Jag har roat mig med att plåta av en bokhylla med mina tre gluggar F.Zuiko 38/1,8, kitgluggen 12-50 och Tokina RMC 80-200/4. Det klassiska skärpetestet om man inte har tillgång till mer avancerade metoder. Jag har bara testat på 38, 50 och 80mm. För att kunna jämföra de olika gluggarna direkt med varandera på samma brännvidd, ja inte riktigt samma för kitgluggen och telet för det går ju inte.
Kort sammanfattning: Min gamla F.Zuiko 38/1,8 är mycket skarp i mitten från bl 4 och uppåt, skarp i hörnen från bl 5,6 Fullt öppen är den hyfsat skarp i mitten men lite suddig i hörnen. Från 2,8 fullt acceptabelt över hela bilden. Det är ett riktigt roligt objektiv.
Kitgluggen 12-50 på 38 mm är inte på långa vägar lika skarp som den gamla Pen F-38:an! Varken i mitten eller i hörnen. Och största bländare på den brännvidden är 5,8. Presterar då ungefär som 38:an på bl 2,8.
Tokina-telet på 80 mm är skarpt i mitten och hyfsat i hörnen på bl 5,6. På bl 8 är det skarpt också i hörnen. På bl 4 är det "porträttmjukt" i mitten. Det är skarpare överlag än det Sigma APO 70-210/2,8 som jag hade till min 40D, kan jag se när jag jämför med det bokhylletest (samma böcker) som jag gjorde med det en gång. Men kontrasten är inte så bra tycker jag, särskilt när man fotar på längre avstånd. Men det kanske har berott på den lite disiga fuktiga luft som det varit de senaste veckorna.
Så de där gamla gluggarna är inte så tokiga ändå måste jag säga. Men visst saknar man autofokus i många situationer. Så fort kassan tillåter blir det modernare objektiv. Tokina-telet är rätt stort och tungt jämfört med dedicerade m43-gluggar dessutom, även om det bara väger hälften av vad Sigma-telet gjorde.
Jag skulle nog, trots allt, inte rekommendera OM-D-användare i allmänhet att satsa på gamla objektiv om man inte råkar vara road av just det. De modernare är säkert bättre från de flesta utgångspunkter. Men det kan vara ett alternativ så länge kassan inte tillåter annat. Och står man ut med att fokusera manuellt kan resultatet bli minst lika bra.