Advertisement
ANNONS
Annons

Rätt eller fel att radera bild på offentlig plats?

Produkter
(logga in för att koppla)
Aldrig raderat en olaglig bild och kommer under inga omständigheter göra det heller. Vill man inte vara på bild kan man alltid välja burka, en tält, eller att inte vistas i offentliga miljöer. Det handlar om principer och om friheten att dokumentera sin samtid. Saker som är alltid viktigare än någons önskemål om vara eller icke vara på min bild.
Det sistnämnda är också extremt viktigt. Det handlar om MIN bild, dvs min egendom. Vad jag gör med egendom som är laglig är enbart min sak.

Olaglig bild? Kan tänka mig att vissa myndigheter kan ordna omständigheter som gör att du raderar! :) Antar att du menar lagliga bilder!
 
Om vi vänder på steken.

Föreställ er att ni själva sitter på parkbänk och njuter.
Ni får ett telefonsamtal som gör er mycket ledsna, arga eller upprörda pga exempelvis, ert barn har helt oväntat dött, er fru har blivit våldtagen eller ni har fått kicken från ert drömjobb.
Skulle ni då TYCKA att det var helt ok om en gatufotograf klickade på med sin kamera från ett par meters håll eftersom han ville dokumentera dina känslouttryck till framtidens bildskatt??

Svara ärligt om ni verkligen hade gillat detta.

Jag tror inte att jag skulle bry mig så mycket. I sådana omständigheter skulle det finnas mycket mer att vara bekymrad över än en fotograf i närheten som tar bilder.

Jag skulle antagligen bli mer störd av någon som håller på med någon slags aktivitet på nära håll om jag sutte på bänken och njöt av en glass än om omständigheterna var som du beskrev.

Och om jag blev störd så skulle jag nog be personen att sluta fotografera så nära, eller vad den nu höll på med, och gå en bit bort så jag inte blev störd. De flesta människor har vett nog att hörsamma sådant

Men vi kan ju utveckla det lite. I allmänhet är det antagligen störande om någon sysslar med någonting speciellt eller udda på ett par meters avstånd. Det har ingenting med fotografering att göra utan handlar om hur nära man bör vara andra människor om man gör något som inte bara är att mötas på en trottoar. Att någon bara står nära en annan person som sitter på en parkbänk kan mycket väl upplevas som störande av den som sitter på bänken.

Jag tvivlar på att de flesta gatufotografer regelmässigt fotograferar folk på så kort avstånd, och givetvis ska man inte gå för nära folk oavsett om man fotograferar eller bara tittar på dem.
 
Vad vinner vi på att fastna på bild ofrivilligt hos en gatufotograf?
Samtidigt är övervakningskameror förbjudna på väldigt många ställen och de kan ju göra nytta med att identifiera exempelvis kriminella.
Vilken "nytta" gör gatufotografen för samhället?

Förklara gärna hur du vill formulera en lag som bara gäller gatufotografer som tar bilder på helt vanliga människor som bara vardagligt är ute på gatan.
 
Regler tycker jag bör baseras på vad flertalet tycker.
Regler kanske, men lagar bör inte stiftas så lättvindigt. Speciellt inte lagar om grundläggande fri- och rättigheter. Då riskerar vi pöbelvälde.

Det finns en bra anledning (bland många) till att vi har representativ demokrati och inte direktdemokrati. Den är att våra folkvalda kan på heltid sätta sig in i de frågor de ska lagstifta om så att de är väl insatta i konsekvenserna av sina beslut.

När en bil kör på ett barn är det en olyckshändelse, en kamera används inte till gatufotografering av ovilliga av en olyckshändelse ;)
Vilket är farligast? Att bli fotograferad eller att bli påkörd av en bil?
 
Om vi vänder på steken.

Föreställ er att ni själva sitter på parkbänk och njuter.
Ni får ett telefonsamtal som gör er mycket ledsna, arga eller upprörda pga exempelvis, ert barn har helt oväntat dött, er fru har blivit våldtagen eller ni har fått kicken från ert drömjobb.
Skulle ni då TYCKA att det var helt ok om en gatufotograf klickade på med sin kamera från ett par meters håll eftersom han ville dokumentera dina känslouttryck till framtidens bildskatt??

Svara ärligt om ni verkligen hade gillat detta.

Denna fråga blir rent hypotetisk förståss och svaret likaså:

_OM_ detta skulle skett hade jag nog fokuserat på telefonsamtalet istället för en främmande individ. Sen skrev du "ett par meter"...det sker nog inte så ofta va?

Hur som helst skulle jag bett fotografen låta mig vara ifred pga samtalets art. Är säker på att 99% av gatufotograferna skulle respektera det. Och bilderna som redan tagits skulle jag strunta fullständigt i. OM jag mot förmodan skulle bry mig om den hade jag bett fotografen att inte publicera dem alls. Nej, jag hade inte hotat eller liknande, det gynnar inte mig sak då jag vet att jag egentligen inte kan kräva ett skit. Se mitt tidigare inlägg om vanligt respektfullt bemötande mot fotografen.
 
Senast ändrad:
men det är här som jag tror det blir knas.

Låt säga att jag nu tar en bild av den där coola bilen som glider förbi, och du står på andra sidan gatan(för argumentets skull säger vi att gatan dessutom är smal) och uppfattar det som att du blir fotad.

Anser du alltså att du bör ha rätt att kräva att jag tar bort bilden? att du skall ha en lagstadgad rättighet att kräva detta?

Det med gränsdragning blir inte helt lätt men detsamma gäller vissa andra lagar också.
 
Nu var mitt svar mest exempel på en företeelses nytta för samhället. Man kan ju inte bara gå efter nyttighet när det gäller vad som ska tillåtas eller inte. Jag kan tänka mig ett exempel när det gäller gatumusikanter; om de står vid ett systembolag och spelar när jag behöver köpa vin, vad gör jag då? Jag gillar inte musiken och tvingas att lyssna under en tid. Samma sak i en tunnelbanevagn. Jag kanske känner samma nivå att ogillande som den som är med på en bild gör? Som jag ser det får man helt enkelt acceptera att det finns saker som man inte vill vara med om man inte vill leva i ett förbudssamhälle.

Du har dock valet att handla på ett annat systembolag eller åka i en annan vagn.
Däremot vet du aldrig var och när du blir fotograferad och att då få till svars att man får stanna hemma tycker jag inte är rimligt.
 
Aldrig raderat en olaglig bild och kommer under inga omständigheter göra det heller. Vill man inte vara på bild kan man alltid välja burka, en tält, eller att inte vistas i offentliga miljöer. Det handlar om principer och om friheten att dokumentera sin samtid. Saker som är alltid viktigare än någons önskemål om vara eller icke vara på min bild.
Det sistnämnda är också extremt viktigt. Det handlar om MIN bild, dvs min egendom. Vad jag gör med egendom som är laglig är enbart min sak.

Japp, Din bild som du har tagit på MIG.
Jag anser faktiskt att jag har större rätt till bilden på mig än vad du har, i synnerhet om du tagit bilden mot min vilja.
Ja, jag vet att lagen säger något annat men jag uttrycker bara vad jag tror att många andra också känner i denna frågan.
 
Den rättigheten existerar inte mer än rättigheten att vistas ute utan att behöva andas bilavgaser eller rättigheten att vistas ute utan att behöva se rökande ungdomar med dålig klädsmak och ovårdat språk.

Edit: det senare exemplet skulle jag dock gärna se lagstiftning om. :D

Då är vi ense :)
Det är bara i saken vi inte är överrens ;) hahaha.
 
Du har dock valet att handla på ett annat systembolag eller åka i en annan vagn.
Däremot vet du aldrig var och när du blir fotograferad och att då få till svars att man får stanna hemma tycker jag inte är rimligt.

Jag vet inte vid vilket bolag som nån dålig gatumusikant står utanför men jag vet att jag blir övervakad och fotad ungefär precis överallt så vad spelar det för att man också riskerar att bli gatufotad?
 
Jag tror inte att jag skulle bry mig så mycket. I sådana omständigheter skulle det finnas mycket mer att vara bekymrad över än en fotograf i närheten som tar bilder.

Jag skulle antagligen bli mer störd av någon som håller på med någon slags aktivitet på nära håll om jag sutte på bänken och njöt av en glass än om omständigheterna var som du beskrev.

Och om jag blev störd så skulle jag nog be personen att sluta fotografera så nära, eller vad den nu höll på med, och gå en bit bort så jag inte blev störd. De flesta människor har vett nog att hörsamma sådant

Men vi kan ju utveckla det lite. I allmänhet är det antagligen störande om någon sysslar med någonting speciellt eller udda på ett par meters avstånd. Det har ingenting med fotografering att göra utan handlar om hur nära man bör vara andra människor om man gör något som inte bara är att mötas på en trottoar. Att någon bara står nära en annan person som sitter på en parkbänk kan mycket väl upplevas som störande av den som sitter på bänken.

Jag tvivlar på att de flesta gatufotografer regelmässigt fotograferar folk på så kort avstånd, och givetvis ska man inte gå för nära folk oavsett om man fotograferar eller bara tittar på dem.

Varför skulle du be honom sluta eller gå längre bort?
Han håller ju på med att bidra till framtidens kulturskatt och det vill du väl inte förneka honom?
Förresten så spelar dit ingen roll om du ber för han gör ändå precis som han vill eftersom han har lagen på sin sida.
Det känns väl bra ;)
 
Varför skulle du be honom sluta eller gå längre bort?
Han håller ju på med att bidra till framtidens kulturskatt och det vill du väl inte förneka honom?
Förresten så spelar dit ingen roll om du ber för han gör ändå precis som han vill eftersom han har lagen på sin sida.
Det känns väl bra ;)

För att han vill det. Samtidigt vet han att han inte har rätt att kräva något. Vad han känner, tycker och vill är upp till fotografen att ta hänsyn till.

Jag tror inte din ironiska ton fungerar särskilt väl vid det här laget. Du har fortfarande inte adresserat de komplexa konsekevenser som dina lagförslag skulle medföra.
 
Regler kanske, men lagar bör inte stiftas så lättvindigt. Speciellt inte lagar om grundläggande fri- och rättigheter. Då riskerar vi pöbelvälde.

Det finns en bra anledning (bland många) till att vi har representativ demokrati och inte direktdemokrati. Den är att våra folkvalda kan på heltid sätta sig in i de frågor de ska lagstifta om så att de är väl insatta i konsekvenserna av sina beslut.


Vilket är farligast? Att bli fotograferad eller att bli påkörd av en bil?

Jag tycker nog att direktdemokrati är att föredra eftersom det då blir som folket vill och inte som politikerna tycker.
Vanligt folk och politiker lever som bekant i olika världar, men detta är en annan fråga som vi får ta i en ny tråd ;)

Att bli påkörd av en bil borde vara farligast, men kanske inte alltid?
Den som har skyddad identitet kan bli igenkänd och då leva lika farligt.
Vissa sa att de skulle radera en bild under de omständigheterna, men inte alla och med dagens lagstiftning så behöver de inte heller göra det.
 
Jag tycker nog att direktdemokrati är att föredra eftersom det då blir som folket vill och inte som politikerna tycker.
Vanligt folk och politiker lever som bekant i olika världar, men detta är en annan fråga som vi får ta i en ny tråd ;)

Att bli påkörd av en bil borde vara farligast, men kanske inte alltid?
Den som har skyddad identitet kan bli igenkänd och då leva lika farligt.
Vissa sa att de skulle radera en bild under de omständigheterna, men inte alla och med dagens lagstiftning så behöver de inte heller göra det.

Hur många människor förolyckas pga gatufoto och hur många fotgängare går bort i trafiken per år? Sila mygg och svälja kameler...
 
Denna fråga blir rent hypotetisk förståss och svaret likaså:

_OM_ detta skulle skett hade jag nog fokuserat på telefonsamtalet istället för en främmande individ. Sen skrev du "ett par meter"...det sker nog inte så ofta va?

Hur som helst skulle jag bett fotografen låta mig vara ifred pga samtalets art. Är säker på att 99% av gatufotograferna skulle respektera det. Och bilderna som redan tagits skulle jag strunta fullständigt i. OM jag mot förmodan skulle bry mig om den hade jag bett fotografen att inte publicera dem alls. Nej, jag hade inte hotat eller liknande, det gynnar inte mig sak då jag vet att jag egentligen inte kan kräva ett skit. Se mitt tidigare inlägg om vanligt respektfullt bemötande mot fotografen.

Kanske inte sker så ofta från det avståndet, men om det gör det så spelar det ändå ingen roll vad jag tycker.
Fotografen har sin rätt att utöva sitt konstnärsskap ;)

Jag tror med att de flesta fotografer sköter detta på ett snyggt sätt men lagar är till för de som inte har den känslan.
Att be spelar liksom ingen som helst roll om du stöter på en fotograf som ska ha bilden till varje pris.
Respekt går som bekant åt båda hållen, det håller jag med om, men jag tror det är lättare att vara lugn och sansad när man står bakom kameran än om man upplever att man blivit ofrivilligt fotad.
 
Jag vet inte vid vilket bolag som nån dålig gatumusikant står utanför men jag vet att jag blir övervakad och fotad ungefär precis överallt så vad spelar det för att man också riskerar att bli gatufotad?

Men du ser då du närmar dig och vill du så kan du välja en annan butik eller så kan du stoppa proppar i öronen den korta stund som du passerar musikanten, eller hur?
Övervakningskameror är till för att skydda oss medborgare, dessutom raderas banden efter en viss tid om inget inträffat.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar