Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Är jag ensam kvar som helmanuell fotograf?

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag borde absolut öva mig i att undvika lustigheter i trådarna eftersom de så lätt tolkas som personliga påhopp.

Det åsidan. Mycket i tråden har ju faktiskt ändå handlat om hur vi alla gör och med vår egen argumentation för våra val. Alla verkar också tjatigt eniga om att det är resultatet som räknas.
Med viss nyfikenhet har en del av de andras val ifrågasatts. Visst kan det vara kul att fokusera manuellt, men ingen kan se skillnad på resultatet, så var och en väljer handgrepp som känns bäst för den själv.

Det vore kul om vi nu kunde förlänga tråden till att handla om - i mitt fall - hur göra bästa fotbollsbild. Och då menar jag bild snarare än dokumentation från match.

Att fågelbilder kan bli superbra även om huvudet inte är i bild köper jag, och det var inte för att göra mig lustig jag skrev att jag ska prova det på fotbollsplanen. Det blir definitivt en annan sorts fotbollsbild än jag (och de flesta) brukar göra. Bortklippta huvuden har hittills av mig betraktats som en misslyckad dokumentation.

Jag rekommenderar dig att starta en ny tråd om hur göra bästa fotbollsbild.
 
Jag rekommenderar dig att starta en ny tråd om hur göra bästa fotbollsbild.
Jag gjorde det en gång förut. Den dog efter typ tio inlägg. Här fortsätter vi att redovisa ifall vi använder den ena eller andra metoden för att få önskad ljushet, önskat skärpedjup, önska skaknings-/rörelseoskärpa etc i oändlighet när allt vi egentligen bryr oss om är bilden. Så jag tänkte att i denna pratvilliga skara kanske det skulle gå att diskutera om det-jag-vill-fotografera-bilden och hur man faktiskt ser och tänker när man skapar den. (Byt ut det-jag-vill-fotografera mot valfritt motiv).
 
Jag gjorde det en gång förut. Den dog efter typ tio inlägg. Här fortsätter vi att redovisa ifall vi använder den ena eller andra metoden för att få önskad ljushet, önskat skärpedjup, önska skaknings-/rörelseoskärpa etc i oändlighet när allt vi egentligen bryr oss om är bilden. Så jag tänkte att i denna diskussionsvilliga skara kanske det skulle gå att prata om det-jag-vill-fotografera-bilden och hur man faktiskt ser och tänker när man skapar den. (Byt ut det-jag-vill-fotografera mot valfritt motiv).
Detta är en tråd som handlar om att berätta vilka tillvägagångssätt vi har som fotografer. Du får ju gärna dela med dig kring det du gör och vilka val du gör. Precis som en del andra också gjort.
 
Detta är en tråd som handlar om att berätta vilka tillvägagångssätt vi har som fotografer. Du får ju gärna dela med dig kring det du gör och vilka val du gör. Precis som en del andra också gjort.
Det har jag gjort. Det har vi alla. Men vill du inte driva diskussionen vidare från detta så struntar vi i det
 
Det har jag gjort. Det har vi alla. Men vill du inte driva diskussionen vidare från detta så struntar vi i det
Tycker vi håller oss till ämnet. Dessutom finns det ju möjlighet även för andra att också komma in i tråden. Tråden handlar ju inte enbart om vi som redan skrivit, finns även andra som läser som kanske också kan komma med och skriva något.
 
Jag kan tänka mig många skäl till att inte fotografera i RAW, utan bara JPEG, men just det där skälet är jag tveksam till. Med RAW har man betydligt större möjlighet att göra en bild som är så lik som möjligt det man uppfattade vid fotograferingstillfället.

Jag förstår ditt resonemang och jag tycker du har helt rätt i det du "säger"....ifall målet nu är att skapa en bild av det man uppfattade vid fotograferingsögonblicket. Själv tänker jag dock inte riktigt på det sättet. Jag tänker snarare att jag i fotograferingsögonblicket vill försöka skapa en bild så som jag ser bilden i mitt huvud. Alltså någon slags tolkning av verkligheten/motivet kan man säga. Det skulle förstås gå alldeles utmärkt att göra det i efterhand med datorns hjälp, men för egen del är det tillfredställande att försöka få till den tolkningen redan direkt i kameran så att bildfilen sedan endast behöver "fintrimmas" i redigeringsprogrammet. För mig känns det därför ganska viktigt att slutbilden inte skiljer sig särskilt mycket från min originalfil/bild.

Med detta sagt måste jag ändå påpeka att jag tycker det är väldigt roligt med bildbehandling. Egentligen tycker jag den delen är roligare än själva fotograferingsprocessen ute i fält. Förmodligen för att man då enbart är fokuserad på bilden med stort B och inte behöver fippla med kamerainställningar och dylikt.

Hade jag kunnat hoppa över fotograferandet ute i fält och istället få mina egna bilder sända till mig på något magiskt vis så att jag endast behövde fintrimma dem i bildredigeringsprogrammet så hade jag inte tackat nej till det. Det är sällan jag njuter av själva fotograferandet i fält. Tycker snarare att det är ganska krävande. Jag njuter oftast när jag fågelskådar, men inte på samma sätt när jag fotograferar. Det är väl också en av anledningarna till att jag just nu funderar på att släppa en stor del av kontrollen genom att testa att fotografera i kamerans P-läge samt att göra det med endast ett kamerahus och ett objektiv. Det är krävande att bära på en mängd utrustning och det kan vara krävande att tänka på alla detaljer själv. Det är också krävande att försöka skapa bilder av dem bilder man har i huvudet. Det tar en hel del energi. Med P-läget inställt på kameran hoppas jag bli mer spontan och fånga ögonblicken när de dyker upp. Vet ännu inte ifall jag kommer gilla det sättet att fotografera på, men det ska bli intressant att testa på det under en tid här framöver... 🙂

Bilden visar en huvudlös fågel förövrigt. Inget fokus på ögat där inte.. 😄 Ett aktivt val vid fotograferingsögonblicket ska sägas.
 

Bilagor

  • Screenshot_20201116-170456~2.png
    Screenshot_20201116-170456~2.png
    564.3 KB · Visningar: 29
Senast ändrad:
Jag körde P-läge i många år när jag skaffat min första EOS. Funkar toppen för allmänfoto. Dock egentligen väldigt lite skillnad jämfört med Av och Tv -lägena. Snurr på pekfingerhjulet flyttar tid och bländare i par åt ena eller andra hållet.
För att ”tvinga” en viss kombination av paret kunde man rikta kameran mot något som hade ”rätt” ljus, snurra på hjulet och sedan låsa med en av tumknapparna. Sedan motsvarande manöver med autofokusen innan komponering och exponering.

Men i någon tråd nyligen lärde jag mig av PMD att den rackarns EOS 500 i P-läge kör med AI-fokus, vilket i så fall innebar att den faktiskt inte låste fokus som jag trodde!
 
Jag arbetar fortfarande som fotograf, vilket jag gjort sedan 1983. Det är den information jag besvarat dig med även de tidigare gångerna du frågat.

Det utvecklas mycket inom fototekniken, det som är intressant för mig det jobbar jag med - det andra ignorerar jag. Där jag ser en intressant utveckling är inom ISO-värdet, att ha möjligheten till höga ISO-tal utan brus är jättebra. Har idag kameror där jag kan arbeta på upp till drygt 40 000 ISO är intressant att kunna göra, när tillfällen erbjuds. Bättre närgränser på objektiven, tillgång till mindre bländaröppningar mm. Har aldrig varit fientligt inställd till utveckling, men är heller inte naiv. Jag prioriterar alltid bildkvalitet först av allt.

Har absolut inga problem att hänga med i bildutvecklingen, att även vara steget före är också intressant. Men detta är inte det viktiga för mig, det viktiga är att jag själv ser hur mitt bildskapande utvecklas för mig själv.

Jag vet inte vad du har för superkamera Terje. Min huvudkamera idag är en Sony A7 III. Jag har mitt Auto ISO satt till max 10 000 som jag tycker är ett praktiskt max för mig idag. Den kameran tror jag är den, vid sidan av nya A7s III, som är bäst optimerad för dåligt ljus idag och faktiskt hade DxO:s högsta poäng för lågljusprestanda av alla FF fortfarande när jag kollade sist (rätta mig gärna om jag har fel om det kommit något nytt som är bättre). Ändå tycker jag de bilder jag får ut ur den före efterarbetning ser ut som fan. För mig är dessa lågljusbilder inget jag vill använda före ett varv genom DxO Photolabs denoise-funktion Deep Prime eller möjligen Topaz om jag inte kört Photolab.

ISO 40 000 låter väldigt högt t.o.m. i hyfsat ljus. I dåligt ljus kan det bara inte bli bra direkt ur kameran i JPEG. Någon brusreducering gör du väl ändå eller är det så att du ser ett estetiskt värde i själva bruset? Även om dagens kameror har viss denoise, så är det inget som kan mäta sig med de funktioner som finns i dagens moderna datorprogram som kan utnyttja grafikprocessorerna i datorerna och dessutom kan utnyttja betydligt längre processningstid än en kamera kan tillåtas kosta på sig. Jag tycker ISO 40 000 låter väldigt mycket om man bryr sig det minsta om bildernas rent tekniska kvalitet. Jag får inte ihop det där Terje, om man samtidigt avsäger sig RAW och efterbehandling. JPEG är ju själva definitionen av kvalitetsförlust om man inte sparar i "12", vilket väl princip innebär ingen komprimering och det tror jag inte ens är valbart i mina kameror, för det behöver jag någon av mina RAW-konverterare.
 
Senast ändrad:
Jag noterar att du använder många utropstecken och versaler i ditt ursprungliga inlägg. Det tolkar jag som att frågan är viktig för dig. Att ALLTID göra en sak betyder ju att man aldrig gör annorlunda. Blir då nyfiken på varför. Varför ställer du t.ex. ALLTID exponeringen manuellt? Är det för att du upplever det som mer exakt d.v.s. bättre för dig? För att det känns mer hantverksmässigt? Är roligare? För att det långsammare tempot har ett egenvärde (jag utgår från att helt manuella inställningar trots allt går långsammare, även för en erfaren fotograf). Se det inte som kritik, jag är bara nyfiken.

Jag ser de inställningar jag gör som ett val. Jag väljer till något men samtidigt också bort något. Det jag väljer bort med en manuell inställning är ofta tid. Jag förlorar tid d.v.s. en möjlighet att ta en annan bild, eftersom jag är upptagen med att ställa in kameran. Att jobba med stativ är ett tydligt exempel på detta. Jag vinner fotograferingsmöjligheter men förlorar samtidigt andra.

Jag använder nästan alltid manuell fokus och halvautomatik med exp.kompensation.
 
Jag noterar att du använder många utropstecken och versaler i ditt ursprungliga inlägg. Det tolkar jag som att frågan är viktig för dig. Att ALLTID göra en sak betyder ju att man aldrig gör annorlunda. Blir då nyfiken på varför. Varför ställer du t.ex. ALLTID exponeringen manuellt? Är det för att du upplever det som mer exakt d.v.s. bättre för dig? För att det känns mer hantverksmässigt? Är roligare? För att det långsammare tempot har ett egenvärde (jag utgår från att helt manuella inställningar trots allt går långsammare, även för en erfaren fotograf). Se det inte som kritik, jag är bara nyfiken.

Jag ser de inställningar jag gör som ett val. Jag väljer till något men samtidigt också bort något. Det jag väljer bort med en manuell inställning är ofta tid. Jag förlorar tid d.v.s. en möjlighet att ta en annan bild, eftersom jag är upptagen med att ställa in kameran. Att jobba med stativ är ett tydligt exempel på detta. Jag vinner fotograferingsmöjligheter men förlorar samtidigt andra.

Jag använder nästan alltid manuell fokus och halvautomatik med exp.kompensation.

Jag använde utropstecken för att understryka och vara tydlig. Jag har ofta varit i lägen där jag berättat att jag använder manuell fokusering för att när jag sedan visar ett antal actionbilder så får jag frågan i alla fall; men här har du väl använt autofokus. Kanske är jag skadad efter många års föreläsningar med många ”men”-frågor.

Att jag använder de inställningar som jag beskrivit i ursprungsinlägget är givetvis för att det är enklare och snabbare, plus att jag har full kontroll över resultatet. Det handlar inte om långsammare tempo, tvärtom. Visst gillar jag att arbeta långsamt och metodiskt, särskilt vid landskapsfoto och makro - men jag är också extremt snabb när det behövs.
 
Jag vet inte vad du har för superkamera Terje. Min huvudkamera idag är en Sony A7 III. Jag har mitt Auto ISO satt till max 10 000 som jag tycker är ett praktiskt max för mig idag. Den kameran tror jag är den, vid sidan av nya A7s III, som är bäst optimerad för dåligt ljus idag och faktiskt hade DxO:s högsta poäng för lågljusprestanda av alla FF fortfarande när jag kollade sist (rätta mig gärna om jag har fel om det kommit något nytt som är bättre). Ändå tycker jag de bilder jag får ut ur den före efterarbetning ser ut som fan. För mig är dessa lågljusbilder inget jag vill använda före ett varv genom DxO Photolabs denoise-funktion Deep Prime eller möjligen Topaz om jag inte kört Photolab.

ISO 40 000 låter väldigt högt t.o.m. i hyfsat ljus. I dåligt ljus kan det bara inte bli bra direkt ur kameran i JPEG. Någon brusreducering gör du väl ändå eller är det så att du ser ett estetiskt värde i själva bruset? Även om dagens kameror har viss denoise, så är det inget som kan mäta sig med de funktioner som finns i dagens moderna datorprogram som kan utnyttja grafikprocessorerna i datorerna och dessutom kan utnyttja betydligt längre processningstid än en kamera kan tillåtas kosta på sig. Jag tycker ISO 40 000 låter väldigt mycket om man bryr sig det minsta om bildernas rent tekniska kvalitet. Jag får inte ihop det där Terje, om man samtidigt avsäger sig RAW och efterbehandling. JPEG är ju själva definitionen av kvalitetsförlust om man inte sparar i "12", vilket väl princip innebär ingen komprimering och det tror jag inte ens är valbart i mina kameror, för det behöver jag någon av mina RAW-konverterare.

Vi kan diskutera fram och tillbaka om detta med jpg eller raw, jag använder jpg och du använder raw. Av samma anledning. Jag har inga superkameror, och givetvis använder jag 40 000 ISO enbart undantagsvis. Aldrig mer ISO än vad som är högst nödvändigt, oftast sällan mer än 100 ISO som jag skrev innan.

Givetvis gör jag absolut INGET med mina originalfiler, vet ju att det är ett förstörande format. Jag kopierar originalfilen till en annan mapp där jag sedan gör klar bilden innan användning. Men originalfilen finns alltid kvar, totalt oförändrad.

Genom åren har jag haft ett stort antal bilder publicerade, haft mängder av föreläsningar med digitalprojektor, ett stort antal stora utställningar, sålt riktigt stora förstoringar - inte en enda gång har mina jpg-filer varit en kvalitetsmässig begränsning. Hade det visat sig vara så, då hade jag givetvis fotograferat i raw. Kvalitet är viktigt, även för mig.

Fotograferar givetvis i Adobe RGB och inte s-RGB.
 
Senast ändrad:
Jag förstår ditt resonemang och jag tycker du har helt rätt i det du "säger"....ifall målet nu är att skapa en bild av det man uppfattade vid fotograferingsögonblicket. Själv tänker jag dock inte riktigt på det sättet. Jag tänker snarare att jag i fotograferingsögonblicket vill försöka skapa en bild så som jag ser bilden i mitt huvud. Alltså någon slags tolkning av verkligheten/motivet kan man säga. Det skulle förstås gå alldeles utmärkt att göra det i efterhand med datorns hjälp, men för egen del är det tillfredställande att försöka få till den tolkningen redan direkt i kameran så att bildfilen sedan endast behöver "fintrimmas" i redigeringsprogrammet. För mig känns det därför ganska viktigt att slutbilden inte skiljer sig särskilt mycket från min originalfil/bild.
Jag kan förstå att det ligger en viss tjusning i att försöka få allting så bra som möjligt vid fotograferingstillfället (även om det gör fotograferingen betydligt långsammare), men det finns ytterligare en fördel med att fotografera i RAW. Det blir då lättare att övertyga tvivlare om att JPEG-bilden man publicerar inte skiljer sig nämnvärt från det man faktiskt fotograferade.
 
Vi kan diskutera fram och tillbaka om detta med jpg eller raw, jag använder jpg och du använder raw. Av samma anledning. Jag har inga superkameror, och givetvis använder jag 40 000 ISO enbart undantagsvis. Aldrig mer ISO än vad som är högst nödvändigt, oftast sällan mer än 100 ISO som jag skrev innan.

Givetvis gör jag absolut INGET med mina originalfiler, vet ju att det är ett förstörande format. Jag kopierar originalfilen till en annan mapp där jag sedan gör klar bilden innan användning. Men originalfilen finns alltid kvar, totalt oförändrad.

Genom åren har jag haft ett stort antal bilder publicerade, haft mängder av föreläsningar med digitalprojektor, ett stort antal stora utställningar, sålt riktigt stora förstoringar - inte en enda gång har mina jpg-filer varit en kvalitetsmässig begränsning. Hade det visat sig vara så, då hade jag givetvis fotograferat i raw. Kvalitet är viktigt, även för mig.

Fotograferar givetvis i Adobe RGB och inte s-RGB.

Du kör ISO 40 000+ utan efterbehandling i JPEG och jag tycker inte det håller ens med ISO 10 000 en gång obehandlat med en av marknadens vassaste FF-sensorer för lågljusfoto. Utan RAW och en av marknadens bättre denoise-funktioner Deep Frame så tycker i alla fall jag inte att kvaliteten håller ens med en A7 III direkt ur kameran.

Jag skriver ut en del och skulle jag inte använda RAW, så skulle jag inte kunna välja färgrymd vid exporten som passade skärm resp. print. SRGB för skärm och Adobe RGB eller SRGB för print. De flesta på nätet har ju inte skärmar som klarar Adobe RGB och då är det ingen bra ide att köra det generellt för skärm. Gör jag det blir mina bilder alldeles för röda och gula. Så även där riskerar man att måla in sig i ett hörn med JPEG. Tycker inte du att det är ett problem?

Man kan faktiskt redigera JPEG utan risk förstöring av originalen numera i alla de vanligaste konverterarna också och sparar man i kvalitet 12 så bör du i princip inte förlora några data alls att tala om heller vid exporten. Men nackdelen är ändå i min konverterare att exv. den mest avancerade denoise-funktionen inte kan användas.

Beträffande dina påpekanden att du vill kunna lita på att din process inte ändras från en kamera till exv. en konverterare, så är det ju inget alls som hindrar att du gör din helt egna preset i konverteraren som är exakt som du vill ha den och inte som kameratillverkaren tyckt att den ska vara. Sedan är det bara att göra den till "standard"/default och köra.

Det är faktiskt en hel del man inte kan göra om man väljer JPEG men även en hel del mer man kan göra i en konverterare även med JPEG - om man gör det ned eftertanke.
 
Senast ändrad:
[...]
För mig är detta det viktigaste i min fotografering, det är den grund jag har i mitt bildskapande. Inte för att jag tycker det är mer rätt än annat, utan för att det är rätt för mig!

Vad tycker ni? Är jag ensam kvar med dessa rutiner?

Återbesökte trådstarten och noterade att det viktigaste i ditt bildskapande är hur du ställer in kamerans olika parametrar, inte vilka värden du ansätter parametrarna. Jag antar att du faktiskt inte menar vad du skriver. Det vore som att en snickare skulle säga att det viktigaste för han var hur han håller hammaren, samtidigt som kollegan redan har skruvat upp gipsskivan med sin skruvdragare.

Vad tycker jag?
För mig är det viktigaste vilka värden jag ställer in och varför. Vad vill jag åstadkomma genom en viss slutartid, viss bländare, och ISO, samt var jag sätter fokus! Det är den grund jag har i min fotografering.
 
Återbesökte trådstarten och noterade att det viktigaste i ditt bildskapande är hur du ställer in kamerans olika parametrar, inte vilka värden du ansätter parametrarna. Jag antar att du faktiskt inte menar vad du skriver. Det vore som att en snickare skulle säga att det viktigaste för han var hur han håller hammaren, samtidigt som kollegan redan har skruvat upp gipsskivan med sin skruvdragare.

Vad tycker jag?
För mig är det viktigaste vilka värden jag ställer in och varför. Vad vill jag åstadkomma genom en viss slutartid, viss bländare, och ISO, samt var jag sätter fokus! Det är den grund jag har i min fotografering.

Du vet vad jag menar, det har jag förklarat ett flertal gånger redan. Man kan läsa ursprungsinlägget på flera sätt, men alla vet att det jag är tydlig med är de manuella inställningarna mer än någon form av automatik.
 
Du kör ISO 40 000+ utan efterbehandling i JPEG och jag tycker inte det håller ens med ISO 10 000 en gång obehandlat med en av marknadens vassaste FF-sensorer för lågljusfoto. Utan RAW och en av marknadens bättre denoise-funktioner Deep Frame så tycker i alla fall jag inte att kvaliteten håller ens med en A7 III direkt ur kameran.

Jag skriver ut en del och skulle jag inte använda RAW, så skulle jag inte kunna välja färgrymd vid exporten som passade skärm resp. print. SRGB för skärm och Adobe RGB eller SRGB för print. De flesta på nätet har ju inte skärmar som klarar Adobe RGB och då är det ingen bra ide att köra det generellt för skärm. Gör jag det blir mina bilder alldeles för röda och gula. Så även där riskerar man att måla in sig i ett hörn med JPEG. Tycker inte du att det är ett problem?

Man kan faktiskt redigera JPEG utan risk förstöring av originalen numera i alla de vanligaste konverterarna också och sparar man i kvalitet 12 så bör du i princip inte förlora några data alls att tala om heller vid exporten. Men nackdelen är ändå i min konverterare att exv. den mest avancerade denoise-funktionen inte kan användas.

Beträffande dina påpekanden att du vill kunna lita på att din process inte ändras från en kamera till exv. en konverterare, så är det ju inget alls som hindrar att du gör din helt egna preset i konverteraren som är exakt som du vill ha den och inte som kameratillverkaren tyckt att den ska vara. Sedan är det bara att göra den till "standard"/default och köra.

Det är faktiskt en hel del man inte kan göra om man väljer JPEG men även en hel del mer man kan göra i en konverterare även med JPEG - om man gör det ned eftertanke.

Inget problem. Originalbilden som är orörd ligger kvar i Adobe RGB, bilden som jag gör klar konverteras till s-RGB.

Min bedömning är också att jag knappt förlorar något i högsta jpg-kvalitet, men originalbilden lämnas alltid orörd. Därför jag kopierar den till en annan mapp innan jag gör något.
 
Återbesökte trådstarten och noterade att det viktigaste i ditt bildskapande är hur du ställer in kamerans olika parametrar, inte vilka värden du ansätter parametrarna. Jag antar att du faktiskt inte menar vad du skriver. Det vore som att en snickare skulle säga att det viktigaste för han var hur han håller hammaren, samtidigt som kollegan redan har skruvat upp gipsskivan med sin skruvdragare.
Det är dock inte oväsentligt hur man håller i sina verktyg. Fel grepp ger sämre resultat. Samma gäller, i överförd betydelse, med en kamera.
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar