William, ta till dig det som signaturen eV1Te skrivit i inlägg #51 ovan. Hade tänkt skriva om detta, men jag hade förstås i vanlig ordning blivit MYCKET långrandigare...
Lägg det som Grundregel nr 1 i din utveckling till en förhoppningsvis så småningom kunnig fotograf. Se vilken slutare/bländare-kombination kameran väljer under olika förhållanden, och utgå sedan från detta när du senare blir varm i kläderna och börjar pröva med att avvika lite grand från detta och kunna förutse hur resultatet blir.
En annan viktig tumregel är den gamla:
Slutartiden ska vara lika med eller kortare än 1/brännvidden, förutsatt att man är VÄLDIGT stadig på handen, och att man använder FF.
Använder man APS-C (som du gör) så gäller istället:
Slutartiden = 1/1,5 * brännvidden (eller kortare).
Men detta är gränsen för de flesta, när man är utvilad, frisk, inte andfådd, står stadigt och kramar av slutaren lika mjukt och försiktigt som en fripistolskytt (deras avtryckspunkt sägs vara så lätt att ett pulsslag räcker för att skottet ska gå). För egen del går jag normalt inte över halva den slutartid som tumregeln ger (om jag inte antiskaken är inkopplad - vilket den numera alltid är förutom vid stativfoto förstås).
Den modifierade tumregeln för APS-C kameror blir nu istället:
Slutartiden = 1/3 * brännvidden (eller kortare)
Ex.: Brännvidd 135 mm - använd 1/400 sekund eller kortare.
Som du ser behövs det kortare slutartid ju längre brännvidd objektivet har.
Det är nog tämligen klart vid det här laget att ditt problem handlar om okunskap om slutartidens betydelse. Ta lite bildserier med tider från säg 1/2 sekund och ner till kanske 1/1000 sekund, och justera ISO därefter, och med någon måttlig brännvidd. Var noga med fokuseringen.
Då kommer du säkert att få se på f-n..
Dvs då tror jag att du börjar förstå slutartidens inverkan.
Gör sedan om detta med IS inkopplad, så kommer du att att kunna se hur stor förbättring denna gör. I praktiken sällan mer än kanske två steg som mest (här finns mycket glädesiffror), men detta varierar också mycket från objektiv till objektiv och vilka stabiliseringssystems-generationer dina grejer tillhör (alternativt kamerageneration vid sensorstabilisering).
Edit: Sorry, jag lyckades bli långrandig TROTS att Richard redan hade skrivit det jag hade tänkt förmedla...