Jag har en fråga till dig John
Anta att jag har en d3 med 12 miljoner pixlar och har en bra bildkvalitet på 6400iso i en given lågljussituation .Det finns utlästa värden som ger information även där signalnivån är som svagast, i det mörka.
Jag har sedan en D3 med 40Mpixel med vardera mycket mindre enskilda pixlar, denna exponeras också efter 6400iso.
Den stora pixeln ger ett signalvärde och detaljinformation kan tas ut , den andra kameran har en mycket mindre enskild pixel ,vilket ger sämre signalvärde under samma slutartid/bländare, den registrerar ingenting ner i det mörka, zero, o jämfört med den stora enskilda pixeln. Om vi nu binder ihop 4 små pixlar så får vi en signal som är fyrdubbel men bruset har bara dubblerats jämfört med den enskilda lilla pixeln signal. Är det då 4 gånger bättre signalvärde av inget registrat = 0 , zero nada?
Förstår du vad jag menar? Vid 6400iso så ger den mindre pixeln inget utläst värde alls,dvs var för sig. Jag får då inte ihop hur 4x inget blir något? Vid astrofotografi: fyrdubbla
exponeringstiden och bruset dubbleras endast, medan signalen fyrdubbleras.Här ökar man exponeringstiden för att fotografera en svag stjärna.
Kan det vara så att vid lägre iso = längre exponeringstid och där den lilla pixeln nu hinner registrera och även avge ett värde som kan utläsas kan pixelbinning fylla en funktion? Då blir ju 4x någonting , någonting
Tänker jag fel?