Klurig fråga - Att fota avlidna

[Sonnaren]

Jag förstår inte varför man skulle fotografera avlidna. Någon kan invända att jag gjort det och visat här. Jo, men det ena var för 35 år sedan och egentligen inte för att visa en avliden utan för att skildra livet (och döden) i en stadsdel.
Det senare är en bild i no-words albumet döden men då är definitivt ingen identifierbar och anledningen till den var mera att visa den ytterst karga miljön i ett kylrum.
Så, trots att jag dagligen har alla möjligheter till sådana foton som kan tänkas har jag aldrig snuddat vid tanken på att fotografera någon avliden enbart för att visa hur en död människa ser ut - eller av sensationslystnad.
Vad skulle vara meningen?
Us

 

[froderberg]

Sonnaren skrev:
Vad skulle vara meningen?

Om levande ansikten är intressanta, varför skulle inte döda ansikten kunna vara det? Att se hur ett ansikte ser ut efter att livskraften försvunnit.

Rätt gjort tycker jag att det kan vara mycket intressant.

 

[Sonnaren]

Bortsett från vissa medicinska aspekter -ibland - kan jag inte finna något speciellt intressant i en avlidens ansikte. Me få undantag kan de beskrivas som en (ofast) mycket blek, sovande/medvetslös person. Men jag har väl sett för många döda för att kunna uppamma något stort intresse för foton av avlidna.....
Jag tänker mera på de anhöriga som troligen i väldigt många fall skulle ta ytterst illa upp.
Us

 

[svengr]

matnyttige skrev:
Serrano gör ju allt för att få personer att bli chockade när de ser hans "konst".

"Konst" inom citat-tecken? Är det något fel i att försöka chockera? (om det nu *är* hans främsta syfte)

Personligen tycker jag främst att han gör vackra bilder, men givetvis är även konflikten eller motsatsen i att det vackra egentligen är saker som är (eller anses vara) äckligt och/eller tabu en poäng.

MvH / Sven

 

[OldSchool]

Det är mkt konst som inte alla kan förstå eller vill förstå, Svenskar är enligt min mening ofta rädda för allt som har med döden att göra redan som liten får man lära sig att det är mkt sorgligt att människor dör, och man bör helst inte ens prata om döden eftersom detta väcker obehagliga känslor, ett konstnärligt fotografiskt projekt anser jag skulle kunna vara både intressant, nyttigt och kanske även vackert.

 

[OldSchool]

Sonnaren skrev:
Bortsett från vissa medicinska aspekter -ibland - kan jag inte finna något speciellt intressant i en avlidens ansikte. Me få undantag kan de beskrivas som en (ofast) mycket blek, sovande/medvetslös person. Men jag har väl sett för många döda för att kunna uppamma något stort intresse för foton av avlidna.....
Jag tänker mera på de anhöriga som troligen i väldigt många fall skulle ta ytterst illa upp.
Us

Självklart skulle anhöriga ta illa upp om man fotograferade deras anhörig utan att samtala med dom först, vilket är en självklarhet för att projektet ska bli genomförbart.

Om man nu kan förklara sin mening och syfte för anhöriga och dom ger tillstånd så kommer don inte att ta illa upp.
Men att få någon i Sverige att gå med på detta är nog väldigt svårt.

Det finns folk utan anhöriga som dör vem ansvar för dem?

 

[Highweiss]

svengr skrev:
"Konst" inom citat-tecken? Är det något fel i att försöka chockera? (om det nu *är* hans främsta syfte)

Nej, det är inte automatiskt något fel med att försöka chockera - men ibland blir det bara... fel. Det är nämligen ingen konst i sig att chockera.

Det går ju inte att bedömma konst objektivt, men jag kommer på åtminstone ett fall där en stor majoritet här i Finland ansåg att det blev fel, fel, fel. Nämligen - en konstnär tog och slog ihjäl en kattunge med hammare
varpå han ona***ade på (och med) katten. Och han filmade rubbet. Moderna muséet Kiasma i Helsingfors betalade tusentals euro för "konstverket". Gissa om kvällstidningarna hade roligt. Rapporteringen pågick i flera dagar. Slutresultat: videoinstallationen förblir köpt och betalt, men hör till Kiasmas arkiv och kommer inte att "ställas ut". Att sånt. Konst?

Kan tillägga att jag inte drar några som helst paralleller till Serrano, känner inte till hans produktion.

F'låt Jessica, drog iväg tråden ännu längre bort från din fråga...!

EDIT: konstnären heter Teemu Mäki, en del av hans produktion finns på http://www.teemumaki.com/. Han gör en del vettigt också i min mening.

 

[matnyttige]

svengr skrev:
"Konst" inom citat-tecken? Är det något fel i att försöka chockera? (om det nu *är* hans främsta syfte)

Personligen tycker jag främst att han gör vackra bilder, men givetvis är även konflikten eller motsatsen i att det vackra egentligen är saker som är (eller anses vara) äckligt och/eller tabu en poäng.

MvH / Sven

-Ja, min personliga uppfattning är att det är ett billigt sätt få uppmärksamhet. (Vilket är ju väldigt viktigt om man ska bli en framgångsrik konstnär). Man kan även visa rumpan och säga att det är konst. Konst är det ju så fort konstnären själv säger att det är konst. Eller har jag helt fel?

Tycker man bör tänka en extra gång på värdigheten om man ska fotografera en död, men jag säger inte att det är fel.

 

[Johan Okker]

Det är alltid spännande att bli påmind om hur tabubelagd döden är i Sverige.

Varför skriker somliga i chock. Andra hejar på.

Att vilja göra ett projekt som handlar om avlidna är väl inte konstigare än att fota singlar egentligen...

Jag tror det var Magnus Fröderberg som skrev att det är få människor som har sett avlidna och att det då skulle kunna bli något lite folkbildande avdramatiserande inför konceptet döden.
Ulf Sjögren kontrade med att en avliden inte ser så märkvärdig ut, och det kan jag absolut hålla med om. Djupt medvetslös men ändå inte längre liv på något sätt.

Men för många är det otroligt tabubelagt med döden och många skyddar sina barn från att se t ex avlidna släktingar på sin dödsbädd, vilket enbart leder till att denna tabukänsla förstärks till något våldsamt absurdt.

Jessica...kör hårt. Gränser behöver tänjas och döden som koncept avdramtiseras. Men gör det snyggt, ärligt och schysst med stor hänsyn både för den avlidne och de efterlevande.

 

[Fotosidan redaktion 2]

froderberg skrev:
Om levande ansikten är intressanta, varför skulle inte döda ansikten kunna vara det? Att se hur ett ansikte ser ut efter att livskraften försvunnit.

Rätt gjort tycker jag att det kan vara mycket intressant.

Magnus och Johan är verkligen inne på samma spår som mig.
Tack för alla svar! Kul att se att diskussionen kom igång ordentligt.

Det är klart att jag förstår att detta måste göras med största fingertoppskänsla. Jag har själv förlorat den största delen av min familj i dödsfall. Min far dog när jag bara var ett år gammal.
Johans inlägg sammanfattar för övrigt mina tankar bra.

 

[Haraldus]

I och med att man är död så övergår äganderätten av kroppen till staten. Å andra sidan finns ju lag om griftefrid, förtal mm. Det går säkert att bryta mot lagen om griftefrid även om de anhöriga gett sitt godkännande. De anhöriga kanske vill skända den döde. Det finns ju så mycket konstigt folk menar jag…
Förresten så verkar det vara ganska tabubelagt att t.o.m. visa bilder på kistor i kyrkor och på sörjande människor utanför kyrkor. Min erfarenhet är att det bara är Jan Arvidsson och ytterligare någon som förstår sig på sådana bilder här på FS.
/Harald

 

[Johan Okker]

Och visar inte detta att tabut nått nästan sjukliga proportioner?

 

[OldSchool]

Jag håller verkligen med om att döden skulle kunna avdramatiseras lite, jag fattar inte varför man måste anta att någon är ute efter att chockera eller bara vill ha uppmärksamhet när det handlar om döden, tror att detta skulle kunna bli mkt fint om d görs på rätt sett.....sen tror ja inte man behöver dumförklara genom att säga att man måste ha tillstånd och respekt de fattar väll vem som helst.

 

[Highweiss]

Kommer osökt att tänka på "En liten film om döden".

 

[Fotosidan redaktion 2]

Jag håller med er, Tim och Johan. Bara denna diskussion visar ju vilket tabubelagt och känsligt ämne det är. Jag läste faktiskt följande inlägg i en annan öppen tråd (inte på FS). Jag citerar:

"Legalisera döden!
Nu är det nog. Döden måste legaliseras, å det snaraste. Döden måste in i skolan, i fikarummet, ja i livets alla rum. Bort med "liemannen" och alla andra "fulbilder" som skapats under många år. Dödens status måste höjas. Nu. Inte sen. Nu."

 

[OldSchool]

bildjournalisten skrev:
Jag håller med er, Tim och Johan. Bara denna diskussion visar ju vilket tabubelagt och känsligt ämne det är. Jag läste faktiskt följande inlägg i en annan tråd (inte på FS):

"Legalisera döden!
Nu är det nog. Döden måste legaliseras, å det snaraste. Döden måste in i skolan, i fikarummet, ja i livets alla rum. Bort med "liemannen" och alla andra "fulbilder" som skapats under många år. Dödens status måste höjas. Nu. Inte sen. Nu."

 

[PeterLj2]

Ser fram emot att få se resultatet av ditt projekt Jessica och önskar dig lycka till.

 

[svengr]

matnyttige skrev:
-Ja, min personliga uppfattning är att det är ett billigt sätt få uppmärksamhet. (Vilket är ju väldigt viktigt om man ska bli en framgångsrik konstnär). Man kan även visa rumpan och säga att det är konst. Konst är det ju så fort konstnären själv säger att det är konst. Eller har jag helt fel?

Tycker man bör tänka en extra gång på värdigheten om man ska fotografera en död, men jag säger inte att det är fel.

Och det tycker du inte Serrano gör? Visst, hans bilder på döda kroppar är ganska frånstötande, för att de är så skadade, men jag tycker inte att han är respektlös. Och det tycker jag inte heller hans bilder på gamla prostituerade eller krucifix i piss är.

Tvärtom tycker jag att det är bra, enligt tidigare inlägg. Och definitivt konst (vad nu det betyder).

MvH / Sven, som också ber om ursäkt för att han är utanför ämnet.

 

[Janne G]

Jag såg Yngve Baums utställning "Mamma har gått bort" på Hasselblad center i Göteborg i våras.

När jag läste rubriken på utställningen kände jag mej skeptisk att gå dit o titta. Tänkte kanske att det var ännu ett sätt att få uppmärksamhet o chockera. Och visa bilder som inte tagits förut??

Är glad att jag såg bilderna. Ett svårt ämne men otroliga bilder! Gjort med sån värme o kärlek. En av de bättre utställningar jag sett. Köpte boken också!

Nu gällde detta iofs hans mamma (appropå lagar, tillstånd mm). Annars tycker jag i stort sett att allt går att fotografera bara man för sej själv och andra kan kan svara på frågan "Varför vill jag göra detta".

Janne

 

[mipert]

jimh skrev:
Vilken lag ställer krav på det? Jag har svårt att tro att man kan utsträcka t ex personbegreppet i lagen om namn och bild i reklam till att glääa även avlidna personer.

Det är endast levande personer som kan kräva ersättning för att de har med sin bild i reklamsammanhang.
Inte djur, föremål eller avlidna.

Intressant är om man kan förtala en avliden, så här säger paragraferna om det är fel eller inte:
...om den förtalade är avliden, gärningen är sårande för de efterlevande eller eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne...

Jag undrar om döden är så tabubelagd.
Har du, Jessica, frågat någon om att få fotografera avlidna?
Skulle verkligen de flesta säga nej, om de bara får veta hur biderna skall användas?

För tjugofem år sedan, när jag jobbade hos en porträttfotograf, hände det några gånger att jag fick i uppdrag att fotografera kista med familjen i kyrkan.