Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Produkter
(logga in för att koppla)
David G skrev:
Får Michelangelos släktingar in royalty-pengar för målningen?

Tror jag knappast. Det hade varit en bra försörjning.
Men i upphovsrätten ligger också rätten att få sitt namn publicerat i anslutning till verket. Skulle världen komma ihåg Michelangelo med den förändring i upphovsrättslagen som utredningen förespeglar?
 
Kijana skrev:
Men om du är nöjd med det du har då kan du väl för i h-e sluta klaga över att "journalister särbehandlas"?
Jag och många med mig tycker nog att det skapar fler problem att vi både har dålig lön och att arbetsgivaren gör vad de vill med vårt material.

Är det inte "vårt material" som är den springande punkten? Är det "vårt material" när det är producerat av anställda som fått lön för att just ... producera?

Utan att var insatt i frågan så är nog svaret ja. Men är det rimligt?

/Johan
 
Kijana skrev:
Uppfattade dig som att du menade att man enbart genom att bli bestulen på fysiska exemplar av en bild kan bli "fattig". Samtidigt framställer du immaterialrätten som mindre viktig för konstnärers försörjning, menar jag.
Visa gärna var jag har påstått något sådant. Jag kan inte påminna mig att jag har skrivit det i något av de två inlägg jag har gjort i den här diskussionen (innan detta inlägg).

kan man beskriva det, och det stämmer säkert om man läser lagboken strikt.
Men att beskriva problemet som att det är två separata kärl istället för ett par kommunicerande är ju att göra det lätt för sig, och dessutom ge en felaktig bild.
Jag menar att verkligheten är mer komplex genom att upphovsrätt och äganderätt hänger ihop.
Jag inser inte vad det är jag "gör lätt" för mig. Jag har knappast påstått att äganderätt och upphovsrätt inte har samband med varandra. Eftersom upphovsrätten är en inskränkning i äganderätten så har de två rätterna i högsta grad med varandra att göra.
 
hansen2 skrev:
Är det inte "vårt material" som är den springande punkten? Är det "vårt material" när det är producerat av anställda som fått lön för att just ... producera?

Utan att var insatt i frågan så är nog svaret ja. Men är det rimligt?

/Johan

Det är rimligt att de som skapar får ersättning för det.

Tror att var och en här kan ställa frågan till sig själv.
Spelar det någon roll vem som spelar musiken du lyssnar på, gör rollen i filmen du tittar på, vem som skriver krönikan i tidningen eller har gjort bilden som hänger på din vägg? Eller kan man ersätta alla dessa med ett slumpmässigt plock ur Nice price-backen; med de talanglösa kandidaterna till Scenskolan; med slumpmässigt vald bloggare eller med en naturromantisk bild från Gallerix breda sortiment?
Spelar det roll för dig så är det väl också rimligt att vederbörande får betalt för det.

Vårt material, var det. Oavsett vilken tidning/redaktion man befinner sig på, oavsett hur skicklig man är som journalist, finns ju ändå kravet på att man samtidigt som man förstås producerar ett arbete på ett sakligt sätt, ska det ju också märkas att det är din penna eller ditt öga för bilden som visat framfötterna. Det är sådant som gör en tidning och drar läsare.

Det är faktiskt så att fotograferande och annat konstnärligt skapande skiljer sig från att exempelvis producera bilar vid ett löpande band. Vid det löpande bandet ska allting vara exakt lika, nolltolerans gäller.
Inom konstnärligt skapande ska det vara personligt och unikt.
 
PMD skrev:
Visa gärna var jag har påstått något sådant. Jag kan inte påminna mig att jag har skrivit det i något av de två inlägg jag har gjort i den här diskussionen (innan detta inlägg).


Jag inser inte vad det är jag "gör lätt" för mig. Jag har knappast påstått att äganderätt och upphovsrätt inte har samband med varandra. Eftersom upphovsrätten är en inskränkning i äganderätten så har de två rätterna i högsta grad med varandra att göra.

Okej, då har jag misstolkat dig.
 
Kijana skrev:
Men om du är nöjd med det du har då kan du väl för i h-e sluta klaga över att "journalister särbehandlas"?
Det verkar tydligen vara en öm tå det här. Varför får jag inte uttrycka min åsikt om detta? Är det för att journalister är vana vid att kunna bestämma vad som ska skrivas i massmedia?

Kijana skrev:
Jag och många med mig tycker nog att det skapar fler problem att vi både har dålig lön och att arbetsgivaren gör vad de vill med vårt material.
Om meterialet har tagits fram på arbetstid som arbetsgivaren har betalat lön för, ser jag inget problem i att arbetsgivaren gör vad de vill med materialet. Dessutom, arbetsgivaren är nog inte så intresserad av att betala en vettig lön om ni behåller kontroll över materialet och vill ha betalt en gång till vid nästa publicering.
 
Kijana skrev:
Det är rimligt att de som skapar får ersättning för det.

Vilket jag utgår ifrån att anställda journalister och fotografer också får vid våra tidningar,tv-kanaler etc. Eller har jag missat något fundamentalt?

Tror att var och en här kan ställa frågan till sig själv.
Spelar det någon roll vem som spelar musiken du lyssnar på, gör rollen i filmen du tittar på, vem som skriver krönikan i tidningen eller har gjort bilden som hänger på din vägg? Eller kan man ersätta alla dessa med ett slumpmässigt plock ur Nice price-backen; med de talanglösa kandidaterna till Scenskolan; med slumpmässigt vald bloggare eller med en naturromantisk bild från Gallerix breda sortiment?
Spelar det roll för dig så är det väl också rimligt att vederbörande får betalt för det.

Betalt för det?? Åter igen, är medvetet ironisk, men är det vanligt att t.ex anställda dagstidnings-journalister och fotografer inte uppbär lön och istället får ställa sitt hopp till sidoförsäljning av sitt "skapande" arbete?

Vårt material, var det. Oavsett vilken tidning/redaktion man befinner sig på, oavsett hur skicklig man är som journalist, finns ju ändå kravet på att man samtidigt som man förstås producerar ett arbete på ett sakligt sätt, ska det ju också märkas att det är din penna eller ditt öga för bilden som visat framfötterna. Det är sådant som gör en tidning och drar läsare.

Lite nedsättande har löpande-band-arbete nämnts och jag gissar att man har samma synsätt på kundtjänstarbete, säljverksamhet och liknande.
Jag skulle nog se det som att ett kundtjänstsamtal är lika unikt som ett tidningsfotografi. "Skapar" då denne kundtjänstpersonal och är det att betrakta som ngt väldans unikt att han/hon då skall ha del i varumärkesbyggandet, kundtillväxten osv? Är det enskilda kundtjänstsamtalet möjligt att lägga copyright på?
Ja du förstår säkert, det blir ganska märkligt om man jämför med andra "skapande" arbeten.

Det är faktiskt så att fotograferande och annat konstnärligt skapande skiljer sig från att exempelvis producera bilar vid ett löpande band. Vid det löpande bandet ska allting vara exakt lika, nolltolerans gäller.
Inom konstnärligt skapande ska det vara personligt och unikt.

Visst går det att se sitt arbete som ngt teatraliskt eller "övfre" sysslor men jag håller inte med. För de flesta tidningsläsare är nog detta mumbojumbo, hårklyverier eller bara nischat nördsvammel. De allra flesta skulle inte märka skillnaden om en tidningsbild var tagen med en sk. proffskamera eller en vanlig digitalkompakt. Tror t.o.m att de yngre, om de ens skulle bry sig om en dagstidningsprenumeration, skulle nöja sig med bilder från en mobilkamera - bilder som de är vana vid.

Möjligtvis "skapar" den anställde journalisten och fotografen men det finns en hel hoper andra yrkesgrupper som kvalar in på samma sätt. Det blir lite "Dramaten" över hela resonemanget.

/Johan
 
Göran Larsson skrev:
Det verkar tydligen vara en öm tå det här. Varför får jag inte uttrycka min åsikt om detta? Är det för att journalister är vana vid att kunna bestämma vad som ska skrivas i massmedia?


Om meterialet har tagits fram på arbetstid som arbetsgivaren har betalat lön för, ser jag inget problem i att arbetsgivaren gör vad de vill med materialet. Dessutom, arbetsgivaren är nog inte så intresserad av att betala en vettig lön om ni behåller kontroll över materialet och vill ha betalt en gång till vid nästa publicering.

Det är ju skönt med folk som vet vad dom pratar om. En arbetsgivare betalar inte för återpublicering. Det görs endast när saker köpts in av frilansar.

Det här rör istället vem ska ha rätt att sälja vidare immateriella rättigheter. I likhet med musik, fast dom flesta tycker väl att det är allmän egendom nu för tiden. Det är heller ingen som hakar upp sig på att någon säljer en fysisk bild som denne köpt. Utan mer ifall någon gör egna kopior och säljer iväg enligt eget tycke. Det är i grunden en fråga om vad man tycker om piratkopiering oavsett om den sker av privatpersoner eller företag.

Dom här skillnaderna i vem ska äga upphovsrätten har funnits länge. Nu kommer jag inte ihåg vad de kallades men vi talade om det när vi läste upphovsrättshistoria.

Mvh
Maverick
 
hansen2 skrev:
Vilket jag utgår ifrån att anställda journalister och fotografer också får vid våra tidningar,tv-kanaler etc. Eller har jag missat något fundamentalt?

Nja, men det var mest menat som ett inlägg om att alla som skapar borde få rimligt betalt.

Betalt för det?? Åter igen, är medvetet ironisk, men är det vanligt att t.ex anställda dagstidnings-journalister och fotografer inte uppbär lön och istället får ställa sitt hopp till sidoförsäljning av sitt "skapande" arbete?

Nej, fullt så illa är det inte - än. Men det verkar gå i den riktningen.
Vad jag ville ha sagt var att vi alla efterfrågar det som är personligt och unikt inom olika konstarter som musik, bildkonst och scenkonst. Vi vill gärna se och njuta av stjärnan inom ett visst gebit, då får man vara beredd att betala lite mer än om man nöjer sig med vilken dussinvara som helst.
Det var tydligen en poäng som gick helt förbi.

Lite nedsättande har löpande-band-arbete nämnts och jag gissar att man har samma synsätt på kundtjänstarbete, säljverksamhet och liknande.
Jag skulle nog se det som att ett kundtjänstsamtal är lika unikt som ett tidningsfotografi. "Skapar" då denne kundtjänstpersonal och är det att betrakta som ngt väldans unikt att han/hon då skall ha del i varumärkesbyggandet, kundtillväxten osv? Är det enskilda kundtjänstsamtalet möjligt att lägga copyright på?
Ja du förstår säkert, det blir ganska märkligt om man jämför med andra "skapande" arbeten.

Nej, jag ser inte ner på löpande band-arbete. Men det är ett arbete vars principer går ut på att man kan ersätta nästan vilken gubbe som helst med vilken gubbe som helst. Notera ordet "nästan", eftersom jag själv inte skulle platsa där så ska jag inte säga att vem som helst kan jobba där heller.
I övrigt är jag inte ett dugg ironisk när jag tycker dina argument och jämförelser med "skapande kundtjänstarbete" är tramsiga. Visst är kundkontakter viktiga och utan dessa spelar det ingen roll vilken produkt man har, men det vet du lika väl som jag att man inte kan jämföra detta rakt av med design av en produkt.
Men är ett kundtjänstsamtal lika unikt som ett fotografi går det ju att kopiera samtalet och köra det i bandad version till alla kunder företaget vill ha kontakt med. Givetvis utan extra ersättning till den som skapade samtalet från början.

Visst går det att se sitt arbete som ngt teatraliskt eller "övfre" sysslor men jag håller inte med. För de flesta tidningsläsare är nog detta mumbojumbo, hårklyverier eller bara nischat nördsvammel.
De allra flesta skulle inte märka skillnaden om en tidningsbild var tagen med en sk. proffskamera eller en vanlig digitalkompakt. Tror t.o.m att de yngre, om de ens skulle bry sig om en dagstidningsprenumeration, skulle nöja sig med bilder från en mobilkamera - bilder som de är vana vid.

Både du och jag är erfarna fotografer, och vi vet båda två att det inte är kameran det hänger på utan vem som tar bilden. Så jag förstår inte varför du inte vill erkänna fotografens insats. Men det vore ju i så fall motsägelsefullt till allt det andra du fört fram i denna tråd.

Möjligtvis "skapar" den anställde journalisten och fotografen men det finns en hel hoper andra yrkesgrupper som kvalar in på samma sätt. Det blir lite "Dramaten" över hela resonemanget.

/Johan

Tro mig, jag har ett väldigt jordnära förhållande till mitt arbete. Det är för mig inget särskilt, jag är övertygad om att många andra utanför branschen skulle klara av det lika bra och till och med bättre än vad jag gör. Samtidigt är journalistik något speciellt, där jag passar in rätt bra, om jag får säga det själv.
Och är det så att en hel hoper andra yrkesgrupper påverkas av att upphovsrätten ser ut att försämras så hoppas jag de också gör mig sällskap på barrikaderna.
 
Göran Larsson skrev:
Det verkar tydligen vara en öm tå det här. Varför får jag inte uttrycka min åsikt om detta? Är det för att journalister är vana vid att kunna bestämma vad som ska skrivas i massmedia?

Du får givetvis uttrycka dina åsikter hur mycket som helst. Men jag förstår inte poängen med att fylld med likgiltighet bara vilja förstöra för andra.
 
Kijana skrev:
Nja, men det var mest menat som ett inlägg om att alla som skapar borde få rimligt betalt.

Och det är det där med "skapa" som blir luddigt. Har den som på ett eller annat sätt skriver en rapport eller ngn form av dokumentation ett skapande arbete?

Om man vidgar perspektivet kan man ju se det som att arbetsgivaren genom lönen gör det möjligt för journalisten/fotografen att skriva och fotografera.

Nej, fullt så illa är det inte - än. Men det verkar gå i den riktningen.
Vad jag ville ha sagt var att vi alla efterfrågar det som är personligt och unikt inom olika konstarter som musik, bildkonst och scenkonst. Vi vill gärna se och njuta av stjärnan inom ett visst gebit, då får man vara beredd att betala lite mer än om man nöjer sig med vilken dussinvara som helst.
Det var tydligen en poäng som gick helt förbi.

Jag undvek den medvetet för att vi inte skulle hamna i ngt sidospår om dussinvaror och om kopian alltid är sämre än orginalet osv ;)

I övrigt är jag inte ett dugg ironisk när jag tycker dina argument och jämförelser med "skapande kundtjänstarbete" är tramsiga. Visst är kundkontakter viktiga och utan dessa spelar det ingen roll vilken produkt man har, men det vet du lika väl som jag att man inte kan jämföra detta rakt av med design av en produkt.
Men är ett kundtjänstsamtal lika unikt som ett fotografi går det ju att kopiera samtalet och köra det i bandad version till alla kunder företaget vill ha kontakt med. Givetvis utan extra ersättning till den som skapade samtalet från början.

Nja, kundsamtalet med Bertil som vill veta saldot på nästa räkning passar nog inte att spela upp med Stina som vill säga upp sitt avtal. På samma sätt passar sig inte bilden från grisfarmen till intervjun med kommunalrådet om än andra skulle hävda motsatsen ;)

Både du och jag är erfarna fotografer, och vi vet båda två att det inte är kameran det hänger på utan vem som tar bilden. Så jag förstår inte varför du inte vill erkänna fotografens insats. Men det vore ju i så fall motsägelsefullt till allt det andra du fört fram i denna tråd.

Vi med foto som specialintresse förstår nog vikten av fotografens insats men gör andra det?

Tro mig, jag har ett väldigt jordnära förhållande till mitt arbete. Det är för mig inget särskilt, jag är övertygad om att många andra utanför branschen skulle klara av det lika bra och till och med bättre än vad jag gör. Samtidigt är journalistik något speciellt, där jag passar in rätt bra, om jag får säga det själv.
Och är det så att en hel hoper andra yrkesgrupper påverkas av att upphovsrätten ser ut att försämras så hoppas jag de också gör mig sällskap på barrikaderna.

Jag skulle överväga att bli frilans om jag såg det som viktigt att mina texter, producerade under ett anställningsförhållande, stannade kvar under min copyright.


Edit: Ber om ursäkt om inlägget ter sig splittrat, är inte riktigt i form för diskussion tror jag. Inspirationen kanske infinner sig snart ....

/Johan
 
hansen2 skrev:
Och det är det där med "skapa" som blir luddigt. Har den som på ett eller annat sätt skriver en rapport eller ngn form av dokumentation ett skapande arbete?

Om man vidgar perspektivet kan man ju se det som att arbetsgivaren genom lönen gör det möjligt för journalisten/fotografen att skriva och fotografera.



Jag skulle överväga att bli frilans om jag såg det som viktigt att mina texter, producerade under ett anställningsförhållande, stannade kvar under min copyright.


Edit: Ber om ursäkt om inlägget ter sig splittrat, är inte riktigt i form för diskussion tror jag. Inspirationen kanske infinner sig snart ....

/Johan


Nu är det ju så faktiskt att författaren av en rapport faktiskt har upphovsrätten. Det beror lite på digniteten av rapport så att säga. Men många forskningsresultat och doktorsavhandlingar säljs ju i princip som vilken bok som helst.

Är det ett kortfattat dokument speciellt riktat mot en kund så säljs de ju för det mesta inte vidare så frågan blir ointressant.

Fortfarande är det ju så att arbetsgivaren fritt kan nyttja en anställds rapport eller fotografi. Det frågan gäller är huruvida de ska ha rätt att sälja/ge bort det till andra. Idag finns det i bolag i sverige där fotografer anställs på koncernnivå och där koncernen anser att de kan ge ut bilderna i samtliga sina medier.

Ytterst så är jag rädd för att det blir ett journalistiskt problem. För att om jag helt plötsligt ska börja producera matrial som fungerar lika bra i Malmö som i Umeå, vad innebär det då för den journalistiska kvalitén? Den är enligt min mening ganska låg som den är.

Mvh
Maverick
 
hansen2 skrev:
Om man vidgar perspektivet kan man ju se det som att arbetsgivaren genom lönen gör det möjligt för journalisten/fotografen att skriva och fotografera.

Och det ska man som anställd journalist enbart vara tacksam för, antar jag. Man ska bocka och buga för den snälle arbetsgivaren som gör det möjligt för mig att göra det jag är bra på.

Annars är väl meningen med arbetsmarknaden att man som arbetstagare säljer sitt yrkeskunnande, och att arbetsgivaren betalar för det.
 
Är inte benämningarna lite bakvända då, om det är arbetsgivarna som snor den stackars anställdes alster så borde väl dom heta arbetstagare i stället?
 
Senast redigerad av en moderator:
Tänk va bra det vore om mina konstruktioner var min egendom! Då kunde företaget jag jobbar på hälsa hem om jag blir förbannad en dag och slutar och går till en konkurrent...he he! Nej skämt åsido, kanske på tiden att fotografer och journalister får samma arbetsvillkor som resten av folket som är löntagare.
 
Kijana skrev:
Och det ska man som anställd journalist enbart vara tacksam för, antar jag. Man ska bocka och buga för den snälle arbetsgivaren som gör det möjligt för mig att göra det jag är bra på.

Knata omkring och vara tacksam behöver man ju inte. Båda parter vinner på upplägget.

Annars är väl meningen med arbetsmarknaden att man som arbetstagare säljer sitt yrkeskunnande, och att arbetsgivaren betalar för det.

Ja, det har jag försökt hävda hela tiden :)

/Johan
 
Maverick skrev:
Ytterst så är jag rädd för att det blir ett journalistiskt problem. För att om jag helt plötsligt ska börja producera matrial som fungerar lika bra i Malmö som i Umeå, vad innebär det då för den journalistiska kvalitén? Den är enligt min mening ganska låg som den är.

Medhålles. Men journalistiken har större problem än så, trovärdigheten till att börja med. Ibland är skillnaden mellan journalistik och nöjesindustri hårfin, framför allt inom kvällstidningsbranschen och de tv-baserade "samhällsredaktionerna".

/Johan
 
Kvällstidningarnas löpsedlar kan visa en stor text om en såpakändis samtidigt som ett jordskalv med 1000 dödsoffer inte får plats där. Det kallas modern journalistik!
 
Fläsk-Tarzan skrev:
Tänk va bra det vore om mina konstruktioner var min egendom! Då kunde företaget jag jobbar på hälsa hem om jag blir förbannad en dag och slutar och går till en konkurrent...he he! Nej skämt åsido, kanske på tiden att fotografer och journalister får samma arbetsvillkor som resten av folket som är löntagare.
Det har de. En fotograf som är anställd på tidningen A kan inte "ta med sig" bilderna han tagit när han byter jobb till tidningen B. Han kan inte heller hindra tidningen A från att fortsätta publicera bilderna.

Fläsk-Tarzan skrev:
Kvällstidningarnas löpsedlar kan visa en stor text om en såpakändis samtidigt som ett jordskalv med 1000 dödsoffer inte får plats där. Det kallas modern journalistik!
Precis. Och Dagens Industri fortsätter att tjata om aktier utan att ens nämna att tioåriga Englas mördare har erkänt. Olika tidningar skriver om olika saker och på olika vis.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar