om den nu gör det. Tyvärr kom jag mig ju inte för att också göra ett utsnitt på gräset/marken vid ena stolproten till skylten då jag frågade Cyberphoto om tillstånd att använda bilderna i den andra tråden. På testbilden med Panasonicen på 400 mm och 5D med 400 mm kan man jämföra detta utsnitt. Tyvärr är ju inte ljuset identiskt och bilderna är tagna vid olika tillfällen. Rent optiskt tycker jag det ser likvärdigt ut, men jag skall inte säga att jag riktigt kan bedöma detta då panasonicbilden uppvisar tydliga spår av brus/brusreducering. Men med Panasonicen finns ju möjligheten då att zooma in ytterligare 200 mm. Tyvärr syns inte utsnittet vid stolproten då längre i bild.
 
Ja nu är jag här och tjatar om långzoomkamerors förtjänster igen :)
Kom på att man kan gå in här och jämföra identiska bilder mellan långzoomkameror och dslr:er på kortare brännvidder, omkring 70 mm brännvidd på småbildsformatet: http://www.imaging-resource.com/IMCOMP/COMPS01.HTM
Tycker fortfarande att det rent optiskt ser helt ok ut. Däremot innebär ju den mindre sensorn kompromisser i form av brus/brusreduceringsspår, men det är ju ingen hemlighet eller nyhet i frågan.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar