Sten-Åke Sändh skrev:
Man kan skita i det politiskt korrekta. Ibland kan man t.o.m. tycka att det borde vara en plikt att göra detta för annars stelnar allt i förljugenhet, men jag tror man är fel ute om man inte förstår när man måste visa respekt när man gör detta så man inte skadar "oskyldiga" och sårbara. I detta fall berör det eventuellt någons privatliv och det tror jag de flesta fattar och respekterar. Därför reagerar många på bristen på respekt.
Jag hoppas inte att folk tycker att jag är respektlös nu, men jag anser inte att det är förknippat med dålig respekt att publicera en bild på en självdöd (förhoppningsvis) människa som man antagligen inte heller kan identifiera. Det finns ju ingen "skyldig" i det här sammanhanget, och ingen oskyldig heller. Den som är skyldig till eventuell sorg är den döde, ingen annan.
Sen är det ju så att just yrkesfotografer möjligen tillsammans med journalister är några av de yrkesgrupper som det finns allt annat än trevliga stereotyper kring. Fotografer och journalister som inte bara bokstavligt går över liken de ska föreviga utan dessutom passar på att även ödelägga ett antal av de överlevandes liv i sina strävanden efter ett scoop och en karriär till vilket pris som helst. Vi har alla sett det på film och en del tvingas upplev det till vardags.
Det är en helt annan femma enligt mig. Att tjäna pengar på andras lidande eller elände kan aldrig vara respektfullt, om det inte handlar om rent dokumentärt arbete som i slutändan hjälper de omskrivna.
Men, det är ju faktiskt så att det är köparen av produkten/bilden/artikeln som är boven. Jag undrar varenda jäkla dag när jag ser löpsedlarna på Expressen och Aftonbladet; "vem i själva helvete vill läsa om det här dravlet???" Uppenbarligen vill många det, och det är
de som är bovarna. Det är
läsarna som är respektlösa och smaklösa, som väljer att läsa om Persbrants alkoholism och annat nonsens som han och andra borde få behålla för sig själva. Jag läser inte, jag tar inte del. Jag vet därför fortfarande inget om vad Persbrant pysslar med, bara att Expressen ljuger sig blå, och att det säljer när de gör det.
Jag tror att det inte bara är känslokalla sociopater som står för de övergreppen. Lika vanligt är nog att brist på respekt kan stavas tidsbrist. Varken fotografer eller journalister "daltar" längre än nödvändigt med "scoopet" för alla har en deadline att passa. Därför har man ofta inte tid att närma sig sina motiv och intervjuoffer med respekt och därför får man dessutom ett sämre scoop än om man hade tagit sig tid. Man har inte heller alltid tid att kolla att storyn håller.
Samma sak här; skriver man på ett respektfullt sätt så får man inga läsare. Läsarna saknar nämligen lika mycket respekt som fotografen/skribenten.
Folk som utsätts för övergrepp av fotografer och/eller journalister kommer tillsammans med de som bevittnar dessa att dra sig för att "spela med i" nästa "katastrof" eller "händelse" värd att dokumentera. Bristen på respekt leder så till att både fotografer och journalister får allt svårare att utföra sina jobb då en förnuftig allmänhet gör helt rätt i att vägra medverka väl medveten om att varken fotografer eller journalister normalt tar ansvar för det elände deras bilder och reportage ibland skapar.
Nu är jag inte riktigt med på i vilka situationer detta skulle röra sig om? Jobbet är väl att dokumentera sanningen, om den är intressant för andra. Sanningen kan man ju som deltagare inte välja om man ska vara med i eller inte.
Enklast är det kanske att hyra några arbetslösa drop outs och göra dessa till "såpaskådisar" och rigga några skandaler. Då kan man mer bekvämt fylla tidningar och TV med hett stoff utan att anstränga sig alltför mycket. Det blir lite som att fota "vilda djur på zoo" med ett långt tele. Man kan fota rakt genom stängslet utan att det syns!. Såpaskådisar behöver man ju dessutom inte respektera överhuvudtaget för de har ju ändå gått in i det hela med öppna ögon och dessutom fått betalt! Som att fota änderna i stadsparken!
Det är ju PRECIS DET SOM HÄNDER i detta nu! Det är ju exakt det du talar om som det skrivs om. Ren jävla dynga om folk som verkligen
vill skämma ut sig, för att de vet att de då blir ännu lite mer kända. Hur många förstasidor är det inte som handlar om såpakändisar? Var tredje?
