Nu är vi på väg långt utanför ämnet ...
Men jag vidhåller att kostnader som uppstår hos ett företag hamnar hos deras kunder, vare sig de har konkurrenter eller inte
Min anm: Nej, så är det inte alls! Bara om man har monopol och det har ingen på fotoprylsmarknaden! Alla vill självfallet vältra över alla kostnader och mer därtill på kunderna men grejen är att de faktiskt inte kan detta på en konkurrensutsatt marknad och det gäller inte bara Sony utan alla. Lägger man sig alltför högt i pris minskar till slut de totala intäkterna och då bli en sådan strategi dysfunktionell. Man förlorar pengar istället för att vinna dem. Du såg ju själv i Mats exempel ovan att Sony inte kan vältra över alltför mycket av sina högre kostnader på kunderna (om vi nu antar att de har det). Skillnaderna är väl inte alltför stora i just det exemplet.
Om man ser till de objektiv hos Nikon som uppdaterats med stabilisering under de senaste tre fyra åren så har de faktiskt generellt blivit billigare, inte dyrare. Men det handlar mer om att nyare objektiv generellt är billigare att tillverka. Det är nog snarare så att Nikon hittills lyckats bibehålla den ganska höga prisnivå de redan har genom att lägga till ny teknik vartefter, som VR eller nanocoating.
Min anm: Det tror jag faktiskt inte. De borde väl ha fått sprutt på den tillverkningslinjen för länge sedan efter mer än 10 år med den tekniken. Alla tar precis så mycket betalt de kan och försöker hitta en prisnivå där de kan maximera sina förtjänster. Marginalerna sänks och man säljer större volymer istället.
Problemet för Sony är att de knappast har några möjligheter att priskonkurrera med Canon/Nikon - oavsett typ av stabilisering.
Min anm: Visst har de det. De kan välja att köpa marknadsandelar i vissa segment och det kanske är det vi ser när exv. en A900 med samma sensor som i D3x kostar 1/3 så mycket. Låt vara att D3x är en aning bättre men motsvara den överlägsenheten ett pris som är 3 ggr högre? Nikon försöker ta det pris de tror sig kunna få och det är det och inte några tillverkningskostader som styr det. Alla söker sitt jämviktspris.
Jag vill nog hävda att det här med stabilisering i de flesta fall har en rätt liten inverkan på priset hos objektiv. Det är en tekniskt sett ganska enkel teknik när någon väl lärt sig bemästra den och komponenterna är inte speciellt dyra - inte jämfört med saker som linselemet.
De överlägset viktigaste faktorerna för priset på objektiv är:
- Antal. Ju fler exemplar av ett objektiv du kan sälja, ju billigare blir det. Den här faktorn slår ut alla andra med hästlängder.
- Mängd glas och optisk komplexitet. De två sakerna hör delvis ihop, grovt sätt kan man närmast väga objektiv och sätta priset efter vikten. Inte för att glas i sig självt är så speciellt dyrt, men att göra linselement med den enorma precision som krävs är dyrt och det blir snabbt dyrare ju fler, större och mer komplexa linsemelenten blir. Saker som hög ljusstyrka, stort zoomomfång (i synnerhet hos vidvinklar), förmåga att täcka stor bildcirkel, närgräns och bra korrektion av alla abderrationer, sådant kostar pengar att bygga.
- Att objektivet produktionstekniskt är enkelt att bygga. Ju fler operationer under tillverkningen av ett objektiv som måste utföras manuellt och inte kan göras av en maskin, ju dyrare blir det. Det är det här som gör att nyare varianter på objektiv som konstruerats för detta ofta kan vara billigare än äldre objektiv trots att de förbättrats på flera sätt.
Min anm: Nää igen. Marknaden bestämmer vad de kan ta i pris. Den skiter grymt nog i vilka tillverkningskostnader tillverkaren haft. "Är man en taskig skomakare, så får den skomakarens barn svälta och då borde han försöka göra något annat. Det var väl John Stuart Mill som så något med den andemeningen. Det är nationalekonomi och företagsekonomi.
Jag tror få människor väljer kamerasystem utifrån stabiliseringen - och gör de det så väljer de med stor sannolikhet just en kamera med stabiliseringen i huset.
Min anm: Jag tror du har fel igen. Jag och många andra fick stabilisering med alla våra utmärkta gamla Minolta-objektiv och därför valde vi KM och Sony. Andra valde av precis samma skäl Olympus och Pentax. De som sitter med sina dyra stabiliserade Canon och Nikon-objektiv gör indirekt precis samma sak de med. De köper nya kamerahus av dessa tillverkare för allt annat vore onödig kapitalförstöring. I det är vi alla väldigt lika och fullständigt förutsägbara.
