OldSchool skrev:
Du fortsätter att förvränga, du vet inte ens vad trådförfattaren har för tanke bakom sin konst, ger dig ditt yrke och erfarenhet av avlidna dig rättigheten att bestämma vad som är etiskt rätt och riktigt?
Vem har sagt något om att det handlar om ett "projekt" som du utrycker det?
Vad är det som gör att du tex kan säga att det är fel att som någon i tråden skrev fotografera sin mors död på ett högst kärleksfullt sätt?
Det är ingen som sagt att man ska skända,förnedra,chocka eller söka berömelse på någon avlidens bekostnad.
Eftersom du inte vet tanken bakom hur bilderna är tänkta att utformas borde du inte vara för snabb med att döma.
Dessutom behöver man inte ha ett yrke där man ser tusentals döda (även om jag har högsta respekt för dessa yrke) för att veta mycket om döden och dess eftereffekter.
Detta gäller samtliga som svarat på mitt inlägg men jag citrar inte alla.
Det ligger så mycket bakom varje enskild människas död.
Jag vill fortfarande hävda att det inte skall vara något man kilar iväg och gör ett "projekt" av.
Jag anser fortfarande att skall man göra ett projekt skall man först noga sätta sig in i vad det hela handlar om.
Det skall inte börja med att sticka iväg till bårhuset och plåta döda. Gör man något sådant är projektet sensationslysten kadaveravbildning. Är det meningen med projektet så var det ju inte så mycket att komma med, anatomiboken duger gott eller är mycket bättre.
Någon tog upp en utställning som gjorts av en fotograf som dokumenterat sin mors död.
Det är i mina ögon helt OK. Den fotografen hade förberett sig hela sitt liv för detta genom att lära känna sin mor.
Gör frågeställaren så är det i sin ordning.
Under alla omständigheter skall hon sätta sig in i vad det handlar om först t.ex. genom att gå och hälsa på sjuka och döende som är ensamma och inte får några besök. Tag inte med kameran vid de besöken, tag med frukt, en blomma och empati.
Se'n kanske det löser sig.
Börja inte med frågan hur man får tillstånd att fota döda.
Us
