Annons

Myten om RAW?

Produkter
(logga in för att koppla)
Vad jag menade är att eponeringen är det som sker när juset träffar CCD/CMOS och inget annat. När man sedan ändrar i RAW filen borde detta mer liknas vid belysning eller att man i efterhand bara "simulerar" andra instälningar vid exponerings tillfället.
 
JAg tyckte att RAW var klyddigt i början men efter att jag skaffade PhaseOne C1 Pro programvara så är RAW absolut det smidigaste formatet. Arbetsflödet är en dröm för de flesta situatiuoner.

Den ända gången som jag har använt JPEG är vid ett mingelparty där alla bilderna skulle leverras några timmar senare, det fans helt enkelt inte tid att "framkalla".

Jag ser valet mellan RAW och JPEG som valet mellan en koreansk negativ NoName-film och en proffsdiafilm med batchnummer. Båda kommer fungera väldigt bra men de senare kommer ge mer förutsägbara resultat.
 
froderberg skrev:
Den som tror att man inte behöver vara noga med exponeringen vid raw har antingen läst slarvigt eller läst fel en okunnigs text.

Minsta lilla underexponering minskar det bildens omfång. även om man kan skjuta tillbaka toner upp till rätt nivå så går skuggdetaljer förlorade vid underexponering.

Det gäller ju också vitbalansen, om man ska tro mina lärare på en kurs jag gick i höstas (och det vill jag, för det var en bra kurs!). Sätter man vitbalansen fel så ligger ju raw-filen "snett" i färgspektrat från början. Det går att korrigera, ja, men resultatet blir ändå inte lika bra som om man satt vitbalansen rätt vid fototillfället.

Jag förstår inte riktigt resonemanget kring att _inte_ vara noggrann, när man har en kamera som ger en möjlighet att vara just det, med bra vitbalanseringsmöjligheter och bra exponeringsmätare.
 
Men vitbalansen är väl ändå något som används vid tolkningen av rådatat. Dvs hur den är inställd i en kamera som ändåfotar RAW har väl ingen betydelse?
 
FredrikB skrev:
Det gäller ju också vitbalansen, om man ska tro mina lärare på en kurs jag gick i höstas (och det vill jag, för det var en bra kurs!). Sätter man vitbalansen fel så ligger ju raw-filen "snett" i färgspektrat från början. Det går att korrigera, ja, men resultatet blir ändå inte lika bra som om man satt vitbalansen rätt vid fototillfället...
Jag brukar aldrig sticka ut hakan sådär pang på men dina lärare har fel.

Om man går på teorin bakom RAW och dessutom gör praktiska tester för att utvärdera har vitbalansen ingen inverkan på själva RAW-filen.
Vitbalansen är metadata, information som ligger vid sidan av filen, och används först när bilden behandlas, i kameran eller utanför.

Jag sätter alltid vitbalansen vid fotograferingen, men jag kan i efterhand välja en annan utan kvalitetsförlust.
 
mipert skrev:
Jag brukar aldrig sticka ut hakan sådär pang på men dina lärare har fel.

Om man går på teorin bakom RAW och dessutom gör praktiska tester för att utvärdera har vitbalansen ingen inverkan på själva RAW-filen.
Vitbalansen är metadata, information som ligger vid sidan av filen, och används först när bilden behandlas, i kameran eller utanför.

Jag sätter alltid vitbalansen vid fotograferingen, men jag kan i efterhand välja en annan utan kvalitetsförlust.

OK, tack för en bra förklaring! Vi pratade en del om metadata på kursen, i samband med rawhantering, men de hävdade som sagt att vitbalansen blir "sämre" om den sätts fel i kameran. Jag skall ta upp det med mina lärare om jag springer på dem igen... =)
 
mipert skrev:
Jag sätter alltid vitbalansen vid fotograferingen, men jag kan i efterhand välja en annan utan kvalitetsförlust.
Med samma kvalitetsförlust som man får i kameran kanske det borde vara? För jag att antar att varje deviation från grundinställningen (jag antar att kameran är optimerad för ett visst ljus) borde väl medföra en viss kvalitetsförlust, vare sig man gör det i kameran eller efteråt. Hårklyverier, jag vet ...
 
Vitbalansen påverkar ju den exponeringsbekräftelse vi får i form av histogram och högdagerblink.

Om vi exponerar en bild optimalt i kameran men med radikalt felaktig vitbalans så kommer ju exponeringen inte att vara optimal när vi sedan korrigerar vitbalansen.
 
jimh skrev:
Vitbalansen påverkar ju den exponeringsbekräftelse vi får i form av histogram och högdagerblink.

Om vi exponerar en bild optimalt i kameran men med radikalt felaktig vitbalans så kommer ju exponeringen inte att vara optimal när vi sedan korrigerar vitbalansen.

Det var nog det här mina lärare menade, när jag tänker efter... ;-)
 
Hur man än vrider och vänder på detta "problem" eller "disskusion", så kommer alltid slutresultatet på bilden ha en större chans att bli bra med RAW än JPEG. Jag läste att någon tyckte man skulle ljusmäta och mäta egna värden på vitbalans mm. när man ändå har en så avancerad kamera.....

Jo tjena, detta funkar skitbra i studiomiljö där man har samma ljusförhållande under hela tiden.
Då finns det en massa fördelar med att exponera korrekt och sätta vitbalansen korrekt. Om inte annat så spar det en massa tid vid konverteringen.
När jag knäpper i sådana miljöer (vanligtvis makro) så gör jag alla förberedelser det går i kameran. Jag gör vitbalans inställningar och har en färgkarta samt ett gråkort med på första bilden som man kan justera kurvor mm.

Men eftersom många bilder jag knäpper är ögonblicksbilder så har jag inte tid att "Jönsa" med alla inställningar utan kör då med vitbalansen på auto och exponerar så gott det går.

Senaste dumheten var när jag knäppte ett porträtt inomhus med JPEG och endast en liten lampa som belysning på motivet. Denna bild blev bra men hade jag knäppt den med RAW/NEF så hade den utan tvekan blivit 20-30 % bättre slutresultat.

/Jonas
 
tormig skrev:
Med samma kvalitetsförlust som man får i kameran kanske det borde vara? För jag att antar att varje deviation från grundinställningen (jag antar att kameran är optimerad för ett visst ljus) borde väl medföra en viss kvalitetsförlust, vare sig man gör det i kameran eller efteråt. Hårklyverier, jag vet ...

Det är ju ganska lätt att tänka så här: Eftersom sensorn och filtret framför den inte har den blekaste aning om den vitbalans man ställt in påverkar vitbalansen inte det ljus som registreras av sensorn.

Inte heller skulle det idag vara möjligt att ha ett justerbart filter. Behövs filtrering måste det göras på "vanligt sätt".

RAW-filen lagrar sen sensordata. Det påverkas inte heller av vitbalans men kamerans inställning registreras som hjälp för efterbehandling.

Man kan alltså ställa in kameran på vilken vitbalans som helst! Den enda skillnaden i RAW-filen är just inställd vitbalans.

/AnWi
 
Här är ett exempel på att det kan vara en mycket stor fördel att använda RAW:
DPReviews test av Fuji S3

Det är imponerande att se vad Adobe Camera RAW kan göra med en "felexponerad" RAW-fil från en S3.

PD
 
jimh skrev:
Vitbalansen påverkar ju den exponeringsbekräftelse vi får i form av histogram och högdagerblink.

Om vi exponerar en bild optimalt i kameran men med radikalt felaktig vitbalans så kommer ju exponeringen inte att vara optimal när vi sedan korrigerar vitbalansen.

Fast detta gäller enbart om man exponerar m.h.a. histogrammet. Om man enbart exponerar med den inbygda (eller extern) ljusmätaren så spelar vitbalansen ingen som helst roll.

Däremot, och det här är en blandning av spekulation från min sida och fakta, om man bortser från alla andra aspekter än just vitbalans, så vinner man på att använda färgkorrigeringsfilter. Varför?
När man vitbalanserar så skiftar man den röda och blåa kanalen runt den gröna, vilket kan ge tonförluster i vardera ände av tonomfånget i den blåa och den röda kanalen.

Ex: Jag tar en bild i ett ljus som ligger på ett högt kelvin-tal (altså blått ljus). I bilden har jag röda detaljer som ligger ganska nära utfrätt, samt blåa detaljer som är väldigt mörka. När jag vitbalanserar bilden för att få en neutral bild så kommer den röda kanalen att skjutas till höger, medan den blåa kanalen skjuts till vänster.
Jag kommer att förlora detaljer i det ljusa röda, och i det mörka blåa.

Detta är som sagt mycket av en ren spekulation från min sida, så ta inte mina ord allt för allvarligt. Men jag är ganska säker på att jag har rätt. Ett test som vem som helst kan göra är att öppna en bild med en stor enfärgad yta i adobe camera raw, och testa att ända vitbalansen. Då ser man tydligt vad som händer med histogrammet. Tänk på att i ACR så blir bilden rödare när man höjer färgtemperaturinställningen, eftersom konverteraren kompenserar för ett blåare ljus.
 
Walle skrev:
Ex: Jag tar en bild i ett ljus som ligger på ett högt kelvin-tal (altså blått ljus).
Tänkte spåna vidare på ditt exempel. Samtidigt så gör ju inte färgkorrigeringsfilter någon magi, de släpper igenom mer ljus av vissa våglängder och absorberar mer av andra. Ett färgkorrigeringsfilter som skulle göra motsvarande korrigering skulle ju absorbera mer blått och göra det mörkare och släppa igenom mer rött och göra det ljusare. De förlorade detaljerna kanske skulle gått förlorade då också.

Den stora (?) skillnaden är att man inte klipper något genom att trycka en kanal "över kanten" på vad som är registrerat samt eventuell komprimering/uttänjning av skalan är kontinuerlig vilket gör att man inte får "hack" i histogrammet. Detta eftersom korrigeringen görs innan den når sensorn och datat registreras.

Gör man inte så stora vitbalansändringar bör det inte vara stor risk för klippning. Kör man RAW har man dessutom lite mer spelrum för just att undvika hack.

Själv tror jag att färgkorrigeringsfilter är mycket bra men ser också några nackdelar:
  • Kostnaden. En uppsättning färgkorrigeringsfilter är inte billigt.
  • Exaktheten. Det är lättare att småjustera vitbalansen digitalt än med filter då filtren kommer i fasta steg. Få har dessutom ljusmätare för att mäta ljusets färgtemperatur utan får gå på en höft.
  • Filterfaktorn. Färgkorrigeringsfilter snor ljus, vissa strax över ett steg.
  • Mer glas i det optiska systemet, med ökad risk för reflexer.
  • Bekvämlighet. Handen på hjärtat, är det inte lättare att pilla inställningar på kameran/datorn än att skruva av och på filter? :)
Av dessa är det väl bara kostnaden som jag själv bryr mig om, de övriga ser jag som mindre problem. Skulle pengar inte vara något problem skulle jag säkert för länge sedan haft både filter och färgtemperaturmätare (och en massa annat!). Sedan är det klart att filterfaktorn kan vara en nackdel de gånger man jagar ljus.

Därmed inte sagt att jag har en förkärlek för eller förespråkar det ena eller det andra. När filter vs vitbalans kommit upp tidigare så har det varit någon som säger sig vara nybörjare och då tycker jag inte man ska betala en massa dyra pengar för saker man inte vet om man behöver. Annars får man gärna använda den metod man föredrar. Jag tror att skillnaden är så liten i de flesta fall att få skulle kunna ana hur man gjort.

Sedan finns ju möjligheten att både köra korrektionsfilter och sedan göra småjusteringar i efterhand i datorn...
 
Senast ändrad:
PMD skrev:
Det är imponerande att se vad Adobe Camera RAW kan göra med en "felexponerad" RAW-fil från en S3.
Om man använder dcraw och dessutom korrigerar koden så man kan få ut icke vitbalansskalat data blir man inte lika förvånad.

Walle skrev:
Jag kommer att förlora detaljer i det ljusa röda, och i det mörka blåa.
Korrekt att det blir en klippning för rött (vilket dock används om du gör bilden mörkare). Däremot är din formulering "skjuts" inte korrekt. Datat skalas vilket gör att det inte blir någon klippning för låga värden. Dessutom ligger skalningen nära ett för blå kanalen i din Canon-kamera i blått ljus.

maxzomborszki skrev:
Den stora skillnaden (?) är att man inte klipper något genom att trycka en kanal "över kanten" på vad som är registrerat samt eventuell komprimering/uttänjning av skalan är kontinuerlig vilket gör att man inte får "hack" i histogrammet.
Detta skulle stämma om bilddatat utan vitbalansskalning motsvarade en verklig färgtemperatur, men så är inte fallet för de flesta digitalkameror.
 
Det som jag märkt är främst att bruset i den blå kanalen blir rätt högt om man skjuter i glödljus och sedan kompenserar. Särskilt om man använder lite högre ISO-tal.
Här borde man kunna få betydligt bättre resultat med ett filter eftersom man då kommer att exponera den röda kanalen mindre (risken för klippning vid exponeringen blir mindre) och den blå kanalen mer än utan filter.
 
Finns det ingen kamera som ställer vitbalansen genom att ändra förstärkningen för respektive kanal vid utläsningen av rådatan?
/tj
 
Thomasis skrev:
Finns det ingen kamera som ställer vitbalansen genom att ändra förstärkningen för respektive kanal vid utläsningen av rådatan?
/tj

Ja, det skulle onekligen vara smart. Det skulle kanske vara bra om man kunde ställa ISO per färgkanal.
 
dumbo skrev:
Det som jag märkt är främst att bruset i den blå kanalen blir rätt högt om man skjuter i glödljus och sedan kompenserar. Särskilt om man använder lite högre ISO-tal.
Här borde man kunna få betydligt bättre resultat med ett filter eftersom man då kommer att exponera den röda kanalen mindre (risken för klippning vid exponeringen blir mindre) och den blå kanalen mer än utan filter.

Jovisst är det så. Det troliga är ju dock att du har ISO högt uppskruvat för det är dåligt ljus. Sedan tar du bort ännu mera ljus med filtret. Då kommer allt att bli lika brusigt som den blå kanalen eftersom allt är lika mörkt.

/AnWi (rätta mej om jag tänker fel nu)
 
kaw skrev:
Detta skulle stämma om bilddatat utan vitbalansskalning motsvarade en verklig färgtemperatur, men så är inte fallet för de flesta digitalkameror.
I mitt lite feberyra tillstånd så måste jag erkänna att jag inte hänger med riktigt.

Min tanke var att med digitalt data så är eventuella transformationer av det i bästa fall förlustfria, men oftast innebär det en viss förlust när man skalar och translaterar data. För de flesta praktiska tillämpningar är denna förlust försumbar.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar