Jo, det är det. En bild är ofta komplex och består av många saker. Normalförfarandet bör vara att om man vill exponera specifikt för en viss del av bilden, då använder man spotmätning. I övriga fall är det bildens helhet som exponeringen ska baseras på. Om kontrasten är för stor bör högdagerräddning gå in som sekundärprioritet.
Ja, just det. Komplex kan den vara. Så normalförfarandet ska förstås vara att den ledtråd som kameran får från var fotografen fokuserar ska vara det som avgör vilken del som ska prioriteras exponeringsmässigt. Det är ju inte så att evaluerande mätning spotmäter det du fokuserar på, och inget annat. Den mäter på hela bilden, men prioriterar lite mer på det du fokuserar på. I normalfallet vill man ha det intressanta i fokus.
Jag väljer ju fokus, låser fokus och sen komponerar om. Som fotografer gjort i årtionden. Helt naturligt förfarande. Men exponeringen ska, självklart, baseras på det som är i bild när jag trycker av. Det är inte ovanligt att man låser fokus på ett objekt och sen väntar på att ett ansiktsuttryck, en kroppshållning eller en skugga ska hamna rätt. Ibland kan det gå 5-10 sekunder mellan fokusering och exponering.
Det går också att lägga en fokuspunkt där det intressanta befinner sig, så slipper du komponera om. Då kan du få både rätt fokus och exponering i det ögonblick du trycker av.
Ja, men evaluerande mätning och one shot är ju det naturliga, och det enda jag använder. (Om man inte är sportfotograf förstår jag inte varför man skulle vilja använda nåt annat än one shot.) Och där går det inte att stänga av.
När du nu vill fotografera på ett sätt som avviker från det normala, och det är förstås inget fel i det, då får du faktiskt bekväma dig till att ställa om kameran för det. Jag rekommenderade att du kikade i bruksanvisningen, eftersom det finns förklarat där. Det har du uppenbarligen inte gjort, så jag ger dig några förslag istället.
Du kan köra genomsnittsmätning tillsammans med One Shot AF. Då fungerar det precis som du önskar.
Du kan köra evaluerande mätning, One Shot AF och ta bort fokusering från avtryckaren. Då fokuserar du med AF-ON, släpper knappen, komponerar om, väntar tills det är dags och tar bilden. Då fungerar det också precis som du vill.
När det gäller ditt underexponeringsproblem så jo, det behövs mer information än bara bländarvärdet. Ända sedan F-1 och FD-serien introducerades 1971 har Canons objektiv och kameror innehållit informationsöverföring om objektivets största bländare och hur mycket exponeringsmätningen ska kompensera för skillnaden mellan det ljus som når ljusmätaren och det som når filmen (på den tiden, sensorn idag). Ljusmätaren sitter uppe i prismat, och på grund av optiska skäl är ljusnivån den ser inte alltid identisk med den som skapar bilden. Som du själv har upptäckt fungerar detta bra när man kör med objektiv från Canon, men det är inte alltid tredjepartstillverkare har koll på alla parametrar.
